Skogssamer

Skogssamerna var nomadiserande eller halvnomadiserande och livnärde sig på jakt, fiske, hantverk och småskalig renskötsel även om de inte rörde sig över några stora områden.

Men myndigheter och kyrka ville inte ha en befolkningsgrupp som inte var bofast och därmed utanför deras kontroll, och de flesta skogssamer tvingades upphöra med sin verksamhet under första delen av 1700-talet. En del av dem antogs av socknarna som sockenlappar medan andra assimilerades i det omgivande samhället eller sökte sig till fjällsamerna.

Området runt Staare

Det är inte uteslutet att det längre tillbaka har funnits en skogssamisk befolkning nära Staare även om det inte finns några skriftliga belägg. Förutsättningarna, bra betesmarker för renarna, finns på många ställen runt staden.

En indikation på en samisk renskötande befolkning utanför fjälltrakterna finns i Fale Burmans konceptdagböcker från 1792-1802: "Reste tillbaka från Finnmon. Detta ställe har fått namn af samer, som i förra tider innehaft denna trakt och betat sina renar på ännu befintliga Renmossfloar vid Svartsjöarna."

Brunflo-Backen 1:99. Villa i vitt mexitegel och grön panel och gröna detaljer.

Renhjord vid Kläppe i Kyrkås. © Hallings foto/Jamtlis fotosamling.

Svartvitt foto på renhjord i skog.

Renhjord vid Östersund. © Oscar Olsson/ Jamtli fotosamling.

Svartvitt foto på renhjord

Renhjord vid Kungsgården på Frösön. © Jamtli fotosamling

Sidan uppdaterad 2024-03-05