Lyssna
Folkhälsa
En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt, samt att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.
Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir bättre och bättre. Trots detta finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället beroende på exempelvis utbildningsnivå, kön, etnisk tillhörighet, ålder och socioekonomi. Mellan vissa grupper ökar till och med skillnaderna. Det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa, där skillnaderna mellan dessa grupper minskar.
Kommunens roll i folkhälsoarbetet
Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommunala ansvaret. Hur kommunen väljer att arbeta med bostadsområden, vägar, skolverksamhet, vård, omsorg, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö och natur har stor betydelse för medborgarnas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete och umgänge med nära och kära.
Andra viktiga aktörer i folkhälsoarbetet är primärvården, folktandvården, polis, näringsliv, föreningsliv samt ideella organisationer. Sist men inte minst krävs det att varje enskild människa tar eget ansvar för sin hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer
Förklaring av figuren Hälsans bestämningsfaktorer
Figuren "Hälsans bestämningsfaktorer" har tagits fram för att visa på bredden av faktorer som påverkar vår hälsa. Figuren kan närmast liknas vid en regnbåge med fyra olika färglager med faktorer på olika nivåer. I mitten av regnbågen befinner sig den enskilda individen eller familjen. Under regnbågen går en horisontell linje och under linjen finns faktorer som till största del är opåverkbara, såsom ålder, kön och arv. Linjen skiljer dessa faktorer från de faktorer som finns i regnbågens olika lager och som till stor del är påverkbara.
Det innersta färglagret i regnbågen innehåller sociala faktorer närmast individen såsom socialt stöd, sociala nätverk samt barns vuxenkontakter. I nästa lager kommer de bestämningsfaktorer som brukar benämnas levnadsvanor, det vill säga tobak, alkohol, narkotika, matvanor, motion, sex och samlevnad, sömnvanor. I det tredje färglagret beskrivs våra livsvillkor såsom arbetsmiljö, arbetslöshet, boende, trafik, utbildning, jordbruk och livsmedel, fritid och kultur, socialförsäkring, socialtjänst, hälso-, sjuk- och tandvård. Slutligen, i det yttersta lagret, finns faktorer i vår omgivning som grundläggande värden, miljö och samhällsekonomi.
Vår hälsa påverkas därmed av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer även samspelar med varandra. En del av bestämningsfaktorerna kan påverkas genom individens egna ställningstaganden medan andra kräver politiska beslut och gemensamma åtgärder från samhället för att påverkas.
Hälsans bestämningsfaktorer
Folkhälsostrategi
I Östersunds kommun finns en övergripande folkhälsostrategi. Strategin innehåller tre strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet i kommunen under perioden 2019 – 2023. Folkhälsostrategin har till stor del sin utgångspunkt i resultat från Hälsa på lika villkor och andra folkhälsoundersökningar såsom Barn- och elevhälsans Hälsosamtalet i skolan. Dessutom har förvaltningarna lyft behov som de har identifierat.
Tre strategier som ska förbättra folkhälsan
Utveckla hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på rörelse och trygghet Kommunen behöver skapa miljöer som människor upplever som trygga och säkra att vistas i och som ger goda förutsättningar till rörelse och ett aktivt liv.
Öka delaktighet och inflytande med fokus på mötesplatser och inkludering
Kommunen behöver utveckla både fysiska mötesplatser och digitala arenor där människor kan delta i sociala sammanhang utifrån sina olika förutsättningar.
Utveckla förutsättningar för utbildning och arbete med fokus på fullföljda studier och trygg försörjning
Kommunen behöver säkerställa möjligheten för medborgarna att lyckas med sina studier och att kunna lära hela livet. Kommunen behöver även utveckla möjligheter till arbete, särskilt för de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Här kan du läsa hela strategin
Pdf, 315.6 kB.
Exempel på hur kommunen arbetar med folkhälsan
Miljö
En god miljö som säkerställer en god hälsa handlar om tillgång till säkra miljöer utan störningar som exempelvis buller och luftföroreningar, och om miljöer, vatten och livsmedel med låg förekomst av hälsofarliga ämnen.
Arbete och arbetsmiljö
Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. En bra arbetsmiljö på jobbet är också viktigt för hälsan. Ingen ska behöva bli sjuk eller skada sig på grund av jobbet.
Drogförebyggande arbete
Den övergripande målsättningen för vårt drogförebyggande arbete är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.
Healthy Cities
Östersunds kommun ingår i nätverket Healthy Cities. Nätverkets mål är att stärka folkhälsoarbetet och att arbeta strategiskt för en jämlik folkhälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling.
Ett Östersund för alla
Alla har rätt till bästa möjliga hälsa. Folkhälsan ska inte bara vara så god som möjligt, den ska också vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.
Utbildning
Det finns starka samband mellan utbildning och hälsa. Högutbildade har som grupp bättre hälsa än lågutbildade – ju högre utbildningsnivå desto bättre hälsa. Därför är det viktigt att vi ger våra barn och ungdomar stöd att klara sin skolgång samt vuxna möjlighet att komplettera sin utbildning.
Friluftsliv och grönområden
De flesta former av friluftsliv betyder fysisk aktivitet, som i sig har många positiva hälsoeffekter för både kropp och själ. Men att utöva friluftsliv kan också vara mer stillsamma möten med naturen, som också ger möjlighet till socialt umgänge i en avkopplande miljö.
Sociala mötesplatser och föreningsliv
Tillgång till sociala mötesplatser och föreningsliv har stor betydelse för känslan av gemenskap och delaktighet i samhället.
