Servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt

Servitut innebär rättighet för en fastighet att använda en annan fastighet på ett visst sätt. Ledningsrätt och nyttjanderätt är andra rättigheter som kan finnas på en fastighet.

Servitut

Det finns två typer av servitut - avtalsservitut och officialservitut. Den kommunala lantmäteri­myndigheten hanterar officialservitut, medan det statliga lantmäteriet ansvarar för att skriva in avtalsservitut i fastighetsinskrivningen.

Ledningsrätt

Rättighet att utnyttja någon annans fastighet för till exempel el- eller vattenledningar kallas ledningsrätt. Man kan bara få ledningsrätt för vissa typer av ledningar. Ledningsrätt innebär vanligtvis rätt för en så kallad ledningshavare att anlägga, bibehålla, underhålla och förnya ledningar av något slag på annans fastighet.

Om du vill ansöka om ledningsrättsförättning så är det den kommunala lantmäteri­myndig­heten du ansöker hos. Du ansöker då om en lantmäteri­förrättning och kryssar i rutan "Ledningsrätts­förättning".

Ansökan om lantmäteriförrättning

Nyttjanderätt

Rätt för en person att använda någon annans fastighet, så kallad nyttjanderätt, kan avse hela eller delar av fastigheten. Nyttjanderätt kan vara begränsad till vissa ändamål, till exempel jakt, och är begränsad i tiden.

Nyttjanderätt är ett avtal mellan en person och en fastighetsägare, som dock kan skrivas in i fastighetsregistret om rättighetshavaren vill säkerställa att nyttjanderätten finns kvar även vid ägarbyte. För att skriva in nyttjanderätt i fastighetsregistret ska du vända dig till fastighets­inskrivningen på det statliga lantmäteriet.

Ansök om inskrivning av avtalsservitut och nyttjanderätt (statliga Lantmäteriet)