Lyssna
Mer trivsel och grönska
Här berättar vi om våra projekt i parker, lekparker och på våra mötesplatser i tätorterna. Vi bygger, anlägger, rustar upp och planterar för trivsel, grönska, avkoppling, rörelse och lek.
Det populära gångstråket mellan Remonthagen och Solliden, bakom Remonthagens punkthus, är ofta blöt och lerig. I december 2025 ska vi lägga på ett lager grus så att det går att ta sig fram torrskodd. Samtidigt röjer vi sly på sidan av gångsstigen.
Vi stänger av gångstigen några dagar under arbetet med att lägga på grus.
Lillsjön får fågeltorn och ny spång
Så här kommer fågeltornet att se ut
Under hösten 2025 byter vi ut den gamla trasiga spången i Lillsjöns naturreservat.
I november 2025 förbereder också för ett fågeltorn i sjöns södra ände. Upprinnelsen till bygget är ett medborgarförslag. Nu ska det bli lättare att titta på fåglarna runt sjön!
Vi röjer sly och vi röjer snö
För att förbereda inför bygget av fågeltornet, kommer vi att röja undan sly. Under vintern 2025 - 2026 kommer vi att snöröja ytan där fågeltornet ska stå, för att den sanka marken ska frysa till ordentligt. Det gör det lättare när fågeltornet ska byggas under vårvintern.
Röda ovalen markerar platsen för det nya fågeltornet. Den streckade linjen markerar den spångade leden.
Den röda ovalen markerar det ungefärliga arbetsområdet
I september 2025 börjar vi bygga en lekplats i Brittsbo. Den kommer att ligga i centralt i Brittsbo men ändå bilfritt och i anslutning till skogen.
Lekplatsen vänder sig, framför allt, till yngre barn. Där kommer att finnas lekställning, gungor och gungdjur på ett underlag av konstgräs. Vi kommer också att bygga en balansbana av naturmaterial.
Vi kommer att ställa ut sittplatser och bord. Vi sparar så mycket vegetation som möjligt och planterar fler träd och buskar.
Ny gångstig
Under hösten 2025 anlägger vi också en grusad gångstig mellan grillplatsen, och den nya lekplatsen - röd markering i kartan ovan. Gångstigen kommer att få belysning i ett senare skede.
Etapp 2
Om pengarna räcker, planerar vi också en andra etapp 2026, markerad med en 2:a i kartan ovan. Där blir det, i så fall, mer lekutrustning och aktivitetsytor för de lite större barnen.
Under sommaren 2024 fällde vi ett tiotal träd längs Norra Gröngatans västra sida, mellan Fältjägargränd och Brogränd. Sedan grävde vi ur och byggde upp marken så att de nya träden ska få en bra växtmiljö. De nya träden i planterades i juni 2025.
Hösten 2025 är det dags för nästa etapp längs Norra Gröngatans västra sida, mellan Brogränd och Färjemansgatan. Vi fäller träden, gräver ur och bygger upp en fin växtbädd till de nya träden som vi kommer att plantera sommaren 2026.
Varför?
Alléer har ett särskilt värde i stadsmiljön. Men de är ofta planterade i dålig jord och får inte tillräckligt med vatten. Ofta leder vi bort regn- och smältvatten via rännstensbrunnar ut i Storsjön, medan alléträden står intill och törstar. Träden längs Norra Gröngatan har inte haft en god livsmiljö. De mår inte bra och kunde inte växa mer.
Därför gräver vi bort den dåliga jorden och lägger en fin växtbädd för de nya träden. Regn- och smältvatten som rinner längs gatan kommer vi att leda ner till trädens rötter, istället för att det ska rinna ner i rännstensbrunnarna. Det ger träden möjlighet att bli friska och få ett långt liv.
Brunflo: Multifunktionellt grönområde
Intill elljusspåret i Brunflo ligger ett naturområde som redan i dag används flitigt av skolor, föreningar och boende. Nu utvecklar vi platsen vidare för att skapa en trygg, tillgänglig och välbesökt utemiljö som fungerar för fler aktiviteter året runt.
Satsningen ska stärka lärande och naturpedagogik, öka kunskapen om arter och ekosystemtjänster och samtidigt bidra till rörelse, upptäckarglädje och nyfikenhet för både barn och vuxna.
Det vi planerar att anlägga är:
- Ett uteklassrum med plats för cirka 60 elever med ytor för samlingar, undervisning och framträdanden.
- En ny större grillplats med vindskydd, anpassad för både evenemang och skolbesök.
- En pedagogisk naturstig genom skogen med stationer om arter och ekosystemtjänster, t.ex.; fladdermöss och vattnets kretslopp.
- Moderniserad och förstärkt belysning för en trygg och trivsam vistelsemiljö året om.
- Förbättrad ytbeläggning av ytor och viss del av gångstråk för bättre tillgänglighet och framkomlighet.
- Tillgänglig entré med parkering och ramp, så att fler kan ta sig till området.
- Upprustad klubbstuga med renoverade ytskikt samt tillgänglighetsanpassat kök, omklädningsrum och toalett.
När
Efter dialogen med skolor, föreningar och andra målgrupper är projekteringen nu klar. Arbetet planeras starta våren 2026 och beräknas vara klart november 2026.
Varför
Den multifunktionella grönytan utvecklas för att ge fler möjligheter till rörelse, lärande och avkoppling nära naturen. Friluftslivet är en viktig del av både kommunens och Brunflos identitet, för att området ska bli en trygg och tillgänglig plats som kan användas året runt fokuserar vi därför extra på att:
- Stärka tillgänglighet och skapa bättre förutsättningar för umgänge, rekreation, evenemang och rörelse året runt.
- Investera i fler sittplatser, bord och belysning för att skapa en modern och trivsam miljö.
- Utveckla upplevelsebaserade lärmiljöer utomhus, där natur och pedagogik möts.
Så påverkas förbipasserande
Under genomförandet kommer ett arbetsområde att sättas upp. Vi återkommer med information om hur det påverkar tillgänglighet och framkomlighet.
Aktör
Östersunds kommun
Brunflo: En längre pir?
Under 2025 utreder kommunen möjliga förutsättningar för att vidareutveckla området intill den anlagda sandstranden i Brunflo.
Det här ska vi göra
Vi ser över vilka möjligheter som finns för att anlägga en pir intill sandstranden. En pir som vågbrytare skapar en lugnare miljö och den skyddar direkt från vågor som slår in i den vindutsatta stranden. Den minskade vattenomrörningen bidrar dessutom till att lokalt höja badtemperaturen och skapa ett mikroklimat på den väderutsatta miljön.
När
Utredning påbörjas under 2025. Med tanke på tillståndsansökningarna i Länsstyrelsen/Miljödomstolen så är möjlig byggnation tidigast 2026.
Varför
En pir kan skapa en möjlighet att få en fantastisk upplevelse långt ute på vattnet för dem som inte har tillgång till båt eller annat sätt att komma ut från stranden. Den kan samtidigt skapa ett mikroklimat på den väderutsatta badplatsen.
Aktör
Östersunds kommun, Sigma och Sweco
Kyrkparken med alla träd och buskar har gett ett lummigt intryck, men kunde också upplevas som mörk, skum och otrygg. Nu har Kyrkparken öppnats upp för luft och ljus så att den uppfattas som snygg och trygg. Vi har redan tagit bort buskar och fällt träd. Som ett led i vårt trädföryngringsprogram ska vi ersätta de fällda träden med nya. Målet är att få träd i olika åldrar. En del av de gamla träden stod också för nära Gamla kyrkan.
De stora, fina popplarna har fått lite beskärning; dels av säkerhetsskäl och dels för att minska ned trädkronorna och därmed förlänga deras livslängd.
Fler sittplatser
Kyrkparken har också fått nya sittplatser och vi utökar antalet så att fler kan vila benen i Kyrkparken. Nu finns här 5 bänkar, 6 stolar och 2 bord. Och en kungatron!
Ny belysning
Vi har förnyat och förstärkt utebelysningen i parken. Och den trista transformatorstationen har fått en spektakulär belysning som kommer att pigga upp den!
När vi ändå gräver för den nya belysningen kommer vi att snygga till gångvägarna i parken.
Arbetet i Kyrkparken påbörjades hösten 2020 och kommer att pågå under några år.
Fågelsjö med historia
Ändsjön är en fågelsjö på Frösön. Sjön och omgivande marker har varit ett naturreservat sedan 1975 och området är också ett Natura 2000-område. Men det är ingen orörd natur. Tvärtom! Liksom många andra sjöar sänktes Ändsjön på 1800-talet, och marken runt sjön dikades ut; detta för att markägarna ville ha mer odlingsbar mark. På 1930-talet fanns planer på att torrlägga sjön helt, genom att sänka utloppet ytterligare. Men då uppstod ett stort intresse för att rädda sjön och dess fåglar, och 1940 fick sjön sitt första skydd då länsstyrelsen förklarade sjön som naturminnesmärkte.
Naturlig sjötröskel istället för dämme
Men på grund av allt mixtrande med vattenståndet, är inte Ändsjön en naturlig sjö utan det är en damm. Vid sjöns utlopp i Mjällebäcken, vid Rödövägen, finns ett dämme (en fördämning) där vattenståndet i sjön regleras, utifrån sjöns vattendom*. Nu är emellertid dämmet i dåligt skick och något måste göras. Östersunds kommun arbetar nu för att återställa Ändsjön till en naturlig sjö genom att ersätta dämmet med en naturlig sjötröskel. Då kan vi också ansöka om att dagens vattendom avslutas.
Vattenståndet får variera naturligt
Den tänkta sjötröskeln ska utformas så att Ändsjöns medelvattenstånd blir något högre än i dag, men det kommer inte att att överstiga den tillåtna nivån i dagens vattendom. Sjöns vattennivå kommer också att variera naturligt över året. Till exempel kommer snösmältningen eller kraftiga höstregn att höja vattennivån. Detta innebär att mindre markområden norr om sjön, tillfälligt, kan komma att översvämmas.
Det blir mer öppen sjö att runda - torrskodd
Sänkta och utdikade sjöar tenderar att växa igen och så även Ändsjön. Men en naturlig sjötröskel och ett något högre medelvattenstånd kommer förmodligen att motverka sjöns övergödning och igenväxning. Vi kommer att få en större öppen vattenspegel.
Den nya sjötröskeln ska på ett naturligt sätt smälta in i landskapet och fågelskådare och vandrare ska även i fortsättningen kunna gå runt sjön och passera utloppet torrskodda.
Samråd, ansökan och en budget
Mycket återstår innan vi kan förverkliga planerna på att återställa Ändsjön. Våren 2023 bjuds de direkta intressenterna (länsstyrelsen, Trafikverket, Jämtlands läns ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen Östersund samt alla markägare) in till samråd. Därefter kommer kommunen att ansöka om tillstånd för projektet hos Mark- och Miljödomstolen. Och sen ska vi ha en budget för kunna genomföra projektet.
Det här är en process som kommer att ta flera år.
* En vattendom bestämmer hur vatten ska tappas ur en sjö genom till exempel ett dämme, inom vilka gränser dess vattenstånd måste ligga och under vilka tidsperioder dessa värden gäller.
På grönytan i korsningen Tjalmargatan - Bangårdsgatan har vi byggt en dagvattenanläggning, ett så kallat biofilter. Biofiltret, som ser ut som en grussänka med växter i, renar smutsigt regn- och smältvatten innan det släpps ut i Storsjön. Runt sänkan har vi anlagt en liten park.
Regn- och smältvatten, så kallat dagvatten, från stadens tak och gator leds ner i gallerbrunnar och vidare i ledningar som mynnar i Storsjön. Detta vatten är allt annat än rent. Det innehåller skräp som fimpar, snus, plast och papper samt partiklar från asfalt, bildäck och rengöringsmedel.
Rening av dagvatten...
Vid Minnesgärdet finns två utlopp som leder dagvatten ut i Storsjön. Till det ena utloppet kommer vatten från ett 130 hektar stort område som börjar ända uppe vid Körfältet. Tjalmargatans dagvattenpark renar delar av det vattnet innan det fortsätter ut i Storsjön.
Sänkan i dagvattenparken är normalt inte fylld med vatten utan ser för det mesta ut som en liten vildvuxen plantering. När det regnar mycket, eller när snön smälter, kommer sänkan tillfälligt att fyllas upp med dagvatten. Föroreningar från exempelvis trafik och vägar fastnar i gruset och växterna renar dagvattnet ytterligare genom rötternas upptag av det förorenade vattnet.
När dagvattnet har runnit genom biofiltret fångar ledningar upp vattnet och leder det vidare till ett underjordiskt magasin fyllt med krossad sten. Där fastnar ytterligare föroreningar i stenkrosset och ett renare vatten rinner till slut ut i Storsjön.
...och en park
När vi byggde biofiltret anlade vi också en liten park med promenadväg runt. På de öppna ytorna sådde vi gräsfrön och till sommaren kommer hela parken att börja grönska. På detta sätt blir ytan så kallad "multifunktionell" och kan användas på flera sätt. Det renar smutsigt vatten, skapar en viktig livsmiljö för insekter och andra djur och det är dessutom en trevlig plats för oss människor att vara på. Genom att använda ytor till flera saker kan vår stad bli både smartare och bättre för miljön.