Den stora sopningen av gator, trottoarer, cykelbanor och parkeringar i tätbebyggda områden, gör vi på våren. Då sopar vi upp allt grus efter vintern. Under sommaren underhållssopar vi och under senhösten sopar vi upp löven.

Grått på kartan - där är det osopat eller så har vi bara grovsopat
Grönt på kartan - där är det sopat

Vi har som målsättning att vi ska vara klara med vårens sopning

• den 15 maj på kombinerade gång- och cykelbanor
• den 31 maj på övriga ytor

Vårens stora sopning

Vi kan inte börja sopa förrän

• snön smält undan
• det är plusgrader under större delen av dygnet

Då först kan vi börja sopa upp allt grus som vi spridit ut under vintern.

Vi börjar alltid i centrala stan mellan Rådhusgatan och Storsjön, och mellan Arkivgatan och Gränsgatan. För rättvisans skull arbetar vi oss sedan, vartannat år, från centrum och ut mot ytterområdena, och vartannat år från ytterområden och in mot centrum.

Så här går sopningen till

För att det inte ska damma, blöter vi upp gruset innan vi sopar upp det. Därför får det inte vara minusgrader när vi arbetar.

I ett arbetslag har vi har minst tre fordon som samarbetar och går efter varandra. En vattenbil som blöter gruset, ett fordon med sop som sopar ihop gruset och ett fordon som suger upp gruset. Ett så stort arbetslag måste jobba effektivt av både ekonomiska och miljömässiga skäl.

Vi åker inte ut och sopar här och där enligt önskemål, utan det som, av olika anledningar, blir kvar tar vi under sommarens underhållssopning.

Fyratusen ton grus på tre miljoner kvadratmeter

Vintern 20/21 använde vi ca 8 000 ton grus till halkbekämpning. Mycket av gruset försvinner på annat sätt; en hel del följer med vid snöröjningen. Vi räknar med att det är ungefär hälften som ligger kvar och som vi måste sopa upp. Det kommer att vara 17 maskiner som arbetar med sopningen av 3 miljoner kvadratmeter.

Effektivt och rättvist

När vi sopar och spolar gator och trottoarer, arbetar vi alltid utifrån en noga fastställd plan där vi nyttjar maskiner, chaufförer och bränsle på effektivast möjliga sätt. Vi betar av område efter område i en viss ordning som är den mest effektiva utifrån kostnader och tidsåtgång.

I vårt arbete utgår vi också ifrån likställighetsprincipen; att kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika - Kommunallagen (2017:725).

Varför lämnas det osopat?

I Östersund gäller datumparkering mellan 1 oktober och 31 maj. Det är för att vi ska kunna komma åt att snöröja och sopa alla ytor. Står det bilar felparkerade måste vi lämna den ytan. Då blir den inte sopad på våren utan möjligtvis senare vid vår underhållsopning under sommaren, om inget hinder står i vägen då.

Läs mer om datumparkering

Grus från privata fastigheter

Fastighetsägare får inte sopa ut grus från den egna fastigheten och ut på trottoarer eller gator. Däremot blir vi glada om fastighetsägare hjälper oss att sopa ut gruset från gångbanan som gränsar till fastigheten. Vi har svårt att sopa nära byggnader och staket med våra stora maskiner.

Läs mer om fastighetsägares ansvar för gångbanor

Kommunala fastigheter

Vi brukar börja med förskolorna så att barnen tar sig fram på sina trehjulingar. Även skolgårdar är prioriterade så att eleverna kommer igång med sina uteaktiviteter.

Gruset lämnar vi till återvinning

Vi skickar tillbaka gruset till vår leverantör som kan använda gruset exempelvis som anläggningsmaterial.

På sommaren underhållssopar vi

I centrala stan sopar vi varje morgon.

I övriga tätbebyggda områden underhållssopar vi. Varje vardag mellan kl. 7 - 16 går en sopmaskin någonstans i Östersund. Det innebär att alla gator och trottoarer blir sopade minst en gång under sommaren.

På hösten sopar vi upp löv

Den sista sopningen innan vintern gör vi på senhösten för att sopa upp löv. Det är bra att vi får bort löven på hösten. Annars blir det mycket att sopa på våren. Dessutom kan våta löv bli ett halkigt underlag för bilar.