Mer trivsel och grönska

Foto: Lyftkran som lyfter ett stort snöhjärta på plats

Här berättar vi om våra projekt i parker, lekparker och på våra mötesplatser i tätorterna. Vi bygger, anlägger, rustar upp och planterar för trivsel, grönska, avkoppling och lek.

Svara på vår enkät om viktiga grönområden

Finns det några grönområden eller utemiljöer som betyder extra mycket för dig? Nu har du chansen att berätta om det genom att svara på kommunens enkät. Svaren blir underlag i vårt arbete med att planera för den långsiktiga utvecklingen av grönområden.

Läs mer om kommunens översiktsplanering med fokus på grönstruktur
och svara på enkäten

Norra Gröngatan får nya träd

Under sommaren 2024 fällde vi ett tiotal träd längs Norra Gröngatans västra sida, mellan Fältjägargränd och Brogränd. Den dåliga marken gav inte träden en god livsmiljö. De mådde inte bra och kunde inte växa mer.

Nu har vi grävt ur och byggt upp marken så att de nya träden ska få en bra växtmiljö. Då får de möjlighet att bli friska och få ett långt liv. De nya träden planteras våren 2025.

Regn- och smältvatten som rinner längs gatan kommer vi att leda ner till trädens rötter, istället för att det ska rinna ut i Storsjön via rännstensbrunnarna.

En svamp som växer i en spricka i en gammal björk.

Trafikstörning

Vi sätter igång i början av juni och vi räknar med att arbetet tar cirka 5 veckor.

I stort sett hela trottoarens bredd kommer att grävas upp för att vi ska kunna byta ut jorden.

Gatuavsnittet kommer att vara avstängd för fordonstrafik så länge arbetet pågår. Vi släpper naturligtvis fram behörig trafik till fastigheterna.

Brunflo: Multifunktionellt grönområde

Brunflo: En längre pir?

Brunflo: Postvägens lekplats

Brunflo: Strandpromenaden

Kyrkparken blir ljusare och får nya sittplatser

Foto: Nya sittplatser i Kyrkparken

Kyrkparken med alla träd och buskar har gett ett lummigt intryck, men kunde också upplevas som mörk, skum och otrygg. Nu har Kyrkparken öppnats upp för luft och ljus så att den uppfattas som snygg och trygg. Vi har redan tagit bort buskar och fällt träd. Som ett led i vårt trädföryngringsprogram ska vi ersätta de fällda träden med nya. Målet är att få träd i olika åldrar. En del av de gamla träden stod också för nära Gamla kyrkan.

De stora, fina popplarna har fått lite beskärning; dels av säkerhetsskäl och dels för att minska ned trädkronorna och därmed förlänga deras livslängd.

Fler sittplatser

Kyrkparken har också fått nya sittplatser och vi utökar antalet så att fler kan vila benen i Kyrkparken. Nu finns här 5 bänkar, 6 stolar och 2 bord. Och en kungatron!

Foto: Den pampiga "tronen" i Kyrkparken
En transformatorstation i kvällsmörker med projicerade bilder av kala träd

Ny belysning

Vi har förnyat och förstärkt utebelysningen i parken. Och den trista transformatorstationen har fått en spektakulär belysning som kommer att pigga upp den!

När vi ändå gräver för den nya belysningen kommer vi att snygga till gångvägarna i parken.

Arbetet i Kyrkparken påbörjades hösten 2020 och kommer att pågå under några år.

Ändsjön - en damm som kan bli en naturlig sjö

Ett utlopp från en sjö med en fördämning och en träbro med räcke

Fågelsjö med historia

Ändsjön är en fågelsjö på Frösön. Sjön och omgivande marker har varit ett naturreservat sedan 1975 och området är också ett Natura 2000-område. Men det är ingen orörd natur. Tvärtom! Liksom många andra sjöar sänktes Ändsjön på 1800-talet, och marken runt sjön dikades ut; detta för att markägarna ville ha mer odlingsbar mark. På 1930-talet fanns planer på att torrlägga sjön helt, genom att sänka utloppet ytterligare. Men då uppstod ett stort intresse för att rädda sjön och dess fåglar, och 1940 fick sjön sitt första skydd då länsstyrelsen förklarade sjön som naturminnesmärkte.

Naturlig sjötröskel istället för dämme

Men på grund av allt mixtrande med vattenståndet, är inte Ändsjön en naturlig sjö utan det är en damm. Vid sjöns utlopp i Mjällebäcken, vid Rödövägen, finns ett dämme (en fördämning) där vattenståndet i sjön regleras, utifrån sjöns vattendom*. Nu är emellertid dämmet i dåligt skick och något måste göras. Östersunds kommun arbetar nu för att återställa Ändsjön till en naturlig sjö genom att ersätta dämmet med en naturlig sjötröskel. Då kan vi också ansöka om att dagens vattendom avslutas.

Vattenståndet får variera naturligt

Den tänkta sjötröskeln ska utformas så att Ändsjöns medelvattenstånd blir något högre än i dag, men det kommer inte att att överstiga den tillåtna nivån i dagens vattendom. Sjöns vattennivå kommer också att variera naturligt över året. Till exempel kommer snösmältningen eller kraftiga höstregn att höja vattennivån. Detta innebär att mindre markområden norr om sjön, tillfälligt, kan komma att översvämmas.

Det blir mer öppen sjö att runda - torrskodd

Sänkta och utdikade sjöar tenderar att växa igen och så även Ändsjön. Men en naturlig sjötröskel och ett något högre medelvattenstånd kommer förmodligen att motverka sjöns övergödning och igenväxning. Vi kommer att få en större öppen vattenspegel.

Den nya sjötröskeln ska på ett naturligt sätt smälta in i landskapet och fågelskådare och vandrare ska även i fortsättningen kunna gå runt sjön och passera utloppet torrskodda.

Samråd, ansökan och en budget

Mycket återstår innan vi kan förverkliga planerna på att återställa Ändsjön. Våren 2023 bjuds de direkta intressenterna (länsstyrelsen, Trafikverket, Jämtlands läns ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen Östersund samt alla markägare) in till samråd. Därefter kommer kommunen att ansöka om tillstånd för projektet hos Mark- och Miljödomstolen. Och sen ska vi ha en budget för kunna genomföra projektet.

Det här är en process som kommer att ta flera år.

* En vattendom bestämmer hur vatten ska tappas ur en sjö genom till exempel ett dämme, inom vilka gränser dess vattenstånd måste ligga och under vilka tidsperioder dessa värden gäller.

Tjalmargatans dagvattenpark

Förstora bilden

På grönytan i korsningen Tjalmargatan - Bangårdsgatan har vi byggt en dagvattenanläggning, ett så kallat biofilter. Biofiltret, som ser ut som en grussänka med växter i, renar smutsigt regn- och smältvatten innan det släpps ut i Storsjön. Runt sänkan har vi anlagt en liten park.

Regn- och smältvatten, så kallat dagvatten, från stadens tak och gator leds ner i gallerbrunnar och vidare i ledningar som mynnar i Storsjön. Detta vatten är allt annat än rent. Det innehåller skräp som fimpar, snus, plast och papper samt partiklar från asfalt, bildäck och rengöringsmedel.

Rening av dagvatten...

Vid Minnesgärdet finns två utlopp som leder dagvatten ut i Storsjön. Till det ena utloppet kommer vatten från ett 130 hektar stort område som börjar ända uppe vid Körfältet. Tjalmargatans dagvattenpark renar delar av det vattnet innan det fortsätter ut i Storsjön.

 

Sänkan i dagvattenparken är normalt inte fylld med vatten utan ser för det mesta ut som en liten vildvuxen plantering. När det regnar mycket, eller när snön smälter, kommer sänkan tillfälligt att fyllas upp med dagvatten. Föroreningar från exempelvis trafik och vägar fastnar i gruset och växterna renar dagvattnet ytterligare genom rötternas upptag av det förorenade vattnet.

 

När dagvattnet har runnit genom biofiltret fångar ledningar upp vattnet och leder det vidare till ett underjordiskt magasin fyllt med krossad sten. Där fastnar ytterligare föroereningar i stenkrosset och ett renare vatten rinner till slut ut i Storsjön.

...och en park

När vi byggde biofiltret anlade vi också en liten park med promenadväg runt. På de öppna ytorna sådde vi gräsfrön och till sommaren kommer hela parken att börja grönska. På detta sätt blir ytan så kallad "multifunktionell" och kan användas på flera sätt. Det renar smutsigt vatten, skapar en viktig livsmiljö för insekter och andra djur och det är dessutom en trevlig plats för oss människor att vara på. Genom att använda ytor till flera saker kan vår stad bli både smartare och bättre för miljön.

Sidan uppdaterad 2025-03-24