Trygghet och brottsförebyggande arbete

Vi alla har ett behov av att känna trygghet och säkerhet - i hemmet, på jobbet, i skolan och när vi går på stan. Trygghet och brottsförebyggande arbete är därför en viktig del för att skapa en trygg och säker kommun.

Kommunen arbetar med trygghet på många olika sätt - både enskilt och tillsammans med andra aktörer i samhället.

Samverkan mellan polis och kommun

Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och SKL har gemensamt tagit fram en handbok i samverkan kring brottsförebyggande arbete på det lokala planet. De tre organisationerna har rekommenderat länspolismyndigheterna och kommunerna att teckna lokala samverkansavtal.

Hur ser samarbetet med polisen ut?

Den 7 februari 2011 undertecknade kommunstyrelsens ordförande ett samverkansavtal med Polismyndigheten i Jämtlands län. Avtalet bygger på att kommunen tillsammans med polisen ska arbeta för att förebygga brott och främja tryggheten.

Arbetet ska bedrivas i fem steg:

  1. Initiera samverkan
  2. Egna föreberedelser
  3. Gemensamma förberedelser
  4. Genomförande
  5. Effektuppföljning
Illustration som visas samverksansprocessens fem steg

Grannsamverkan

Grannsamverkan är en nationell, brottsförebyggande metod där boende i samarbete med Polisen hjälps åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområde.

Grannsamverkan är ett sätt att bli medveten om hur brottsligheten kan se ut och vad man kan göra för att förebygga den. Syftet med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten, framförallt genom att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Förutom detta är ett viktigt mål att bygga sociala nätverka och öka engagemanget i ett område.

Hur går det till med Grannsamverkan?

Grannsamverkan organiseras genom att ett huvudkontaktombud för ett bostadsområde eller en föreningen utses och håller kontakten med Polisen. Till huvudkontaktombudet utses ett eller flera kontaktombud, vilka har ansvar för cirka 10-12 hushåll vardera i villa­områden och kanske något fler i ett flerfamiljshus.

Om vi alla börjar med att vara allmänt vaksamma och kontaktar polisen när vi ser något som är "fel" samt meddelar grannar och kontaktombuden när vi reser bort, då är vi igång med grannsamverkan.

Om du är intresserad av grannsamverkan i ditt bostadsområde, bli huvudkontaktombud eller kontaktombud kontakta Polisen via deras skicka namn, mobiltelefonnummer samt e-postadress till Polisen via grannsamverkans e-postadress. Därefter blir du kontaktad av Polisen.

Hjärtstartare

Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp. När någon drabbas av hjärtstopp är det viktigt att omgivningen agerar snabbt för att öka chansen för överlevnad. Det kan ske med hjälp av hjärt- lungräddning i kombination med en hjärtstartare som kan återställa hjärtrytmen.

I Östersunds kommun är flera hjärtstartare placerade i offentliga miljöer för att öka möjligheterna till snabb hjälp vid ett plötsligt hjärtstopp.

Hur använder jag en hjärtstartare?

Hjärtstartaren guidar dig genom hela livräddningskedjan med bilder, röst- och text­meddelanden. Den förklarar till exempel när du ska kontrollera medvetande, hur snabbt och hårt du ska genomföra kompressioner. Om det är aktuellt att defibrillera, det vill säga att leverera en strömstöt mot hjärtat, och på så sätt återställa den normala rytmen igen.

Hjärtstartaren analyserar den drabbades hjärtrytm och rekommenderar om en ström­stöt skall ges eller ej. Hjärtstartaren är intelligent och det går inte att avge en strömstöt till någon som inte behöver den.

Broschyr om hjärtstartarna som finns i Östersunds kommunPDF

Hjärtstartarregistretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Svenska rådet för Hjärt- och lungräddninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Trygghetsvandringar

Trygghetsvandringar är en metod för att undersöka hur människor trivs och använder sin närmiljö och innebär att en grupp människor promenerar genom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt.

Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om sin när­miljö och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Under en trygghetsvandring deltar därför både medborgare och ansvariga från kommunen. Andra som deltar kan vara polis, fastighetsägare, politiker och föreningar.

De åtgärder som tas upp under trygghetsvandringarna sammanställs och följs upp. Därefter tar kommunen fram ett antal åtgärder i dialog med andra berörda myndigheter och fastighets­ägare.

Det kan handla om att identifiera så kallade enkelt avhjälpta hinder – sådant som kan göra området tryggare och lättare att ta sig runt i. Det kan exempelvis handla om belysning, buskage, trottoar­kanter, parkbänkar och gångvägar i det begränsade området.

Idag är det stora skillnader i vår upplevelse av trygghet när vi rör oss ute, framför allt mellan kvinnor och män men också mellan andra grupper i samhället. Att alla människor känner sig trygga nog att röra sig på offentliga platser handlar i grunden om att skapa ett demokratiskt samhälle.

Genomförda trygghetsvandringar

  • Lit - 27 april 2017
  • Körfältet - 31 maj 2017
Sidan uppdaterad 2018-05-18