Lyssna
Invasiva växter
Parksallat på väg att smita ut från en trädgård.
Främmande växter som människan har fört hit från andra delar av världen, kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi kallar dem främmande invasiva arter. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden. Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jättebalsamin. Jättebalsaminen är dessutom svartlistad av EU.
Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin -
lagkrav att ta bort!
Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem.
Jättebalsamin en hög växt som bildar täta bestånd
Jättebalsamin - Impatiens glandulifera
Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och oftast växer den i stora bestånd. Blommorna är rosa (ofta i flera nyanser) och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.
Jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.
Läs mer om hur du känner igen och bekämpar jättebalsamin på Naturvårdsverkets hemsida
Jätteloka - kallas också jättebjörnloka
Jätteloka - Jättbjörnloka -
Heracleum mantegazzianum
En enormt stor växt vars växtsaft dessutom kan ge hudutslag.
- plantan kan bli cirka 2 - 4 meter hög
- blommorna kan bli 50 cm breda (en halv meter!) breda
Lätt att förväxla med andra lokor
Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art, så den låter vi stå.
Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.
Jättelokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.
Tromsöloka - Heracleum persicum
Tromsölokan är en släktning till jättelokan som också blir väldigt hög. Den har också en växtsaft som kan orsaka hudskador. Den är lätt att förväxla med jättelokan.
Tromsölokan har etablerat sig främst i Västerbotten. Vi måste hålla utkik så den inte sprider sig hit.
Tromsölokan finns med på EU:s lista över invasiva växter som ska bekämpas.
Läs mer om hur du känner igen och bekämpar tromsölokan på Naturvårdsverkets hemsida
Fler invasiva växter
Det finns flera problematiska invasiva växter i Östersund som ännu inte är svartlistade av EU:
Blomsterlupin som spridit sig längs en landsväg och ut över ett fält
Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus
Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.
Läs mer om hur du känner igen och bekämpar blomsterlupin på Naturvårdsverkets hemsida
Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanter
Parksallat som spridit sig till parkmark genom dumpning av trädgårdsavfall
Parksallat - Lactuca macrophylla
Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och i stadens parker och kväver all annan växtlighet.
Parksallat sprider både med frön och med hjälp av underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd. De ljusgröna bladen växer fram på våren och under sommaren skjuter en hög blomstängel upp, med blålila, asterliknande blommor - se längst upp på denna sida.
Kanadensiskt gullris som har spridit sig över ett helt fält
Kanadensiskt gullris
Det finns flera olika sorters gullris i våra trädgårdar och flera av dem är problematiska. Det kanandensiska gullriset blir 50 - 200 cm hög och har gula blomvippor i topparna. Den har mycket stor förmåga att sprida sig med vindburna frön och via jordstammar. Den klarar sig bra i näringsfattiga miljöer där den konkurrerar ut våra inhemska lågväxande och konkurrenssvaga växter.
Bergklint
I Jämtland har bergklint spridit sig på flera ställen i länet. Den verkar trivas bra på vår kalkrika mark.
Bergklint liknar blåklint men är högre och har glesare men större blomkorgar. Bergklinten är flerårig och bildar tuvor. Den sprider sig med både rötter och vindburna frön och tränger effektivt undan andra växter som exempelvis lågväxande ängsblommor.
Bergklint finns att köpa hos handelsträdgårdar, men de beskrivs som växter som lätt sprider sig och kan bre ut sig på stora ytor.
Parkslide har ett vackert bladverk
Parkslide - Reynoutria japonica
En snabbväxande ört som är släkt med vår rabarber. Har ett vackert bladverk, kan bli flera meter hög och växer i täta bestånd. Blomningen är blygsam och kan i vårt klimat helt utebli. Kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar!
Bekämpa invasiva arter
Olika invasiva växter ska bekämpas på olika sätt. Det bästa är att läsa på för varje art på
Naturvårdsverkets hemsida om bekämpning av invasiva växter
Du kan alltid klippa ner växterna på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då har plantan förbrukat energin som lagrats i roten under vintern och då är den som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten. Klipp och klipp och klipp ...
Gräva upp?
Det är bättre att inte gräva alls om du inte är säker på att det är rätt metod för växten. För en del växter kan det till och med förvärra situationen. Tänk också på att återvinningscentralerna inte tar emot jord som innehåller invasiva växter.
Förhindra att invasiva arter sprider sig från din trädgård
Om du ändå vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, bör du se till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommorna direkt efter blomningen innan de går i frö, förpacka dem väl och lämna på en återvinningscentral. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.
Inga invasiva växter i komposten!
Invasiva arter hör inte hemma i komposten, där de kan föröka sig, utan de ska gå till förbränning.
Privatperson
Lägg de invasiva växterna i plastsäckar, förslut väl och ta med dem till en återvinningscentral. Se till att säckarna är ordentligt förslutna och håller tätt. Då hindras spridning av frön under transporten. Ta kontakt med personalen på återvinningscentralen och berätta att du vill slänga invasiva växter, så får du hjälp med att slänga dem rätt. Återvinningscentralerna i Odenskog, Lit och Brunflo tar emot invasiva växter.
Hitta närmaste återvinningscentral och se öppettiderna
Läs mer om hur du ska slänga dina invasiva växter
Företag
De invasiva växterna ska fraktas till Gräfsåsens avfallsanläggning i tätslutande säckar för att hindra att de sprider frön under transporten. Meddela i Gräfsåsens kundmottagning att du har med dig invasiva växter.
Gräfsåsens avfallsanläggning
Mer om invasiva växter och djur
Läs mer om invasiva växter i kommunens parker och grönområden
Allmänhetens rapporter om invasiva växter är viktiga för att kunna följa växternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning.
Rapportera invasiva växter till invasivaarter.nu
Läs mer om invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsida
Läs mer om invasiva växter och djur på Länsstyrelsens hemsida