Tillsammans för en renare stad

I alla städer bor det råttor men vi ser dem sällan. De håller till i underjordiska gångar och avloppsledningar. Men nu, när vi bygger så mycket i Östersund, då stör vi råttorna och då kan vi få se dem ovan mark. Snart är det dags för byggen på nuvarande Gustav III:s torg. Då kommer vi säkert att få se flera råttor i centrala stan. Det betyder inte att de blivit fler, utan att vi har stört dem.

Råttorna bosätter sig där det finns mat

När råttorna blir störda söker de nya boplatser där det finns mat i närheten. I parker, där vi människor har haft picknick och lämnat matrester, eller där vi matar fåglar och andra vilda djur, där finns det mat för råttorna. Stadsråttorna är mest aktiva i början av veckan då det finns mycket matrester efter helgen.

Komposterbart skräp?

Många tänker att "slänga en äppelskrutt på marken, det är inte så farligt". Men det blir inte bara kompost eller mat åt en mager sparv. Det kalasar även råttorna på.

Råttfällor istället för råttgift

I avloppsledningarna, i centrala stan, har kommunen låtit installera råttfällor. Det finns också några råttfällor ovan jord. Att använda fällor är mer miljövänligt än att lägga ut råttgift som, förr eller senare, läcker ut i vattendragen. Råttorna har också utvecklat resistens mot råttgift.

Fällorna i avloppsledningarna har sensorer som känner av en råtta. Då utlöses flera spjut som genomborrar råttan. Den döda råttan följer sedan med avloppsvattnet till reningsverket. Under de senaste tre åren har närmare 5 000 råttor mött sitt öde i en fälla. Med fällorna kan vi hålla råttbeståndet i schack.

Soprum och golvbrunnar

Dörrar som saknar tröskel eller gummilist längs nederkanten utgör inget hinder för en råtta. De kan klämma sig igenom smala springor och små hål - hål med en diameter på 2 cm tar de sig igenom. De kan klättra, hoppa en meter högt och simma för att ta sig fram till maten.

Se till att plugga igen gamla kapade avloppsstammar i ditt hus. Och se till att golvbrunnarna är täckta med rejäla lock.

Det här är brunråttan

Den blir ungefär 25 centimeter lång och har lika lång svans. Svansen saknar nästan helt päls. Brunråttorna gräver och gnager ut stora och långa gångsystem. I gångsystemen bygger de större kammare där de lägger upp matförråd och har sina bon. Råttor är allätare. De lever i närheten av människan och kan sprida sjukdomar.

Råttor förökar sig snabbt om det finns mat till dem – en hona kan föda mellan fyra och sex kullar på ett år, med upp till 15 ungar i varje kull. Ungarna är, i sin tur, mogna att skaffa sig egna ungar när de är tre månader gamla.

Av det skräp som ligger på marken är 76 % fimpar och snus. Det är ett litet skräp men se dig omkring; de är oräknerliga! Cigarettfimpar är faktiskt världens vanligaste skräp!

Cigarettfimpar

Vi vet alla att cigaretter innehåller ämnen som är giftiga, bland annat kadmium. Filtret är till för att gifterna inte ska nå rökarens lungor. Så i fimpen finns hela cigarettens giftinnehåll.

Cigarettfiltret består, till stor del, av en sorts plast; cellulosaacetat. Det tar ungefär ett till fem år för en slängd cigarettfimp att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur kan ta 100 år på sig, innan den försvinner, om den ens gör det någonsin.

Snus

Även snus innehåller gifter, bland annat kadmium.

Den påse som omsluter portionssnuset består i huvudsak av pappersfibrer. Fibrerna hålls ihop av ett bindemedel vilket gör att pappret bryts ner långsammare än själva snusinnehållet. Påsarna innehåller även en liten mängd av plasten polypropen som inte bryts ned utan sönderdelas till mikroplast.

Kadmium

Kadmium är en tungmetall som är giftig för mikroorganismer och vattenlevande djur. Kadmium finns, i små mängder, i den fisk vi äter. I större doser är kadmium även giftigt för oss.

Skräp spolas med av regn- och smältvatten

Vi städar centrala stan varje morgon. Det kostar en hel del pengar. Men det är inte bara vi som "städar". Regn- och smältvatten sköljer med sig en hel del av skräpet. Det spolas ned genom gallerbrunnarna i gatan, via dagvattenledningarna och rakt ut i Storsjön. Små och lätta skräp som snus och fimpar följer lätt med ut i sjön vid ett vanligt sommarregn.

Läs mer om vart regn- och smältvatten tar vägen

Det är olagligt att skräpa ner och det är straffbart

"Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till."

Så står det i 15 kapitlet, paragraf 26 i miljöbalken.

Tidigare har dock nedskräpning med småskräp inte varit straffbart trots att det varit olagligt. Men från och med 1 januari 2022 är kan man få böta om man slänger småskräp som fimpar och tuggummi på marken.

Vad kommer att finnas kvar på jorden efter oss?

Om Olov Haraldsson, han som blev S:t Olov vid sin död år 1030, hade slängt en tom PET- flaska på marken längs Pilgrimsleden när han var på väg till Norge, då hade den funnits kvar idag!

Vad annat finns kvar från då? Och vad kommer att finnas kvar efter oss?

Det kan vara mysigt att sitta vid köksfönstret och kika på rådjuren som kommer fram till matstället i skymningen, eller att sitta vid en strandkant och mata fåglarna med gammalt bröd. Men utfodras djur i tätbebyggt område kan det ställa till med många problem.

Viltolyckor i stan

Regelbundet inträffar viltolyckor på vägsträckor vid stans parker och stadsnära skogar. På Frösön är det gott om rådjur och där inträffar många trafikolyckor med rådjur inblandade. Likaså kring Odensala, Lillsjön och Torvalla.

Bara under de senaste två åren, 2020 - 2021, har vi haft ett hundratal trafikolyckor med rådjur i de mest centrala delarna av Östersund och Frösön.

Se var viltolyckorna med rådjur händer på
Nationella Viltolycksrådets webplats

Trädgårdsmarodörer

Alla uppskattar inte rådjuren i stadsmiljön. Det kommer in många klagomål till kommunen på närgångna rådjur som kalasat på tulpaner och fruktträd. Det händer att även älgar spatserar in i trädgårdarna för att mumsa äpplen.

Mat till vilda djur blir också mat till råttorna

Det man kanske inte tänker på, när man lägger ut mat till fåglar och rådjur, är att man också dukar upp för stadens råttor. Så artiga och väluppfostrade är inte råttorna, att de lämnar andras mat ifred.

Matning leder till flera problem

Viltolyckor, förstörda trädgårdar och råttor beror, till viss del, på att det läggs ut mat till djuren. Vi ser fågelfrö, viltfoder, hö och ensilage i våra parker och skogar. Och vi ser mängder av gammalt bröd (som inget vilt djur mår bra av). Maten har lagts ut, säkert med djurens bästa för ögonen. Men maten lockar rådjur och andra vilda djur, från deras naturliga miljö och in till staden där de inte hör hemma.

Det händer att även älgar lockas in till tätbebyggt område av fallfrukten i trädgårdarna eller utlagd mat. De blir orädda och kan uppträda aggressivt om de blir trängda. Och då är en älg farlig.

Rådjursjakt i stan

Kommunen tillåter viss jakt nära tätbebyggt område för att hålla nere antalet rådjur. På senare år har vi tvingats tillåta jakt på fler ställen än tidigare. Det är vårt sätt att försöka hålla nere antalet vilda djur.

Låt de vilda djuren förbli vilda!