Träden i stadsmiljön

En illustration som berättar om ett träds alla nyttor

I stadsmiljön vill vi ha många träd, olika sorters träd och träd i olika åldrar. Träden behövs för att skapa trivsel bland asfalt och betong, de är viktiga för den biologiska mångfalden och de bromsar effekterna av klimatförändringarna.

Det är i det gröna som vi människor stressar av och hämtar kraft. Träden har också stort estetiskt värde, eftersom olika sorters träd i olika höjd och av olika ålder ger vackra siluetter och inramningar. Träd längs gator ger faktiskt en lugnare trafikrytm. De gör att vi människor lättar på gaspedalen (!).

Olika sorters träd

I Östersund har vi ärvt trädmiljöer med främmande trädarter. Redan före 1900-talet planterades pil och poppel för att de växer snabbt och kan ge riktigt stora lövträd som annars inte finns naturligt i Jämtland. Ett exempel är popplarna i Badhusparken som Länsstyrelsen har bedömt vara kulturhistoriskt viktiga.

Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar. Med ett mer extremt väder kanske våra gamla vanliga trädarter inte kommer att trivas lika bra i framtiden. Klimatförändringarna innebär också risk att skadedjur och svampar, som tidigare inte funnits hos oss, vandrar in och får fäste. Det kan i värsta fall innebära att en art helt slås ut. Det sker nu med almarna i södra Sverige som drabbats av almsjukan.

Därför planterar vi flera olika sorters träd.

Läs mer nedan om nya trädsorter som vi provar

Blommande träd är bra för den biologiska mångfalden

När vi planterar nytt tänker vi på att öka mångfalden genom att välja blommande träd och träd som ger bär. Både vanliga svenska, norrländska och "främmande" träd blir ett smörgåsbord för pollinerande insekter från tidig vår till sen höst.

Unga och gamla träd

I Östersunds tätorter är träden relativt jämnåriga. Det betyder att många träd kommer att dö ungefär samtidigt och då blir det tomt. Därför arbetar vi långsiktigt med att få mer varierad ålder på träden. Det innebär att vi värnar de riktigt gamla träden, genom att vårda och beskära dem för att de ska kunna stå kvar trots hög ålder. Vi planterar också nytt inom trädmiljöer med gamla träd. Då hinner de nya träden växa till sig innan vi måste ta bort de gamla.

Ibland behöver vi också ta bort träd som inte är lastgamla. Det gäller framför allt i gatualléer när vi renoverar hela kvarter. Då bygger vi upp marken från grunden på ett sätt som ger bättre utrymme för rötterna.

Genom att vårda gamla träd och, kontinuerligt, plantera nya, får även kommande generationer uppleva stora träd i de tätbebyggda områdena i kommunen.

Gamla och stora träd behövs för att klara klimatförändringarna

På grund av klimatförändringarna får vi ett mer extremt väder för varje år som går, med fler och fler kraftiga regnoväder och extrema värmeböljor. Då spelar träden en viktig roll i tätorterna. Träden suger upp regnvattnet och ger skugga för solvärmen. Och ju större rotsystem och krona som träden har, desto större nytta gör de. Därför är stora och uppvuxna träd alltid värdefulla i stadsmiljöer.

Kommunen ser allvarligt på skadegörelse av träd

Det händer att träd på kommunal mark vandaliseras. Det är allt ifrån klotter och skador på stammar till rena avverkningar. Och motiven verkar variera.

Östersunds kommun polisanmäler alltid skadegörelse på träd. Det är ett lagbrott på samma sätt som om någon går in på en privat tomt och skadar eller hugger ner ett träd.

Träd ska alltid ersättas vid exploateringar

När vi bygger i Östersunds tätorter och träd står i vägen, har vi en ersättningsmodell där trädens värde ska återskapas inom samma geografiska område. Om inte trädet kan stå kvar, ska vi, i första hand, flytta trädet. Ett nyplanterat, ungt träd har inte samma värde som ett fullvuxet. Om inte trädet klarar en flytt så får det fällas. Efter byggnationen planterar vi ett nytt träd, på samma plats. I tredje hand kompenserar vi ett fällt träd med ny grönska inom samma geografiska område.

Trädflytt

När vi överväger att flytta ett träd, utreder vi hur trädet mår och om det klarar en flytt. Är trädet i god kondition och har lång tid kvar att leva kan det vara värt att flytta trädet. Vi passar då på att ge trädet en bättre växtbädd på den nya växtplatsen.

Ersättningsmodellen för träd i tätbebyggda områden

  • Trädets värde ska återskapas inom samma geografiska område.
  • Träd ska i första hand flyttas om trädet är i god kondition.
  • I andra hand ska nya träd planteras.
  • Den så kallade Alnarpsmodellen är själva verktyget för att kalkylera kostnader för att återskapa träd som blivit - eller riskerar att bli - skadade och tas med i budgeten för det aktuella projektet.
  • Vart träden ska flyttas eller planteras utreds i en förstudie.

Hjälp oss att inventera träden!

Östersunds kommun har låtit kartlägga träden i staden och kommunens tätorter som en del i ett digitalt projekt - Trädkartan . Nu behöver vi din hjälp för att samla in ännu mer information om alla våra träd; både kommunala och privata! Berätta om dina egna träd, gå ut och inventera, eller spela trädbingo för att inventera på ett lite roligare sätt.

Läs mer om trädkartan

Vi provar nya trädsorter

Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar att växa här. Därför testar vi att plantera arter som tidigare inte växt i Östersund. Om våra gamla vanliga trädsorter inte kommer att trivas så bra i framtiden, kanske de nya trivs bättre. Vi blandar och varierar trädarterna när vi planterar nytt. Då blir det inte lika kännbart om någon art skulle dö ut.

Vi testar bland andra:

  • Hästkastanj
  • Hassel
  • Pärlhagtorn
  • Olika sorters vårtbjörk
  • Olika sorters apel
  • Rödek
  • Grå valnöt
  • Katsura
  • Rödbladig skogslönn
  • Gulbjörk
  • Maakia
  • Korallpil
  • Körsbärsoxel
  • Kaukasisk vingnöt
  • Ligustersyrén
  • Olika sorters hybridalm
  • Manchurisk valnöt
  • Olika sorters lind

I Erikslund har vi en provyta där vi testar olika träd.

Karta med en markering vid ErikslundFörstora bilden

Klicka för större karta

Sidan uppdaterad 2024-02-07