Invasiva växter

Främmande växter som människan har fört hit från andra delar av världen, kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Vi kallar dem främmande invasiva arter. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden.

Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jättebalsamin. Jättebalsaminen är dessutom svartlistad av EU. Här kan du läsa mer om vilka växter som vi ser som ett problem här i Östersundstrakten.

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin -
lagkrav att ta bort

Jättebalsamin - Impatiens glandulifera

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och oftast växer den i stora bestånd. Blommorna är rosa (ofta i flera nyanser) och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Jätteloka - Jättbjörnloka -
Heracleum mantegazzianum

En enormt stor växt vars växtsaft dessutom kan ge hudutslag.

• plantan kan bli cirka 2 - 4 meter hög
• blommorna kan bli 50 cm breda (en halv meter!) breda

Lätt att förväxla med andra lokor

Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art, så den låter vi stå.

Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.

Tromsöloka - Heracleum persicum

Tromsölokan är en släkting till jättelokan som också blir väldigt hög. Den har också en växtsaft som kan orsaka hudskador. Den är lätt att förväxla med jättelokan.

Tromsölokan har etablerat sig främst i Västerbotten. Vi måste hålla utkik så den inte sprider sig hit. 

Fler invasiva växter

Det finns flera problematiska invasiva växter i Östersund som ännu inte är svartlistade av EU:

Blomsterlupin - Lupinus polyphyllus

Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.

Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanter

Parksallat - Lactuca macrophylla

Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och i stadens parker och kväver all annan växtlighet.

Parksallat sprider både med frön och med hjälp av underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd. De ljusgröna bladen växer fram på våren och under sommaren skjuter en hög blomstängel upp, med blålila, asterliknande blommor - se längst upp på denna sida.

Kanadensiskt gullris

Det finns flera olika sorters gullris i våra trädgårdar och flera av dem är problematiska. Det kanandensiska gullriset blir 50 - 200 cm hög och har gula blomvippor i topparna. Den har mycket stor förmåga att sprida sig med vindburna frön och via jordstammar. Den klarar sig bra i näringsfattiga miljöer där den konkurrerar ut våra inhemska lågväxande och konkurrenssvaga växter.

Bergklint

I Jämtland har bergklint spridit sig på flera ställen i länet. Den verkar trivas bra på vår kalkrika mark.

Bergklint liknar blåklint men är högre och har glesare men större blomkorgar. Bergklinten är flerårig och bildar tuvor. Den sprider sig med både rötter och vindburna frön och tränger effektivt undan andra växter som exempelvis lågväxande ängsblommor.

Bergklint finns att köpa hos handelsträdgårdar, men de beskrivs som växter som lätt sprider sig och kan breda ut sig på stora ytor.

Parkslide - Reynoutria japonica

En snabbväxande ört som är släkt med vår rabarber. Har ett vackert bladverk, kan bli flera meter hög och växer i täta bestånd. Blomningen är blygsam och kan i vårt klimat helt utebli. Kan med sina kraftiga och djupa rötter tränga in i byggnader och vattenledningar!

Läs mer om hur du bekämpar parkslide på Naturvårdsverkets hemsida

Bekämpa invasiva växter

 Växer det invasiva arter på din mark har du ett ansvar att bekämpa och begränsa.

Läs mer om hur du bekämpar och hur du hanterar avfall som innehåller invasiva växter

Rapportera mera

Allmänhetens rapporter om invasiva växter är viktiga för att vi ska kunna följa växternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning.

Rapportera invasiva arter till invasivaarter.nu

Det här gör kommunen

Läs mer om invasiva växter i kommunens parker och grönområden