​Planprocessen

Här kan du läsa mer om hur en detaljplan blir till och hur du som medborgare eller sakägare har möjlighet att påverka planen.

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som styr hur marken inom det detaljplane­lagda området får användas. I detaljplanen kan det till exempel stå om marken ska användas till bostäder, handel, kontor, park eller något annat. Det kan också stå vilken storlek det får vara på hus, hur höga husen får vara, hur långt från tomtgränsen de får placeras och vilka rättigheter som finns för att till exempel dra fram ledningar eller gångvägar över andras mark.

En detaljplan gäller tills att den upphävs (beslut om att den slutar att gälla) eller ersätts av en ny. De flesta detaljplanelagda områdena finns i tätorterna, och i vissa fritidshusområden

Planprocessen

Planprocessen

Så blir en detaljplan till

Det tar ungefär 9-18 månader att ta fram en detaljplan - beroende på hur komplext ärendet är. Under planarbetets gång har till exempel medborgare, sakägare och myndigheter möjlighet att tycka till om planen vid samrådsfasen och vid granskningsfasen.

Under planarbetets gång kan det komma fram synpunkter och omständigheter som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget.

Det är de förtroendevalda i miljö- och samhällsnämnden (eller Kommunfullmäktige, för planer av så kallat principiell betydelse) som bestämmer om en detaljplan ska antas (godkännas).

Hur en plan upprättas regleras i Plan- och bygglagen. De två vanligaste förfarandena för att upprätta en detaljplan är de som kallas Standardförfarande och Utökat förfarande. Utökat förfarande ska användas om planförslaget inte har stöd i kommunens översiktsplan, är av betydande intresse för allmänheten eller om förslaget kan innebära en betydande miljöpåverkan.

Läs mer om varje skede i planprocessen genom att klicka på respektive rubrik nedan. Där kan du även se vad som skiljer de olika förfarandena åt.

1. Planbesked

Ett planbesked är ett mycket tidigt beslut som innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte, och när ett sådant arbete kan vara klart.

Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som detaljplaneläggning, alltså arbetet med att ta fram detaljplanen, kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked ger detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

Läs mer om att ansöka om planbesked.

2. Samråd

Efter att kommunen tagit fram ett förslag på detaljplan skickas detaljplanen ut på samråd. Det är miljö- och samhällsnämnden eller Kommunstyrelsen som beslutar att detaljplanen ska ut på samråd. Då ska alla som har kunskaper om det område som ska planläggas få möjlighet att lämna in sina synpunkter och åsikter om vad som är tänkt att hända med området i framtiden.

I standardförfarandet regleras inte hur lång samrådstiden ska vara men pågår normalt i 3-4 veckor. För utökat förfarande ska samrådstiden vara minst 3 veckor och innan samrådet börjar ska det anslås på kommunens anslagstavla samt kungöras via en annons i en ortstidning.

Samrådet innebär att förslaget till detaljplan ställs ut i ett antal offentliga lokaler och läggs ut på kommunens hemsida. Förslaget skickas också ut till alla sakägare, kommunens nämnder och styrelser, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera. Om planförslaget kan intressera många boende i något visst område brukar man även försöka se till så planen finns tillgänglig i någon lokal i det området. Ibland ordnar kommunen också offentliga samrådsmöten.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur kommunen ställer sig till de inkomna synpunkterna.

3. Granskning

Efter samrådet kan kommunen bearbeta förslaget på detaljplan. Miljö- och samhällsnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till samrådsredogörelsen och beslutar om det bearbetade förslaget ska skickas ut på granskning.

Granskningen pågår i minst två veckor för standardförfarande och minst tre veckor för utökat förfarande. Granskningen innebär att planförslaget och samrådsredogörelsen finns tillgängligt i ett antal offentliga lokaler och på kommunens webbplats. Information om planförslaget skickas också ut till alla sakägare, de som lämnat synpunkter under samrådet, kommunens nämnder och styrelser, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit in i ett så kallat granskningsutlåtande, där kommunen också kommenterar hur man ställer sig till de inkomna synpunkterna.

Om planförslaget ändras väsentligt efter granskningen måste det ställas ut igen. Annars är planförslaget färdigt för antagande.

4. Antagande

Miljö- och samhällsnämnden eller Kommunfullmäktige tar sedan ställning till granskningsutlåtandet och kan sedan besluta om att anta detaljplanen.

Om det handlar om enklare ärenden, eller om ärenden där principfrågorna redan blivit avgjorda i ett annat sammanhandhang, så kan miljö- och samhällsnämnden fatta beslut om att anta detaljplanen. Detta framgår i så fall alltid av handlingarna. Annars är det Kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta detaljplanen.

De som fortfarande har synpunkter på planförslaget, men som inte fått sina (skriftliga) synpunkter tillgodosedda under processens gång, får veta vem som ska fatta beslut om att anta detaljplanen och när detta kommer att ske.

5. Överklagande

Om du är sakägare i en detaljplan och har lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång som inte blivit tillgodosedda har du rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos mark- och miljödomstolen.

Om du inte är sakägare kan du endast agera före det att planen antas. Det kan du till exempel göra genom att yttra dig över samråds- och granskningsförslag, att på olika sätt väcka opinion i frågan eller genom att kontakta de förtroendevalda som ska besluta i ärendet.

För detaljplaner där en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram gäller inte kravet på att du ska ha skickat in synpunkter under planprocessens gång för att du ska kunna överklaga antagandebeskedet.

Du hittar kontaktuppgifter till kommunens förtroendevalda på sidan Nämnder och styrelser.

6. Planen vinner laga kraft

Om ingen överklagar detaljplanen inom tre veckor, eller när överklagandet är avgjort, vinner detaljplanen laga kraft.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär till exempel att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen, och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar. Detaljplanen är nu juridiskt bindande.

Sidan uppdaterad 2024-10-04