Lyssna
Renskötsel
Staaren tjïelte (Östersunds kommun) ligger på traditionell samisk mark och Raedtievaerie, Ohredahke, Jijnjevaerie, Jovnevaerie och Njaarke samebyars vinterbetesland. Här har samer bedrivit renskötsel under mycket lång tid. Staare är det traditionella navet i sydsamiskt område och ingår i förvaltningsområdet för samiska.
Vinterbetesmarker i Östersunds kommun
Östersund ligger i ett traditionellt renskötselområde med goda vinterbeten på myrar och i skogar. Det går också flyttleder genom kommunen. Renen rör sig från sommarbetesmarkerna i fjällen till vinterbetesmarkerna vid kusten och i skogslandet. På så sätt ingår flyttlederna och betesmarkerna i ett större mönster, oberoende av var kommungränserna har dragits.
Flytt mellan betesområden
Renskötsel förutsätter därför en fungerande grön infrastruktur så att renen kan förflytta sig mellan de olika betesområdena. Renskötarnas traditionella kunskaper och tillgången till stora arealer med olika betesområden är avgörande för att minska sårbarheten.
Användningen av olika områden skiftar från år till år beroende på väder och betestillgång. Det växelvisa bruket av marker är också en förutsättning för en långsiktigt och hållbar resursanvändning. Samtidigt har fragmentiseringen av betesmarkerna ökat, vilket begränsar möjligheterna till ett flexibelt brukande av de olika betesområdena.
Fragmentiseringen har bland annat gjort det nästan omöjligt att genomföra traditionella flyttningar till fots. Flyttningarna måste nästan alltid göras med lastbil. Jijnjevaerie sameby är troligen den enda sameby i Sverige som fortfarande genomför flyttningarna manuellt.
Markanvändning och klimatförändringar påverkar renskötseln
De sammanlagda effekterna av klimatförändringarna samt pågående och förändrad markanvändning påverkar renskötselns möjligheter att använda markerna.
Renskötseln i kommunen - Översiktsplan Östersund 2040
Innan storskaligt skogsbruk, vattenkraft, vindkraftsparker, industrier, bebyggelse, vägnät, järnvägar och annan infrastruktur byggdes ut, fanns flera flyttleder och betesmarker närmare staden. Det innebär att samisk markanvändning tidigare har haft en större utbredning och att det kan finnas kulturhistoriska platser i områden som idag inte används till renskötsel.
Samiska kulturmiljöer - Östersunds kulturmiljöprogram, etapp 3
Renskötselrätten
På vinterbetesmarkerna gäller renskötselrätten mellan 1 oktober och 30 april. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd eller sedvana och är en rättighet av civilrättsligt slag. Rätten gäller oberoende av lag och omfattas av regeringsformens regler om egendomsskydd och näringsfrihet. Renskötselrätten utövas av den som är medlem i sameby.
Vinterbete - Östersunds kulturmiljöprogram, etapp 3
I följande film får du lära dig mer om renskötselrätten:
Samiska rättigheter till land och vatten
Samerna är Europas enda ursprungsfolk. Gemensamt för alla världens ursprungsfolk är de traditionella markernas betydelse för kulturen. Enligt FN:s Deklaration om ursprungsfolkens rättigheter har samerna rätt till självbestämmande och till sina traditionella land-, vatten- och naturresurser.
Samtliga bärande element i samisk kultur hör samman med marken, vilket gör marken till en omistlig del av samisk kultur. Det gäller renskötsel, fiske, jakt och andra traditionella näringar, matkultur, traditionella värderingar, religion, markernas andliga och kulturhistoriska värden, hållbart brukande av naturresurser, vidareförandet av traditionell urfolkskunskap, byggnadstradition, språk, slöjd, kulturhistoria, berättartradition, konst och musik.
Konsultation i frågor som rör det samiska folket
"Lag (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket" är Sveriges sätt att tillämpa det självbestämmande som FN:s urfolksdeklaration slår fast. Lagen anger formerna för de konsultationer som kommunen och andra myndigheter är skyldiga att ha i frågor som kan få betydelse för samerna i egenskap av folk.
Lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket - Riksdagen
Vid intressekonflikter ska kommunen inleda konsultationen så tidigt som möjligt i processen. Samerna ska ha möjlighet att göra informerade avvägningar kring sin situation i förhållande till planerade aktiviteter. Syftet med konsultationen är att nå ett resultat som båda parter kan ställa sig bakom. Ju större konsekvenser för urfolkskulturen och landområdena åtgärderna riskerar att leda till, desto större inflytande ska samerna ha.
I följande film får du lära dig mer om lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket: