Grus och löv

Foto: en dataskärm i en kupé som visar ett grönt vägnät

Den stora sopningen av gator, trottoarer, cykelbanor och parkeringar i tätbebyggda områden, gör vi på våren. Då sopar vi upp allt grus efter vintern. Under sommaren underhållssopar vi och under senhösten sopar vi upp löven.

Vårens stora sopning

Om vädret tillåter gör vi en första grovsopning när gatorna börjar bli snöfria i centrum, längs genomfartsleder och cykelbanor. Sen kommer vi tillbaka och finsopar.

När den egentliga stora vårsopningen drar igång börjar vi alltid i centrala stan. Vi prioriterar också de cykelbanor som utgör huvudcykelstråken genom stan samt de stora genomfartsgatorna.

För rättvisans skull och om förhållandena tillåter, växlar vi sedan arbetssätt: Vart annat år arbetar vi oss från centrum och ut mot ytterområdena, och vart annat år börjar vi i ytterområdena och arbetar oss in mot centrum.

Våren 2025 börjar vi i ytterområdena och arbetar oss in mot centrum.

Orange - då har vi påbörjat sopningen

Du kan följa vårt arbete med att sopa upp vinterns grus på kartan ovan. Grått är osopade ytor. Är ytan orange har vi påbörjat sopningen. Vi sopar dock oftast varje yta mer än en gång, för att vi ska få med allt grus, sand och damm. Men har ytan varit orange i flera dagar är vi förmodligen klara med den.

Se kartan som en grov översikt. Den stämmer inte i alla detaljer. Tekniken och den mänskliga faktorn spelar in. Men i stora drag syns det på kartan var vi sopar.

Vi har som målsättning att vara klara till den 31 maj.

Privata fastighetsägare ska ta rätt på sitt grus

Fastighetsägare får inte sopa ut grus från den egna fastigheten och ut på trottoarer eller gator. Däremot blir vi glada om fastighetsägare hjälper oss att, innan vi kommer och sopar, sopa ut gruset från gångbanan som gränsar till fastigheten. Vi har svårt att sopa nära byggnader och staket med våra stora maskiner.

Läs mer om fastighetsägares ansvar för gångbanor

Våra sopsugar tar hand om alla skadliga partiklar

De arbetsfordon vi har för att sopa och suga upp grus, damm och smuts från marken, fångar upp de grova partiklar, PM 10, som är så skadliga för vår hälsa. Partiklarna kommer framför allt från slitaget mellan däck (framförallt dubbdäck), asfalt och det grus vi sandar med. Materialen slits mot varandra och bildar små partiklar. På våren, när snön börjar smälta och solen torkar upp marken virvlar de små partiklarna upp i luften.

I våra sopsugande fordon finns en dusch som materialet, som har sugits upp, passerar. De blöta partiklarna faller ned i fordonen och kan inte blåsas ut i luften igen.

Så här går sopningen till på våren

När gatorna börjar bli fria från snö och is, och vädret tillåter, kan vi smyga igång med lite grovsopning i centrum och längs genomfartslederna.

Men vi kan inte börja sopa på riktigt förrän

snön smält undan
det är plusgrader under större delen av dygnet

Då först kan vi börja sopa upp allt grus som vi spridit ut under vintern.

Vi vattnar innan vi sopar

För att det inte ska damma, blöter vi upp gruset innan vi sopar upp det. Därför får det inte vara minusgrader när vi arbetar. Då fryser det. Damm orsakar hälsoproblem; inte minst för chaufförerna som skulla utsättas för dammet hela dagarna. Därför spolar vi alltid med vatten först.

Flera fordon i rad

I ett arbetslag har vi har minst tre fordon som samarbetar och går efter varandra. En vattenbil som blöter gruset, ett fordon med sop som sopar ihop gruset och ett fordon som suger upp gruset. Så stora arbetslag måste jobba effektivt av både ekonomiska och miljömässiga skäl.

Vi sopar ofta samma yta fler än en gång; först en grovsopning och därefter en finsopning.

Vi åker inte ut och sopar här och där enligt önskemål, utan det som, av olika anledningar, blir kvar, tar vi under sommarens underhållssopning eller under höststädningen.

När har vi sopat klart?

Vi har som målsättning att vi ska vara klara med vårens sopning

den 15 maj på kombinerade gång- och cykelbanor
den 31 maj på övriga ytor

Varför lämnas vi osopat?

I Östersund gäller datumparkering mellan 1 oktober och 31 maj. Det är för att vi ska kunna komma åt att snöröja och sopa alla ytor. Står det bilar felparkerade måste vi lämna den ytan. Då blir den inte sopad på våren utan möjligtvis senare vid vår underhållsopning under sommaren, om inget hinder står i vägen då.

Läs mer om datumparkering

Effektivt och rättvist

När vi sopar och spolar gator och trottoarer, arbetar vi alltid utifrån en noga fastställd plan där vi nyttjar maskiner, chaufförer och bränsle på effektivast möjliga sätt. Vi betar av område efter område i en viss ordning som är den mest effektiva utifrån kostnader och tidsåtgång.

I vårt arbete utgår vi också ifrån likställighetsprincipen; att kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika - Kommunallagen (2017:725).

Kommunala fastigheter

Vi brukar börja med förskolorna så att barnen tar sig fram på sina trehjulingar. Även skolgårdar är prioriterade så att eleverna kommer igång med sina uteaktiviteter.

Mer om vårens stora sopning

Ca 15 maskiner och fordon tar upp 3 - 4 000 ton grus på tre miljoner kvadratmeter

Vi brukar använda ca 10 000 ton grus till halkbekämpning varje år. Mycket av gruset försvinner på annat sätt; en hel del följer med vid snöröjningen. Vi räknar med att det är mellan hälften och en tredjedel av gruset som ligger kvar och som vi måste sopa upp. Varje vår är det ca 15 maskiner och fordon som arbetar med sopningen av 3 miljoner kvadratmeter.

Gruset lämnar vi till återanvändning

Vi skickar tillbaka gruset till vår leverantör som kan använda gruset exempelvis som anläggningsmaterial.

Vi binder dammet på våren för hälsosammare luft

Luften i centrala Östersund är inte alltid hälsosam och värst är det på våren då dammet yr omkring. Luften blir då full av små partiklar som är skadliga för våra lungor. Därför har vi de senaste två åren bundit dammet med saltlösning på vissa gator.

Läs mer om dambindning för hälsosammare luft

Bästa gruset för luftkvaliteten och vår hälsa?
Numera använder vi ett grövre grus som innehåller något mindre damm.

Gruset vi använder är lokalproducerat. Tidigare har vi använt ett grus från Jämtlands kalkrika berggrund. Det gruset innehöll alltså en hel del kalk vilket gjorde det förhållandevis mjukt. Men det finns inga belägg för att partiklar från kalkhaltigt grus skulle vara mer hälsovådligt än partiklar från annat grus.

Sedan hösten 2023 har vi använt ett annat lokalproducerat grus som inte innehåller kalk. Det gruset är hårdare och därmed mer beständigt mot nötning - det vill säga att det inte smulas sönder lika mycket och dammar därmed mindre. Men då får vi andra partiklar i stället. Ett hårdare grus smulas inte sönder lika lätt, men nöter i stället på vägbanan och däcken, vilket också ger partiklar i luften.

Ända sedan starten för luftkvalitetsprojektet har kommunen noga följt tillgänglig forskning och andras erfarenheter, och när det gäller val av grus finns inga entydiga svar. Däremot är det väl känt att mängden trafik och mängden grus har stor påverkan.

Läs mer om fler åtgärder för en hälsosammare luft i Östersund

På sommaren underhållssopar vi

I centrala stan sopar vi varje morgon.

I övriga tätbebyggda områden underhållssopar vi. Varje vardag mellan kl. 7 - 16 går en sopmaskin någonstans i Östersund. Det innebär att alla gator och trottoarer blir sopade minst en gång under sommaren.

På hösten sopar vi upp löv

Den sista sopningen innan vintern gör vi på senhösten för att sopa upp löv. Våta löv kan ge problem med halka i trafiken. Dessutom sätter löven igen rännstensbrunnar med översvämning som följd.

Sidan uppdaterad 2025-05-12