Lyssna
Folkhälsa
En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa. Detta gäller både fysiskt, psykiskt och socialt, samt att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.
Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir bättre och bättre. Trots detta finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället beroende på exempelvis utbildningsnivå, kön, etnisk tillhörighet, ålder och socioekonomi. Mellan vissa grupper ökar till och med skillnaderna. Det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa, där skillnaderna mellan dessa grupper minskar.
Kommunens roll i folkhälsoarbetet
Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommunala ansvaret. Hur kommunen väljer att arbeta med bostadsområden, vägar, skolverksamhet, vård, omsorg, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö och natur har stor betydelse för medborgarnas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete och umgänge med nära och kära.
Andra viktiga aktörer i folkhälsoarbetet är primärvården, folktandvården, polis, näringsliv, föreningsliv samt ideella organisationer. Sist men inte minst krävs det att varje enskild människa tar eget ansvar för sin hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer
Förklaring av figuren Hälsans bestämningsfaktorer
Figuren "Hälsans bestämningsfaktorer" har tagits fram för att visa på bredden av faktorer som påverkar vår hälsa. Figuren kan närmast liknas vid en regnbåge med fyra olika färglager med faktorer på olika nivåer. I mitten av regnbågen befinner sig den enskilda individen eller familjen. Under regnbågen går en horisontell linje och under linjen finns faktorer som till största del är opåverkbara, såsom ålder, kön och arv. Linjen skiljer dessa faktorer från de faktorer som finns i regnbågens olika lager och som till stor del är påverkbara.
Det innersta färglagret i regnbågen innehåller sociala faktorer närmast individen såsom socialt stöd, sociala nätverk samt barns vuxenkontakter. I nästa lager kommer de bestämningsfaktorer som brukar benämnas levnadsvanor, det vill säga tobak, alkohol, narkotika, matvanor, motion, sex och samlevnad, sömnvanor. I det tredje färglagret beskrivs våra livsvillkor såsom arbetsmiljö, arbetslöshet, boende, trafik, utbildning, jordbruk och livsmedel, fritid och kultur, socialförsäkring, socialtjänst, hälso-, sjuk- och tandvård. Slutligen, i det yttersta lagret, finns faktorer i vår omgivning som grundläggande värden, miljö och samhällsekonomi.
Vår hälsa påverkas därmed av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer även samspelar med varandra. En del av bestämningsfaktorerna kan påverkas genom individens egna ställningstaganden medan andra kräver politiska beslut och gemensamma åtgärder från samhället för att påverkas.
Hälsans bestämningsfaktorer
Exempel på hur kommunen arbetar med folkhälsan
Miljö
En god miljö som säkerställer en god hälsa handlar om tillgång till säkra miljöer utan störningar som exempelvis buller och luftföroreningar, och om miljöer, vatten och livsmedel med låg förekomst av hälsofarliga ämnen.
Arbete och arbetsmiljö
Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. En bra arbetsmiljö på jobbet är också viktigt för hälsan. Ingen ska behöva bli sjuk eller skada sig på grund av jobbet.
Drogförebyggande arbete
Den övergripande målsättningen för vårt drogförebyggande arbete är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Healthy Cities
Östersunds kommun ingår i nätverket Healthy Cities. Nätverkets mål är att stärka folkhälsoarbetet och att arbeta strategiskt för en jämlik folkhälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling.
Ett Östersund för alla
Alla har rätt till bästa möjliga hälsa. Folkhälsan ska inte bara vara så god som möjligt, den ska också vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.
Utbildning
Det finns starka samband mellan utbildning och hälsa. Högutbildade har som grupp bättre hälsa än lågutbildade – ju högre utbildningsnivå desto bättre hälsa. Därför är det viktigt att vi ger våra barn och ungdomar stöd att klara sin skolgång samt vuxna möjlighet att komplettera sin utbildning.
Friluftsliv och grönområden
De flesta former av friluftsliv betyder fysisk aktivitet, som i sig har många positiva hälsoeffekter för både kropp och själ. Men att utöva friluftsliv kan också vara mer stillsamma möten med naturen, som också ger möjlighet till socialt umgänge i en avkopplande miljö.
Sociala mötesplatser och föreningsliv
Tillgång till sociala mötesplatser och föreningsliv har stor betydelse för känslan av gemenskap och delaktighet i samhället.
Våra ställningstaganden om folkhälsa
Östersunds kommun verkar föredömligt för att alla ska ha likvärdiga förutsättningar att göra goda val för sin hälsa såväl psykiskt, fysiskt och socialt
Alla medborgare ges likvärdiga möjligheter till god hälsa och ett långt och aktivt liv. Östersunds kommun ska samarbeta med relevanta aktörer, arbeta förebyggande och verka för att alla ska ha en god psykisk, fysisk och social hälsa. En god hälsa är avgörande för fler aspekter senare i livet. Särskilt fokus ska därför läggas på barn och unga samt personer med funktionsnedsättning.
Östersunds kommun verkar för hälsofrämjande livsmiljöer för alla
I Östersunds kommun har alla medborgare en trygg och säker miljö att bo, verka och vistas i. Kommunen skapar goda förutsättningar till rörelse och sociala mötesplatser, såväl fysiska som digitala. Genom att utveckla hälsofrämjande livsmiljöer så som bostadsområden, skolverksamhet, miljö och natur främjas medborgarnas hälsa.
Östersunds kommun verkar för att alla medborgare får likvärdiga förutsättningar till utbildning och arbete
Östersunds kommun verkar för att alla medborgare ska få möjlighet till ett självständigt liv, en meningsfull sysselsättning samt inkludering och integration i samhället. Det gör vi genom att verka för att medborgare ges likvärdiga möjligheter till lyckade studier, egen försörjning, arbete och möjlighet att lära hela livet.
Östersunds kommun verkar för att barn och unga skyddas från alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS)
Kommunanställda som i sitt arbete möter barn och unga ska i sin yrkesroll vara restriktiva mot ANDTS och därmed verka som goda förebilder. Kommunen arbetar aktivt med att stärka både medarbetare och vårdnadshavare med kunskap och verktyg inom området. I kommunala verksamheter och evenemang riktade till barn och unga som helt eller delvis finansierar av kommunen råder nolltolerans mot ANDTS.
Östersunds kommun verkar för att medborgarna gör medvetna och restriktiva val i frågor om alkohol, tobak och spel om pengar med förhållningssättet nolltolerans mot narkotika och dopning
Östersunds kommun arbetar aktivt med att förändra medborgarnas attityder, normer och ger ökad kunskap kring ANDTS och dess konsekvenser på hälsa och samhälle. Medborgarna ska ha tillgång till evenemang och offentliga miljöer fria från ANDTS. Risk- och missbruk ska upptäckas tidigt och stödinsatser ska erbjudas skyndsamt, särskilt hos unga vuxna, föräldrar till minderåriga och personer från 65 år. Kommunen arbetar aktivt med att uppnå målet i Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025 och som tobaksfri kommun stöttar Östersunds kommun de anställa som väljer att sluta med sitt tobaksbruk.
Riktlinje för god hälsa och välbefinnande
2022 antog kommunfullmäktige en ny riktlinje för arbetet med folkhälsa – "Riktlinje för god hälsa och välbefinnande". Riktlinjen fastställer Östersunds kommuns ambitionsnivå för arbetet med folkhälsa och drogförebyggande arbete och består av fem ställningstagandena som beskrivs nedan. De baseras på internationella, nationella och regionala mål inom folkhälso- och ANDTS-politiken med målet att ge kommunens medborgare förutsättningar att leva ett liv med god och jämlik hälsa.
