Gustav III:s torg

Gustav III:s torg i centrala Östersund har en lång historia som offentlig plats och många människor vistas och passerar där varje dag. Det skulle dock kunna vara mer inbjudande och bidra till centrum på ett bättre sätt än vad det gör idag. Därför tar vi nu omtag för att se hur vi skulle kunna utveckla platsen.

Gustav III:s torg som det ser ut idag samt en principskiss. Bläddra med pilarna för att se båda bilderna.

Förstudie pågår - kan leda till ny planprocess

Just nu jobbar vi med en förstudie för att tydliggöra platsens förutsättningar, inför att vi eventuellt ska arbeta vidare med en ny detaljplan för Gustav III:s torg. Förstudien har särskilt fokus på kulturmiljöfrågor eftersom det tidigare planförslaget bedömdes skada torgets kulturmiljövärden alltför mycket.

I förstudiearbetet utreder vi även möjligheterna till att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, hur platsen ska kunna bli en inbjudande och trygg plats samt hur en omvandling av platsen skulle kunna genomföras med hänsyn till kulturmiljövärdena. Vi ser över möjligheten att skapa ny bebyggelse med hotell- och kongressverksamhet, samt konserthall. Det fortsatta arbetet med förstudien ska inkludera en dialog med allmänheten om utvecklingen av torget.

Vi delredovisade förstudiearbetet för Kommunstyrelsen i februari. De gav då Kommundirektören i uppdrag att färdigställa förstudien senast i augusti 2025.

Frågor och svar om Gustav III:s torg

Här kan du få svar på några vanliga frågor om Gustav III:s torg.

Vad har förstudien kommit fram till?

Förstudien är inte färdig ännu men vi har i det arbete som är gjort hittills kommit fram till att det går att utveckla och bebygga torget på åtminstone några olika sätt och fortfarande visa tillräcklig hänsyn till kulturmiljöfrågorna. Vi bedömer att ett av sätten att utveckla torget samspelar bättre med kulturmiljön och har en god potential att utveckla torget som offentlig mötesplats i centrum. Vi bedömer det som möjligt att få plats med en hotell- konsert- och kongressanläggning i en ny bebyggelse på del av torget och vi ser det också som möjligt att placera en samlad bytespunkt samt vänthall för kollektivtrafiken på torget. Förstudien är tänkt att vara bred och översiktlig och frågan om torgets utveckling behöver ytterligare utredningsarbete och politiska beslut innan det går att säga hur det faktiskt kommer bli, men det arbete som är gjort hittills tyder på att det går att göra torget till en mer attraktiv och inbjudande plats.

Vad gör ni annorlunda nu jämfört med sist, då planen upphävdes?

Vi har inte påbörjat något nytt detaljplanearbete, men om man jämför skisserna från det tidigare planarbetet med de skisser som vi arbetat med nu så har vi utgått från en analys av kulturmiljövärdena på ett tydligare sätt. Det har resulterat i att den bebyggelse som vi bedömer som möjlig och lämplig är mindre än tidigare och att det är mer öppna torgytor. En annan skillnad är det i skisserna avsatts mer plats för kollektivtrafiken på torget.

Är att bebygga torget det en enda alternativet?

Vi har i arbetet med förstudien haft som en utgångspunkt att utveckla torget genom att lägga till ny bebyggelse på en del av marken. En ny bebyggelse ger möjligheter att förändra torgets form och tillföra nya verksamheter, vilket gör det möjligt att styra hur man kan röra sig och vistas på torget samt hur torgets karaktär upplevs. För att en ny bebyggelse ska vara praktiskt och ekonomiskt genomförbar behöver den som regel ha en viss volym, och vi har därför undersökt hur mycket som går att bygga med hänsyn till kulturmiljön.

Vilken typ av bebyggelse är mest aktuell?

Förstudiens huvudinriktning har varit att studera möjligheten att etablera en hotell-, kongress- och kongressanläggning samt en vänthall för resande med kollektivtrafik och tillhörande kommersiella ytor. Bebyggelsen har studerats utifrån hur det förhåller sig till sin omgivning med hänsyn till kulturmiljön och kollektivtrafiken, men det finns fortsatt ett betydande utredningsbehov.

Var ska bussarna ta vägen?

Vi har i förstudiearbetet utrett möjligheterna att placera hållplatser för stads- och regiontrafiken på och i anslutning till Kyrkgatan vid Gustav III:s torg. Ett slutligt beslut om var busstrafiken ska hamna kommer inte tas nu, utan hänger samman med eventuella framtida beslut om en ny detaljplan för torget.

Bör vi inte nyttja marken till att få in mer gröna ytor i centrala Östersund?

Grönska är ett viktigt inslag i stadsmiljön och bidrar bland annat med att ge skugga, ta hand om regnvatten och att ge upplevelsevärden. I förstudiearbetet hittills har vi inte arbetat i detalj med hur mycket grönska som går att få in, men vid en omvandling av torget finns möjligheter att ordna ny grönska på torgytor och i gaturummen kring torget.

Hur kommer utvecklingen av Gustav III:s torg att påverka luften?

Det finns en risk att luftkvaliteten på Rådhusgatan försämras lokalt om man bygger i direkt anslutning till gatan och skapar ett mer omslutet gaturum. Ny bebyggelse skapar också som regel mer trafik vilket bidrar till att försämra luftkvaliteten i centrum i stort. Kommunen arbetar med luftkvalitetsfrågan enligt ett åtgärdsprogram, som dock inte förväntas leda till att gränsvärdena för luftkvalitet klaras. Frågan om påverkan på luftkvaliteten behöver utredas vidare och kommer prövas i samband med ett eventuellt nytt detaljplanearbete för torget. En utveckling av torget med en ny och uppgraderad lösning för kollektivtrafiken kan vara en del i att minska bilresandet i centrum, vilket kan vara positivt för luftkvaliteten.

Skulle inte marken kunna nyttjas till parkering nu när Skjutbanan försvinner?

Inriktningen i förstudiearbetet hittills har varit att utreda förutsättningarna för ny bebyggelse, nya kvalitativa torgytor och nya ytor för kollektivtrafiken. Det är i princip möjligt att ordna underjordiska garage i samband med en utveckling av torget, men genomförbarheten och lämpligheten i det behöver utredas vidare vid ett fortsatt arbete. Det är inte troligt att det kommer ordnas ett nytt stort kommunalt parkeringsgarage på torget.

Behöver vi verkligen ett till hotell?

Beläggningsgraden i Östersund tyder på att det finns tillräckligt underlag för ytterligare ett hotell. Den var 70,7 procent under januari-augusti 2024 och hela 92,6 procent juli 2024. Enligt hotellkedjor med verksamhet i Östersund krävs en beläggningsgrad på minst 55-57 procent för att det ska vara tillräckligt stort underlag för att ytterligare ett hotell ska etableras. Östersunds beläggningsgrad på 70,7 procent kan jämföras med 49,9 procent i Umeå och 51,6 procent i Sundsvall, under perioden januari – augusti 2024.

Om Gustav III:s torg

Gustav III:s torg, som ursprungligen hette Nytorget, har en lång historia som offentlig plats. Torget kom till i slutet på 1800-talet och var en del av stadens utvidgning mot söder och öster. Det är stadens andra torg efter Stortorget och var på sin tid en del i ett nytt och mer modernt sätt att stadsplanera med öppna och luftiga torg samt breda och trädplanterade esplanader. Från början användes torget för olika evenemang som exempelvis handel och fungerade som en plats att träffas och socialisera på. När bilen blev vanligare i samhället ändrades torgets karaktär till att mer bli en plats för bilism, bussresande och parkering vilket det delvis är än idag.

Gustav III:s torg är en del av ett riksintresseområde för kulturmiljövården som berör hela Östersunds centrum. Centrum är utpekat eftersom det är en kulturmiljö som berättar om hur städer i Sverige byggts och utvecklats sedan slutet av 1700-talet. Ett tidigare detaljplaneförslag för torget antogs av Kommunfullmäktige i juni 2021, men upphävdes sommaren 2022 av Mark- och miljödomstolen. Skälet till att detaljplanen upphävdes var att domstolen bedömde att den skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Kommunen valde att inte överklaga beslutet.

Sidan uppdaterad 2025-02-14