När gatorna börjar bli fria från snö och is, och vädret tillåter, kan vi smyga igång med lite grovsopning i centrum och längs genomfartslederna.
Men vi kan inte börja sopa på riktigt förrän
- snön smält undan
- det är plusgrader under större delen av dygnet
Då först kan vi börja sopa upp allt grus som vi spridit ut under vintern.
Så här går sopningen till
För att det inte ska damma, blöter vi upp gruset innan vi sopar upp det. Därför får det inte vara minusgrader när vi arbetar. Då fryser det. Damm orsakar hälsoproblem; inte minst för chaufförerna som skulla utsättas för dammet hela dagarna. Därför spolar vi alltid med vatten först.
Flera fordon i rad
I ett arbetslag har vi har minst tre fordon som samarbetar och går efter varandra. En vattenbil som blöter gruset, ett fordon med sop som sopar ihop gruset och ett fordon som suger upp gruset. Så stora arbetslag måste jobba effektivt av både ekonomiska och miljömässiga skäl.
Vi sopar ofta samma yta fler än en gång; först en grovsopning och därefter en finsopning.
Vi åker inte ut och sopar här och där enligt önskemål, utan det som, av olika anledningar, blir kvar, tar vi under sommarens underhållssopning eller under höststädningen.
Vi har som målsättning att vi ska vara klara med vårens sopning
- den 15 maj på kombinerade gång- och cykelbanor
- den 31 maj på övriga ytor
Fyratusen ton grus på tre miljoner kvadratmeter
Vi brukar använda ca 10 000 ton grus till halkbekämpning varje år. Mycket av gruset försvinner på annat sätt; en hel del följer med vid snöröjningen. Vi räknar med att det är mellan hälften och en tredjedel av gruset som ligger kvar och som vi måste sopa upp. Varje vår är det 17 maskiner som arbetar med sopningen av 3 miljoner kvadratmeter.
Effektivt och rättvist
När vi sopar och spolar gator och trottoarer, arbetar vi alltid utifrån en noga fastställd plan där vi nyttjar maskiner, chaufförer och bränsle på effektivast möjliga sätt. Vi betar av område efter område i en viss ordning som är den mest effektiva utifrån kostnader och tidsåtgång.
I vårt arbete utgår vi också ifrån likställighetsprincipen; att kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika - Kommunallagen (2017:725).
Varför lämnas det osopat?
I Östersund gäller datumparkering mellan 1 oktober och 31 maj. Det är för att vi ska kunna komma åt att snöröja och sopa alla ytor. Står det bilar felparkerade måste vi lämna den ytan. Då blir den inte sopad på våren utan möjligtvis senare vid vår underhållsopning under sommaren, om inget hinder står i vägen då.
Läs mer om datumparkering
Grus från privata fastigheter
Fastighetsägare får inte sopa ut grus från den egna fastigheten och ut på trottoarer eller gator. Däremot blir vi glada om fastighetsägare hjälper oss att, innan vi kommer och sopar, sopa ut gruset från gångbanan som gränsar till fastigheten. Vi har svårt att sopa nära byggnader och staket med våra stora maskiner.
Läs mer om fastighetsägares ansvar för gångbanor
Kommunala fastigheter
Vi brukar börja med förskolorna så att barnen tar sig fram på sina trehjulingar. Även skolgårdar är prioriterade så att eleverna kommer igång med sina uteaktiviteter.
Gruset lämnar vi till återanvändning
Vi skickar tillbaka gruset till vår leverantör som kan använda gruset exempelvis som anläggningsmaterial.
Lyssna
