Trygghet och brottsförebyggande arbete

Vi alla har ett behov av att känna trygghet och säkerhet - i hemmet, på jobbet, i skolan och när vi går på stan. Trygghet och brottsförebyggande arbete är därför en viktig del för att skapa en trygg och säker kommun.

Kommunen arbetar med trygghet på många olika sätt - både enskilt och tillsammans med andra aktörer i samhället. Många av de brott som sker går att förebygga. Men för att detta ska lyckas krävs engagemang, kunskap och uthållighet. Dessutom måste vi samarbeta med varandra för att brottsligheten ska minska. Vi fyller alla en viktig funktion i detta arbete.

Samverkan mellan polis och kommun

Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och SKL har gemensamt tagit fram en handbok i samverkan kring brottsförebyggande arbete på det lokala planet. De tre organisationerna har rekommenderat länspolismyndigheterna och kommunerna att teckna lokala samverkansavtal.

Hur ser samarbetet med polisen ut?

Den 19 februari 2019 undertecknade kommunstyrelsens ordförande ett samverkans­avtal med Polismyndigheten i Jämtlands län. Avtalet bygger på att kommunen till­sam­mans med polisen ska arbeta för att förebygga brott och främja tryggheten.

Arbetet ska bedrivas i fem steg:

  1. Initiera samverkan
  2. Egna föreberedelser
  3. Gemensamma förberedelser
  4. Genomförande
  5. Effektuppföljning

Medborgarlöfte 2021-2022

Medborgarlöftet syftar till att ge medborgarinflytande inom områden som upplevs som viktiga för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Situationen idag

Utifrån resultatet av genomförda medborgardialoger, tillgänglig statistik medarbetardialoger och trygghetsmätningar har Östersunds kommun och Polisen tagit fram en gemensam lägesbild kring tryggheten och brottsligheten inom kommunens geografiska område.
De områden där medborgare, besökare, medarbetare och statistiken visar på behov av brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder är främst:

Trygghet i det offentliga rummet

I några områden är otryggheten större än på andra platser utomhus under kvälls- och nattetid. Kvinnor är i större utsträckning mer otrygga än män utomhus. Det är i centrala Östersund men även vissa andra platser utanför staden där otryggheten är större än övriga delar av kommunen.

Många upplever att mörker och dålig belysning, oro för misshandel, våld, påverkade personer och ungdomsgäng som otrygghetsfaktorer.

Det här lovar Polisen och kommunen att göra tillsammans för att öka tryggheten:

  • I samverkan med andra aktörer bidra till Purple Flag-certifieringen. Projektet syftar till att förbättra centrums kvällsekonomi och öka den upplevda tryggheten i stadskärnan, främst under kvälls- och nattid.
  • Starta upp arbetet med EST – effektiv samordning för trygghet. Arbetet syftar till att få en bättre gemensam lägesbild för att effektivare och enklare styra våra gemensamma resurser och vidta åtgärder utifrån behov.
  • Genomföra trygghetsvandringar på de platser som sticker ut i den gemensamma lägesbilden och som medborgarna anser vara otrygga för att fördjupa kunskapen om problemen.
  • Polisen lovar att som en del i det trygghetsskapande arbetet starta upp polisvolontärverksamhet.
  • Polisen har en förstärkt helgbemanning och lovar då att arbeta trygghetsskapande och med hög synlighet.
  • Genomföra gemensamma förebyggande utbildningsinsatser och tillsyner på restauranger och krogar för att minimera risken för överservering.
  • Vi ska bli bättre på att kommunicera till medborgarna vilket förebyggande arbete vi gör kopplat till otrygghet utomhus.

Målet är att tryggheten ska öka i Östersunds kommun i jämförelse med den statistik och medborgardialog som presenterats i lägesbilden 2020. En viktig utgångspunkt i vårt trygghetsskapande arbete är att jämställdshetsperspektivet beaktas för att höja tryggheten bland kvinnor.

Konkreta mål och aktiviteter för att uppfylla punkterna ovan kommer att beskrivas i en handlingsplan.

Uppföljning

Medborgarlöftena kommer att följas upp kontinuerligt två gånger per år och presenteras på polisens webbplats, polisen.se. och här på kommunens webbplats.

Det här ska vi åstadkomma tillsammans

De gemensamma åtgärderna och de åtgärder som respektive organisation genomför själv ska bidra till en ökad trygghet i Östersunds kommun.

 

Trygghetsnavet

För att öka tryggheten på Busstorget och även i centrala Östersund öppnar Östersunds kommun tillsammans med Polisen Trygghetsnavet på Busstorget, i Social- och arbetsmarknadsförvaltningens gamla lokaler.

Den 20 december 2023, 15.00 sker invigningen.

Polis, Uppsökande teamet och den nystartade gruppen Ungdomsgruppen ska kunna samla i lokalen och utgå från den i sitt trygghetsskapande arbete. Trygghetsnavet ska göra att den sociala närvaron på Busstorget ökar och att vi effektivare kan nå medborgare i behov av stöd.

Fordonshinder

För att öka tryggheten i stadskärnan kommer kommunen att påbörja ett långsiktigt arbete med fordonshinder i stadskärnan. Tisdagen den 17 september 2019 påbörjas utplaceringen av fordonshinde där det till vardags rör sig mycket människor.

Utplacering av fordonshinder kommer att ske i tre steg: En testperiod med blomlådor som följs av en period med semipermanenta hinder som i ett sista steg blir permanenta.

Mer om fordonshinder

1. Testperiod

Hinder i form av blomlådor placeras ut för att varutransporter och räddningstjänsten ska kunna säkerställa att de kan ta sig fram. Placeringen kommer även att utvärderas ur ett framkomlighetsperspektiv för personer med olika typer av funktionsnedsättning.

2. Semipermanenta hinder

När placeringen utvärderats sker eventuella justeringar, då testar vi även att snöröjningen fungerar.

3. Permanenta hinder

I ett sista steg kommer blomlådorna att bytas ut mot permanenta fordonshinder. Hur de kommer att se ut vet vi inte idag.

Det kommer fortfarande att gå att ta sig fram med större fordon, till exempel räddningstjänstens bilar och varutransporter, men med reducerad fart.

Arbetet med fordonshinder är ett samarbete mellan Östersunds kommun, polisen, räddningstjänsten och handeln i Östersund.

Det finns ingen förändrad eller ökad hotbild, varken nationellt eller lokalt. Arbetet med att placera ut fordonshinder är en vidareutveckling av de åtgärder som redan sätts in vid större evenemang i form av flyttbara hinder. Det är en del i kommunens arbete med trygghet och brottsförebyggande.

Har du synpunkter på fordonshindrens placering eller frågor kan du kontakta Kundcenter på 063-14 30 00 eller mejla till kundcenter@ostersund.se.

Grannsamverkan

Grannsamverkan är en nationell, brottsförebyggande metod där boende i samarbete med Polisen hjälps åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområde.

Grannsamverkan är ett sätt att bli medveten om hur brottsligheten kan se ut och vad man kan göra för att förebygga den. Syftet med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten, framförallt genom att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Förutom detta är ett viktigt mål att bygga sociala nätverka och öka engagemanget i ett område.

Hur går det till med Grannsamverkan?

Grannsamverkan organiseras genom att ett huvudkontaktombud för ett bostadsområde eller en föreningen utses och håller kontakten med Polisen. Till huvudkontaktombudet utses ett eller flera kontaktombud, vilka har ansvar för cirka 10-12 hushåll vardera i villa­områden och kanske något fler i ett flerfamiljshus.

Om vi alla börjar med att vara allmänt vaksamma och kontaktar polisen när vi ser något som är "fel" samt meddelar grannar och kontaktombuden när vi reser bort, då är vi igång med grannsamverkan.

Om du är intresserad av grannsamverkan i ditt bostadsområde, bli huvudkontaktombud eller kontaktombud kontakta Polisen via deras skicka namn, mobiltelefonnummer samt e-postadress till Polisen via grannsamverkans e-postadress. Därefter blir du kontaktad av Polisen.

Hjärtstartare

Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp. När någon drabbas av hjärtstopp är det viktigt att omgivningen agerar snabbt för att öka chansen för överlevnad. Det kan ske med hjälp av hjärt- lungräddning i kombination med en hjärtstartare som kan återställa hjärtrytmen.

I Östersunds kommun är flera hjärtstartare placerade i offentliga miljöer för att öka möjligheterna till snabb hjälp vid ett plötsligt hjärtstopp.

Hur använder jag en hjärtstartare?

Hjärtstartaren guidar dig genom hela livräddningskedjan med bilder, röst- och text­meddelanden. Den förklarar till exempel när du ska kontrollera medvetande, hur snabbt och hårt du ska genomföra kompressioner. Om det är aktuellt att defibrillera, det vill säga att leverera en strömstöt mot hjärtat, och på så sätt återställa den normala rytmen igen.

Hjärtstartaren analyserar den drabbades hjärtrytm och rekommenderar om en ström­stöt skall ges eller ej. Hjärtstartaren är intelligent och det går inte att avge en strömstöt till någon som inte behöver den.

Broschyr om hjärtstartarna som finns i Östersunds kommun Pdf, 911.5 kB.

Hjärtstartarregistret

Svenska rådet för Hjärt- och lungräddning

Trygghetsvandringar

Trygghetsvandringar är en metod för att undersöka hur människor trivs och använder sin närmiljö och innebär att en grupp människor promenerar genom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt.

Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om sin när­miljö och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Under en trygghetsvandring deltar därför både medborgare och ansvariga från kommunen. Andra som deltar kan vara polis, fastighetsägare, politiker och föreningar.

De åtgärder som tas upp under trygghetsvandringarna sammanställs och följs upp. Därefter tar kommunen fram ett antal åtgärder i dialog med andra berörda myndigheter och fastighets­ägare.

Det kan handla om att identifiera så kallade enkelt avhjälpta hinder – sådant som kan göra området tryggare och lättare att ta sig runt i. Det kan exempelvis handla om belysning, buskage, trottoar­kanter, parkbänkar och gångvägar i det begränsade området.

Anmäl enkelt avhjälpta hinder

Idag är det stora skillnader i vår upplevelse av trygghet när vi rör oss ute, framför allt mellan kvinnor och män men också mellan andra grupper i samhället. Att alla människor känner sig trygga nog att röra sig på offentliga platser handlar i grunden om att skapa ett demokratiskt samhälle.

Nattvandra

Ungdomar som vistas ute efter skoltid, helgkvällar och nätter behöver fler vuxna omkring sig. Nattvandrarna ska finnas där ungdomarna finns, fullt synliga och tillgängliga på gator och torg.

Som ”nattvandrare” är du varken polis, vakt eller social myndighet. Du är bara en vuxen som vågar vara just vuxen – som bryr sig om, och tar sitt ansvar. Tanken är att du som nattvandrare skapar förtroende och trygghet genom att ställa upp för ungdomar som behöver stöd. Det kan handla om att lyssna, medla, plåstra om eller påkalla hjälp om det skulle behövas.

Östersunds kommun samarbetar med organisationen Nattvandring.nu för att stärka och utveckla de vuxnas engagemang till ett tryggare Östersund. Samarbetet är ett så kallat Idéellt Offentligt Partnerskap (IOP).

Läs mer om nattvandring.nu

Vill du engagera dig?

Är du över 18 år och vill vara en förebild för ungdomar - då kan du bli nattvandrare! Nattvandring.nu tillhandahåller jackor, försäkring, trycksaker och annat som du kan tänkas behöva.

Kontakta Nils-Ivar Odelberg, 073-181 67 12

Sidan uppdaterad 2023-12-18