Skolplanering

Ett hjälpmedel för att planera hur kommunens skolstruktur ska se ut är Skolplaneringsverktyget. Det hjälper oss att beräkna var förskolor och skolor bör ligga och hur många barn och elever förskolor och skolor behöver ha plats för.

Skolplaneringsverktyget arbetar med olika parametrar. Dels var barn och elever bor (deras adress). Dels var respektive förskola och grundskola ligger och vilken angiven kapacitet de har (förutsättningar att ta emot ett visst antal barn eller elever).

Genom att använda skolverktyget kan vi säkerställa att vi:

• Har rätt kapacitet på rätt plats. Det innebär att vi ser till att skolor/förskolor ligger på rätt plats utifrån barn och elevers behov av plats, både i närtid och på lång sikt.
• Uppfyller kraven på närhet. Alltså att barn och elever ska ha rimliga avstånd till sin förskola eller skola.
• Generellt sett bygger hållbara enheter, vilket innebär förskolor med en minsta storlek på cirka 68 platser och generellt upp till en storlek på 100–120 platser. I varje område inom tätorten kan det komma att finnas förskolor med plats för 144 alternativt 108 barn. På så vis skapar vi bättre förutsättningar för en organisatoriskt robust och mindre sårbar förskola. Vid år med färre barn finns möjlighet för rektor att tillfälligt stänga avdelningar eller organisera utbildningen så att det blir färre barn per grupp.
  

Om barnrättsperspektivet

Ett digitalt laboreringsverktyg

Det digitala laboreringsverktyget, som är GIS-baserat, ger kommunen möjlighet att testa olika tänkbara scenarier. Vad händer om vi bygger ut den skolan? Vad händer om vi flyttar den? Ryms alla barn på våra skolor i framtiden? Vilka förutsättningar skapar vi för att barn och elever kan gå och cykla till skolan? Laboreringsverktyget underlättar planeringen av skolor och erbjuder en snabb överblick och goda beslutsunderlag.

Fler fördelar med verktyget

• Vi kan ta hänsyn till framtida befolkningsändringar genom befolkningsprognoser
• Bra för människors hälsa och miljö: verktyget kan hjälpa kommunen att finna en geografisk struktur som gör det möjligt för fler elever och vårdnadshavare att gå eller cykla till skolan. Fysisk aktivitet kan också ge bättre studieresultat, eftersom rörelse stimulerar hjärnkapaciteten.
  
• Positiva effekter för klimatet: om fler kan gå eller cykla till skolan minskar biltrafiken, vilket i sin tur ger minskade koldioxidutsläpp.
  
• Genom en klok och genomtänkt skolstruktur är det möjligt att frigöra pengar ftån lokal- och andra kringkostnader, för att på så sätt frigöra resurser som istället kan användas till att skapa en god utbildning för alla barn och elever i förskola och skola.

Men att planera var skolor och förskolor ska ligga för att det ska vara så effektivt som möjligt handlar inte bara om att värna om hälsa och miljö och spara pengar. Det handlar också om att det ska bli så hållbart som möjligt utifrån både medborgarnas bästa och verksamheternas bästa.

Sverigeunikt

Att Östersunds kommun jobbar med det här har spridit sig till andra kommuner och organisationer och intresset är stort. Det är många som upplever samma utmaningar. Tanken är att det ska komma till gagn i hela landet.