Varför mäter kommunen luftkvaliteten – och hur?

Det är lagkrav på att alla kommuner ska kontrollera luftkvaliteten, för att se till att luften är bra för människorna som bor och lever i kommunen. I centrala Östersund överskrider vi gränsvärdena för skadliga partiklar i luften.

En del i lagkravet är att mäta luftkvaliteten året runt, dygnet runt. Det innebär att vi mäter på dagar med låga halter och dagar med höga halter, oavsett vad anledningen till föroreningarna är.

Hur och var vi ska mäta

Lagstiftningen säger inte bara att vi ska mäta luftkvaliteten. Den anger även hur och var vi ska mäta. Luftkvaliteten ska mätas på den plats i staden där vi förväntar oss att det de högsta halterna av luftföroreningar finns. Mätningen ska ske ungefär i ansiktshöjd, alltså där vi andas. Här i Östersund har vi utifrån de kriterierna valt Rådhusgatan, en relativt tungt trafikerad gata där luftgenomströmningen är låg.

— Eftersom vi mäter för att skydda människors hälsa behöver vi mäta varje dag året om, på den plats där halterna av föroreningar och därmed riskerna för ohälsa är som störst, säger Hanna Lundqvist som jobbar med luftkvalitet på Östersunds kommun.

Vi har mätt på Rådhusgatan sen 2020

Genom åren har vi mätt luftkvaliteten i Östersund på olika sätt. Under flera år mätte vi i så kallad urban bakgrund, vilket innebär en stadsnära miljö som inte är trafikutsatt. Resultaten från de mätningarna rapporterades till Naturvårdverket, som ansåg att våra värden var så pass höga att vi behövde mäta mer exakt teknik och i gaturum. Gaturum innebär en trafikutsatt plats där människor går och vistas. 2020 installerades ett nytt instrument på Rådhusgatan som mäter partiklar (PM2,5 och PM10) och kvävedioxid.

Mängden partiklar överskrider gränsvärden

— Under vårt första år (2020) med överskridanden var vi så överraskade av de höga halterna att vi misstänkte fel på instrumentet. Vår leverantör installerade då ett referensinstrument, ett identiskt instrument på samma plats som då visade samma resultat, säger Hanna Lundqvist.

Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är lika i hela EU. De är fastställda i svensk och europeisk lagstiftning. Miljökvalitetsnormerna för PM10 är att dygnsmedelvärdet 50 mikrogram per kubikmeter inte får överskridas mer än 35 dygn per år

Det räcker med att det är överskridande partikelhalten på ett ställe för att en kommun enligt lagen måste ta fram ett åtgärdsprogram. Här hittar du Östersunds kommuns åtgärdsprogram för luft.

Sedan 2022 har vi spritt saltlösning på vägarna för att binda dammet, vilket har haft en bra effekt, halterna har sänkts med omkring 25 %. Dock så räcker det inte hela vägen, 2023 uppmättes 41 dygn med överskridanden (jämfört med gränsen på 35 dygn).

Behövs det inte fler mätare för att ge ett säkert resultat?

— Nej. Ett instrument i en stad av vår storlek är tillräckligt enligt lagstiftningen. Fler instrument på fler platser hade förstås varit intressant, men det skulle vara dyrt och är inte nödvändigt. Det räcker mad att vi har överskridanden på en plats för att vi ska vara tvungna att vidta åtgärder, säger Hanna Lundqvist.

Det mätinstrument som sitter på Rådhusgatan är ett instrument som är godkänt av de referenslaboratorier som arbetar med luftkvaliteten i EU. Laboratorierna arbetar med att säkerställa att de mätningar och modelleringar som används för att övervaka luftkvaliteten i EU håller samma höga nivå. Vårt mätinstrument kalibreras av fackkunniga flera gånger om året för att det ska mäta så korrekt som möjligt.

Modelleringar som komplement

Det luftinstrument som används för att mäta luften ger en mycket bra bild av luftkvaliteten där den är placerad. Men den kan inte säga något om hur luften i resten av centrala Östersund är.

Som komplement till den mätningen vi gör på Rådhusgatan använder vi, och andra kommuner, oss av modelleringar. Även dessa omfattas av lagkrav med krav på noggrannhet och kvalitet. Modelleringen är en simulering av verkligheten men bygger på stora mängder avancerad indata, exempelvis väderförhållanden dag för dag, 3D-modellering av byggnadshöjder och gatubredder, lokal vedeldning, utsläpp från industrier, trafikdata och sandningsrutiner.

Modelleringarna är en hjälp för kommunen i val av åtgärder och planering, men mätningen är viktigast och mest rättvisande.

Info om luftkvalitet på internet

Det dyker upp fler och fler tjänster på internet som redovisar luftkvaliteten i Europa. En del är bra källor till information som är lätt att förstå och andra är direkt felaktiga. Pålitliga källor är SMHI och EU:s miljöbyrå, European Environmental Agency (EEA). För dessa tjänster redovisas luftkvaliteten i Östersund som en mätpunkt just nu, vilket är korrekt.

Däremot så har Google maps ett kartlager där mätresultatet från Rådhusgatan smetats ut över ett område stort som hela Jämtland vilket ger en felaktig bild. PM10 är en tung förorening som inte sprider sig på det sättet. Att Google maps redovisar föroreningarna på det sättet riskerar att skapa oro i ett alldeles för stort område. Halterna är alltså rätt, men området är fel.