Hur går det till att bygga ledningar för vatten och avlopp?

Foto: Håkan Wike/Östersunds kommun
När kommunen bygger ut kommunalt vatten och avlopp sker arbetet steg för steg – från planering av ledningsstråk till grävning, eventuell sprängning och återställning av mark. Här beskriver vi hur processen går till, vad kommunen ansvarar för och vad du som fastighetsägare behöver känna till.
Kommunen lägger huvudledning fram till bostadsfastigheterna, men inte in på tomten. Från fastighetsgränsen till huset är det fastighetsägarens ansvar att gräva ledning.

Var ska ledningarna ligga?
Vi börjar med att titta på kartor och ritningar för att välja tänkbara stråk för vatten- och avloppsledningarna. Sedan blir det besök i fält, för att se hur verkligheten ser ut.
För ledningsägaren (kommunen) är det bästa stället att lägga en ledning på där det är lätt att gräva nu och lätt att underhålla i framtiden. Om området är detaljplanerat tar vi hänsyn till vad som är bestämt.
I mesta möjliga mån är det bra att undvika att lägga ledningar där det är branta lutningar för det blir tekniskt komplicerat och dyrare att ordna en säker arbetsmiljö.
Vi vill också lägga ledningen där den är lätt att komma åt. Gärna längs en väg eller i en åker, så att man inte behöver gå in i fina trädgårdar och kanske flytta på lekstugor för att gräva fram ledningen.
Dessutom vill kommunen lägga ledningen så att det blir självfall till reningsverket i så stor utsträckning som det går för att det är mest kostnadseffektivt ur ett underhållsperspektiv.
Tomtägaren vill gärna ha ledningen så nära huset som möjligt så att kostnaden för att dra ledning från huset till kommunens huvudledning blir mindre. Att ha en huvudledning på tomten innebär att inget får byggas på ledningen och 3 meter från den. Det betyder också att man får vara beredd på att få tomten uppgrävd längs ledningen.
Arbetet planeras
Nu tar projekteringen vid. Vi har bestämt stråket för ledningarna och planeringen av grävningar med mera börjar. Utöver ledningar kan det behövas pumpstationer för avloppsvatten och tryckstegringar för dricksvatten.
Geoteknisk undersökning
Ibland behöver vi göra en geoteknisk undersökning för att vi ska kunna ha rätt uppgifter om jordförhållanden och avstånd till berg. Det är viktigt att få veta vad det kan finnas för något i marken vid den tänkta ledningen så att inget blir förstört.
Arbetstider och metod
När arbetet är igång så kan det vara svårt att ta sig fram i området under vissa perioder. Det kan också bullra och damma.
Vi försöker ha så få öppna schakter, gropar, som möjligt, det betyder att vi gräver en bit i taget och lägger igen allt eftersom. Alla schakter är inhägnade för att skydda både arbetsmiljö, boende och trafikanter.
Vi samarbetar också med andra aktörer som vill passa på att lägga ledningar när vi ändå ska gräva. Till exempel för fiber, fjärrvärme eller el.

Sprängning
Det händer att vi behöver spränga i marken för att få ner ledningarna. Till exempel när berggrunden ligger ytligt eller där vi måste passera stråk av berg.
Som förberedelse inför sprängningen behöver byggnader i området bli besiktade. Sprickor och skador som redan finns i byggnaden ska dokumenteras. Mätare som registrerar vibrationer som blir av sprängningarna ska också sättas upp.
Ägare till byggnader som kan bli berörda av sprängningen blir uppringda av besiktningsföretaget för att boka tid så att besiktningen kan göras både invändigt och utvändigt. När arbetet är avslutat görs en efterbesiktning.
Inför sprängningen kommer området att spärras av. Ett pip hörs innan sprängningen. Själva sprängningen hörs som ett dån. De som har djur ute kommer att bli kontaktade.
Återställning av mark
Om vi varit tvungna att gräva i till exempel gräsmattor eller asfalterade uppfarter så återställer vi det. Oftast gör vi det följande år när jorden har satt sig.

Såhär kan en del av villapumpstationens utrustning se ut.
Vi försöker i första hand bygga så att avloppsvatten kan rinna med självfall i ledningarna till närmaste pumpstation eller reningsverk. Men ibland är det väldigt svårt eller för dyrt. Då kan det behövas en villapump-station, även kallat en LTA-station (LTA står för lätt trycksatt avlopp). Den pumpar spillvattnet från fastigheten till det kommunala ledningsnätet.
Villapumpsystemet består oftast av en brunn som samlar upp spillvattnet, en pump som pumpar det vidare och ett styrskåp med elektronik som driver pumpen och varnar om något är fel.
I de flesta fall ser ansvarsfördelningen ut såhär
Kommunen är den som äger villapumpstationen och ansvarar för:
- Att godkänna en lämplig placering för anläggningen
- Inköp av pumpen
- Installation av pumpen
- Ansluta pumpen till det kommunala ledningsnätet
Fastighetsägaren ansvarar för:
- Gräva ner pumpstationen
- Koppla ihop pumpen med sin fastighet
- Ordna en strömkälla och stå för elförsörjningen
- Sköta om anläggningen så att den fungerar som den ska
Vem betalar?
Kommunen står för kostnaden av pumpenheten om det är många fastigheter som behöver en. Om det bara är enstaka fastigheter som behöver villapump-station får fastighetsägaren själv stå för samtliga kostnader.
