Förändringar i förskolestrukturen

När vi vet hur många förskoleplatser som behövs i varje område reviderar tjänste­personer på Barn- och utbildnings­förvaltningen behovsbeskrivningen. Behovsbeskrivningen är ett vägledande dokument som visar de behov som finns idag och hur vi ska gå till väga för att nå den långsiktiga målbilden (kommunens mål om att bli 75 000 invånare år 2040).

• Aktuell behovsbeskrivning
• Hållbar tillväxt

Granskning av nuvarande organisation och förslag på förändringar

Utifrån behovsbeskrivningen avgör förskolans verksamhetschef om förskolestrukturen behöver förändras eller inte.

Verksamhetschef, förskolans rektorer och förvaltningens tjänstepersoner ser över vilka förändringar som kan behövas. De utreder olika alternativ och tar slutligen fram ett förslag på förändring i strukturen, för att få till en bra föreskoleorganisation för kommunens 3203 förskolebarn (år 2024).

Det här arbetar de för:

• Alla barn ska ha rätt till en trygg, rolig och lärorik förskola med legitimerade förskollärare.
• Alla barn ska erbjudas plats i förskola.
• Det ska finnas utrymme för tillväxt i varje område.
  
• En organisation som ger möjlighet till en likvärdig utbildning för alla barn i våra förskolor.
  

Om förvaltningen inte ser något behov av en förändring, avbryts processen här. Om förvaltningen däremot ser ett behov av förändring fortsätter processen vidare enligt vad som är beskrivet nedan.

Barn- och utbildningsnämnden tar del av tjänstemännens förslag vid ett nämnds­sammanträde. De förtroendevalda i nämnden meddelar då vilka underlag de behöver för att kunna fatta ett beslut, och ger förvaltningen i uppdrag att ta fram underlag.

Barn- och utbildningsnämnden efterfrågar vanligtvis de här underlagen:

• Prövning av barns bästa
• Behovsbeskrivning
  
• Ekonomiska förutsättningar
  
• Risk- och konsekvensanalys

Ibland efterfrågar förvaltningen mer underlag. Du kan läsa mer om vilka underlag de efterfrågar för en specifik förändring under aktuell information om en förändring.

Mellan nämnderna arbetar förvaltningen med att ta fram det underlag som nämndens förtroendevalda efterfrågar. De har ungefär två månader på sig att ta fram underlagen, innan nämnden fattar beslut. Nämnden efterfrågar vanligen dessa underlag:

Prövning av barns bästa

Vid alla beslut som rör barn, ska beslutsfattare enligt Barnkonventionen ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa. Därför gör Östersunds kommun alltid en prövning av barns bästa (tidigare kallat barnkonsekvensanalys) inför beslut som påverkar barn. I en sådan prövning ingår att:

• Analysera situationen ur barnets perspektiv.
• Hämta in barnens synpunkter och åsikter. Det är grundläggande och sker genom att intervjua barnen utifrån ålder och mognad. Om det är mer lämpligt, exempelvis på grund av barnets ålder, mognad eller känsliga omständigheter är det förskolepersonalens professionella bedömningar, åsikter, kunskap och erfarenheter om barnen som förs fram. Genom personalens delaktighet i processen tar vi hänsyn till barnens välmående samt rättigheter till god utbildning och undervisning.
• Dokumentera hur barnets bästa har tagits med i beslutsprocessen.

Vid en föreslagen förändring på förskola är det förskolans rektor och personal som gör prövningen. De representerar barnen och för fram deras behov. De använder Barnombudsmannens metod för prövning av barns bästa när ett enskilt barn eller enskild grupp berörs.

Prövning av barnets bästa när ett enskilt barn eller enskild grupp berörs - Barnombudsmannen.se

Risk- och konsekvensanalys

När förändringar i verksamheten planeras, exempelvis en organisationsförändring, ska arbetsgivaren bedöma om förändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall för sin personal, som kan behöva åtgärdas.

Det är rektorn, tillsammans med förskolans personal, som gör risk- och konsekvensanalysen. Riskbedömningen ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.

Övriga underlag

• Behovsbeskrivning - tas fram en gång om år av förvaltningens strategiska planerare.
• Ekonomiska förutsättningar - tas fram av förvaltningens ekonomer.

Utifrån följande faktorer fattar nämnden sitt beslut:

• Underlagen de efterfrågar
• Kommunens tillväxtmål
  
• Tidigare beslutade dokument, till exempel om skolstruktur
• Konsekvensanalyser
  

Vad som händer efter beslutet beror på vad nämnden beslutar:

• Om nämnden säger nej till förslaget avbryts processen.
• Om nämnden säger ja till förslaget fortsätter processen enligt nedan.

Om nämnden säger ja till förslaget börjar berörda förskolor förbereda överlämning och mottagande av barn. Verksamheten tar fram en risk- och konsekvensanalys över förändringen och tar fram en plan för överlämning/mottagande av barn.

Vid flytt

Innebär förändringen att en förskola ska flytta börjar både den nuvarande och den mottagande förskolan att planera för tiden fram till flytt. De samarbetar och tar fram en plan för hur de ska förbereda barnen på båda förskolorna.

Därefter börjar barnet på sin nya förskola.

När barnen har varit på sina nya förskolor i ungefär ett halvår utvärderar förvaltningen beslutet på relevant sätt.