Lyssna
Luften i centrala Östersund
Partikelhalterna i luften i Östersund överskrider EU:s gränsvärden för partiklar och är en risk för människors hälsa. Partiklarna kommer framför allt från biltrafiken, när vägbana och däck slits under färd. Även sandning bidrar till partikelproblemen.
År 2020, 2021, 2022 och 2023 har Östersunds kommun överskridit miljökvalitetsnormerna för partiklar. För att få ner partikelhalterna har vi tagit fram ett åtgärdsprogram för luft.
Antalet dygn med överskridanden av miljökvalitetsnormerna för partiklar var färre under 2023 Men de är fortfarande för många för att vi ska klara de miljökvalitetsnormer som finns i Luftkvalitetsförordningen.
Åtgärdsprogrammet är ett kommunövergripande dokument med åtgärder som syftar till att följa miljökvalitetsnormerna för större partiklar (PM10) i utomhusluft.
Åtgärdsprogrammet beskriver både bakgrunden och de åtgärder som föreslås för att förbättra luftkvaliteten i Östersund så att de lagstiftade gränsvärdena klaras.
Datorsimulering
När miljökvalitetsnormen överskrids måste kommunen ta fram mer information om omfattningen av överskridandet. Detta för att kunna ta fram rätt sorts åtgärder.
Naturvårdsverket har tagit fram ett rekommenderat arbetssätt för luftkvalitetskontroll som är datormodellering i kombination av mätning. Därför beställde kommunen en luftmodellering från konsultbolaget COWI AB. Mätningarna från Rådhusgatan används för att kvalitetssäkra modellberäkningen. Kombinationen av mätning och modellering anses ge de mest tillförlitliga resultaten.
Datormodelleringen görs med avancerad programvara som beräknar föroreningshalterna i hög upplösning över ett helt år. Modelleringen innehåller utsläppsdata från trafik, industrier, sandningsrutiner, småskalig vedeldning, lokala väderförhållanden och utformningen av byggnader och vägar.
Att göra mätningar på fler platser än Rådhusgatan är inte kostnadsmässigt försvarbart och det är inte heller rekommenderat från Naturvårdsverket, som är den vägledande myndigheten.
Figur 1. Dygnsmedelvärden från mätinstrumentet på Rådhusgatan, för 2020, 2021 och 2022 års första fem månader.
Viktigt om miljökvalitetsnormen och 90-percentilen
Miljökvalitetsnormen för dygnmedelvärde för PM10 innebär att under ett helt år så får gränsvärdet 50 mikrogram partiklar per kubikmeter luft överskridas under max 35 dygn. Under 2020 överskreds värdet i Östersund under 56 dygn och under 2021 överskreds det 46 gånger. Se figur 1 . Modelleringen visar att miljökvalitetsnormer för dygnsmedelvärde överskrids på ett flertal gator i centrala Östersund. Problemen uppstår främst på gator som är hårt trafikerade. Se figur 2
Miljökvalitetsvärdet för årsmedelvärde, 40 mikrogram partiklar per kubikmeter luft, klaras överallt.
Figur 2. Resultatet från modelleringen i karta. De rödmarkerade gatorna överskrider 50 µg/m3under fler än 35 dygn och klarar därmed inte MKN. Halterna på bilden anger ett medelvärde av ett helt år. Det finns alltså dagar då halterna är avsevärt lägre än i bilden men även dagar då halterna är betydligt högre.
Åtgärdsförslag
Under 2022 har en projektgrupp med tjänstepersoner från olika förvaltningar tillsammans tagit fram åtgärdsförslag som ska bidra till att luftkvaliteten förbättras och miljökvalitetsnormerna klaras.
Eftersom den största mängden partiklar kommer från slitage av vägbanan ligger fokus på åtgärder som dels minskar dammet från vägarna genom nya strategier för hur vägarna sköts och byggs. Dels på åtgärder som minskar biltrafiken och öka gång, cykel och kollektivtrafik.
Några åtgärder fokuserar på att drift och underhåll av gatorna sker på ett sätt som minimerar damm och att partiklarna sprids - till exempel genom dammbindning och våtsopning. Dessa åtgärder ska ses som akuta åtgärder som minskar exponeringen för partiklar eftersom de inte kommer åt källan till problemet utan bara minskar symtomen och skadeverkningarna.
De mest effektiva åtgärderna är de som dämpar damm samt minskar trafiken och därmed slitaget på vägbanan.
Beslutade åtgärder i Östersunds åtgärdsförslag för luft:
- Optimering av drift och underhåll
Inom drift, halkbekämpning och skötsel av våra vägar går det att kraftigt minska partikelhalterna, till en ganska låg kostnad. Även om kostnaden är låg så måste det tillföras resurser.- Dammbindning med saltlösning
- Våtsopning och tidig våtsopning
- Vacuumsug för dammbekämpning
- Grövre vintersand
Varje år sprids mellan 8 000 och 12 000 ton sand och grus som halkbekämpning. Kvaliteten på gruset avgör hur mycket det krossas och finfördelas när det sprids och mals mot vägbanan. När sanden krossas sönder till damm bildas luftburna partiklar och dessutom försämras friktionen och ny sand måste läggas ut för att behålla ett trafiksäkert underlag.
Säsongen 2023/2024 har vi använt ett lokalproducerat grus som inte innehåller kalk. Det gruset är hårdare och därmed mer beständigt mot nötning och vi hoppas att det inte ska smulas sönder lika mycket och därmed damma mindre. Dock så sliter ett hårdare grus istället mer på vägbanan och däcken, vilket också ger partiklar i luften. - Förbättrad vägbeläggning.
En stor del av partiklarna kommer från asfalten, Dubbdäck, vägbanans fuktighet, fordons hastighet och sandningssandens kvalitet påverkar mängden partiklar från asfalten. Men även underlagets slitstyrka och kornstorlek har stor betydelse för uppkomsten av partiklar. Därför sak asfalten på utvalda vägsträckor bytas mot en mer slitstark asfalt av porfyr. Den asfalten är dyrare, men förväntas hålla ungefär tre år längre än nuvarande beläggning. Kyrkgatan ska asfalteras om och på Rådhusgatan är asfalten i slutet av sin livslängd och är redo att ersättas. - Regelverk för arbetsplatsparkeringar.
Det finns tydliga samband mellan tillgång på arbetsplatsparkering och valet av bil som färdmedel. Därför har ett förslag tagits fram där medarbetare i kommunorganisationen ska ansöka om parkeringstillstånd. Ansökan kommer att innehålla behovskriterier som ska uppfyllas för att man ska få hyra en parkeringsplats. Kriterier kan vara avståndet mellan hem och arbetsplats och tillgång till kollektivtrafik. - Mobility management-paket
Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.
Åtgärder som kräver mer utredning
Det finns även en del åtgärder som kräver mer utredning innan de kan genomföras. Därför kommer de inte hinna få effekt i tid för att minska partikelhalten under 2023. Dessa åtgärder kommer att utredas vidare under 2023 och om möjligt hanteras i budgetprocess för 2024.
- Pendlarparkeringar och infartsparkeringar
- Subventioner för kollektivtrafiken
- Skynda på planerad utbyggnad och upprustning av cykelvägnätet
- Fler och säkrare cykelparkeringar
- Utöka Storgatans gångfartsområde
- Krav på dammförebyggande åtgärder vid större bygglov
- Utredning samordnade varutransporter
- Parkeringsåtgärder för bättre luftkvalitet
Som underlag för framtagandet av ett åtgärdsprogram har COWI genomfört en luftkartering av partiklar i Östersunds centrala delar:
Rapport: Luftutredning - Partiklar i Östersund (2022)
Pdf, 12 MB.
-
Experten om luften i Östersund: det är höga halter även ur ett europeiskt och globalt perspektiv -
Förstå luftkvalitet: vad är riktvärden och målvärden? -
Det är trafiken som gör luften ohälsosam - inte gruset -
Varför mäter kommunen luftkvaliteten – och hur? -
Dags att binda dammet för friskare luft - räkna med halka -
Dålig luftkvalitet kan ge sjukdomar och leda till att folk dör i förtid -
Snart dags för dammbindning med saltlösning
Kommunens ansvar att luften är frisk
Det är lagkrav på att alla kommuner ska kontrollera luftkvaliteten, för att se till att luften är bra för människorna som bor och lever i kommunen. Bra luft är viktigt för folkhälsan.
En del i lagkravet är att mäta luftkvaliteten året runt, dygnet runt. Det innebär att vi mäter på dagar med låga halter och dagar med höga halter, oavsett vad anledningen till föroreningarna är.
Lagstiftningen anger hur, när och var vi ska mäta. Samt att vi måste införa åtgärder om luften är dålig.
Vi har mätt på Rådhusgatan sen 2020
Östersunds kommun började mäta luften utomhus för snart 15 år och luften klarade miljökvalitetsnormerna för samtliga ämnen, fram till 2020.
Under flera år mätte vi i så kallad urban bakgrund, vilket innebär stadsnära miljö som inte är trafikutsatt. När resultatet av de mätningarna rapporterades till Naturvårdsverket ansåg de att våra värden var så pass höga att vi behövde mäta med mer exakt teknik och i gaturum. Gaturum innebär en trafikutsatt plats där människor går och vistas.
Naturvårdsverkets föreskrift för kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9) användes för att välja ut mätplatsen på Rådhusgatan. Det är den plats där vi både förväntar oss de högsta halterna och där människor vistas och exponeras.
2020 installerades det nya instrument på Rådhusgatan och mätningarna visade att partikelhalterna i Östersunds luft överskrider miljökvalitetsnormen för PM10, den större storleken av luftburna partiklar.
De ämnen som mäts på mätstationen på Rådhusgatan är:
- Kvävedioxid, en giftig gas som kan orsaka problem med luftvägarna.
- Partiklar (PM10) som har kopplingar till problem med hjärt- och kärlsjukdomar.
Partiklar kommer från slitage av vägbanan
Föroreningarna vi har i Östersund idag är i huvudsak orsakade av trafiken. Partiklar av storleken PM10 kommer främst från slitage av vägbanan vid trafikrörelser. Däck, asfalt och det grus vi halkbekämpar med, slits mot varandra och bildar små partiklar som virvlar upp i gaturummet när fordon kör på vägen.
Vi binder dammet med saltlösing
Värst är det på våren då vägarna blivit bara och sol och värme torkat upp vägbanan. Då yr dammet omkring. Luften blir då full av dessa små partiklar som är så skadliga för våra lungor. Därför binder vi dammet med saltlösning under våren på vissa gator. Men då kan det bli halt, ibland riktigt halt.
Höga partikelhalter en hälsofara
Partikelföroreningar är skadliga för hälsan för de som bor och vistas i Östersund. Luftburna partiklar är så små att de kan hålla sig svävande i luften och därför är de lätta att andas in. Att de är så små gör att de kan ta sig långt in i våra lungor. I Sverige dör 6 700 personer i förtid på grund av luftföroreningar, ungefär 200 av dem härleds till partikelföroreningar, enligt Svenska Miljöinstitutet.
Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer
Luftföroreningar påverkar vår hälsa negativt genom att de orsakar och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar, samt flera olika sorters cancer. Personer som sedan tidigare har hjärtsjukdomar, diabetes, KOL eller astma är extra känsliga för luftföroreningar. Även gravida och barn är känsliga grupper. För gravida finns det enligt Karolinska institutet koppling mellan exponering för luftföroreningar och ökad risk för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, högt blodtryck och låg födelsevikt hos barn.
Finns ingen säker nivå av luftföroreningar
Miljökvalitetsnormen är den högsta godtagbara nivån som inte får överskridas. Men när det gäller luftföroreningar så finns det ingen säker nivå. Alla minskningar vi kan göra ger positiva effekter på vår hälsa. Världshälsoorganisationen, WHO, konstaterade 2021 att luftföroreningar är skadliga vid lägre halter än vi tidigare trott. Fler ämnen växelverkar med varandra och orsakar större skada, och man hittade även kopplingar mellan fler sjukdomar och luftföroreningar.
