Mål 10: Minskad ojämlikhet

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter. I kommunen arbetar vi för att minska ojämlikheter mellan olika individer och grupper, och mellan våra olika geografiska områden.

Hur går det för Östersund?

Östersunds kommun har genom sitt ansvar för skola, omsorg och socialt stöd en möjlighet att motverka ojämlikheter mellan olika individer och grupper. Östersund ska vara en öppen och inkluderande kommun där alla har lika rättigheter och samma möjligheter. Det är en ambition som sträcker sig över många olika områden, och som alla kommunens verksamheter måste reflektera över i sina beslut.

Nationella minoriteter

Kommunen ska enligt lag skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. I det ingår att särskilt främja barns utveckling av en kulturell identitet och användningen av det egna språket. Kommunen ska även ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem, och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Sverige har återkommande fått kritik från internationella organ för brister i behandlingen av minoritetsfrågor och även i Östersund finns utmaningar kring hur man praktiskt ska hantera frågorna. I kommunen pågår dock ett ständigt arbete med att utveckla kunskap, förståelse och hållbara arbetssätt för att kunna leva upp till de rättigheter som minoriteterna har, och det är ett viktigt arbete i ledet att minska ojämlikheter i kommunen.

Under de senaste åren har det till exempel öppnats en samisk förskola i kommunen, där verksamheten är helt eller till väsentlig del på samiska (syd- och nord­samiska) samt vilar på samisk pedagogik. I grundskolan har en pedagogisk utvecklare inom samisk kultur uppdraget att utveckla samiska läromedel och utbilda andra pedagoger som ska undervisa utifrån materialet. Genom undervisning om urfolket samerna, deras historia och nutida samhälle, är förhoppningen att det ska ske en kulturförändring där förståelse och kunskap står över diskriminering.

HBTQI

Att öka kunskapen och kompetensen om hbtqi-personers situation är även det en viktig del i arbetet att minska ojämlikheten i kommunen. För några år sedan hbtqi-certiferades ett antal av kommunens verksamheter genom RFSL. Att jobba med normarbete i verksamheterna är ett sätt att säkerställa att alla bemöts på ett likvärdigt sätt, och är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra både arbetsmiljö och bemötande inom kommunen. Samtidigt ser vi i undersökningen Hälsa på lika villkor att det i Jämtlands län fortfarande finns negativa skillnader i bland annat ekonomiska förutsättningar, tillit till andra och de som upplever kränkande bemötande från andra, för de som uppgett att de har en annan sexuell identitet än heterosexuell. Det visar att vi ännu inte är i mål, och att arbetet måste lägga i ytterligare växlar. Läs mer:

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Tillgänglighet

En viktig del för jämlikhet är tillgänglighet i samhället och att kommunens invånare utifrån sina egna behov själva kan välja var de vill bo, oavsett om det är i stad eller på landsbygd. Som ett led i det arbetet har Östersunds kommun blivit medlem i Världshälso­organisationens (WHO) nätverk för äldrevänliga städer och samhällen - AFCC (Age-friendly cities and communities). Östersunds medlemskap i WHO-nätverket är ett långsiktigt utvecklingsarbete som syftar till att förbättra möjligheterna för både äldre och personer med funktionsnedsättning att leva hälsosamma och självständiga liv i kommunen. Varje år sker flera insatser av olika karatär för att förbättra tillgängligheten i kommunen.

Utvecklingsplaner

Att minska ojämlikhet handlar också om att skapa jämlika förutsättningar att leva och må bra oavsett var i kommunen man bor, utöver arbetet med Ett Östersund för alla pågår också insatser genom de utvecklingsplaner som har tagits fram för särskilda områden i kommuen.

Utvecklingsplanerna syftar till att alla invånare ska ha möjlighet att få tillgång till utveckling och goda livsvillkor, oavsett om man bor på landsbygden, i tätort eller i centrala Östersund. Idag finns det utvecklingsplaner för Brunflo, Torvalla och Lit/Häggenås. Under 2024 och 2025 pågår ett arbete med att ta fram ytterligare en utvecklingsplan för stadsdelen Körfältet. Utvecklingsplanerna ska vara långsiktiga och pågå i minst tio år. Insatser genomförs tillsammans med de som bor och driver företag på dessa platser. Läs mer om utvecklingsplanerna här:

Mål 11: Hållbara städer och samhällen