Planprocessen
Här kan du läsa mer om hur en detaljplan blir till och hur du som medborgare eller sakägare har möjlighet att påverka planen.
En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som styr hur marken inom det detaljplanelagda området får användas. I detaljplanen kan det till exempel stå om marken ska användas till bostäder, handel, kontor, park eller något annat. Det kan också stå vilken storlek det får vara på hus, hur höga husen får vara, hur långt från tomtgränsen de får placeras och vilka rättigheter som finns för att till exempel dra fram ledningar eller gångvägar över andras mark.
En detaljplan gäller tills att den upphävs (beslut om att den slutar att gälla) eller ersätts av en ny. De flesta detaljplanelagda områdena finns i tätorterna, och i vissa fritidshusområden
Så blir en detaljplan till
Det tar ungefär 9-18 månader att ta fram en detaljplan - beroende på hur komplext ärendet är. Under planarbetets gång har till exempel medborgare, sakägare och myndigheter möjlighet att tycka till om planen vid samrådsfasen och vid granskningsfasen.
Under planarbetets gång kan det komma fram synpunkter och omständigheter som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget.
Det är de förtroendevalda i miljö- och samhällsnämnden (eller Kommunfullmäktige, för planer av så kallat principiell betydelse) som bestämmer om en detaljplan ska antas (godkännas).
Hur en plan upprättas regleras i Plan- och bygglagen. De två vanligaste förfarandena för att upprätta en detaljplan är de som kallas Standardförfarande och Utökat förfarande. Utökat förfarande ska användas om planförslaget inte har stöd i kommunens översiktsplan, är av betydande intresse för allmänheten eller om förslaget kan innebära en betydande miljöpåverkan.
Läs mer om varje skede i planprocessen genom att klicka på respektive rubrik nedan. Där kan du även se vad som skiljer de olika förfarandena åt.