Tänk att få odla massor, träffa andra odlings­entusiaster och skörda nästan hur mycket grönsaker och blommor man vill. Precis så har man det i Valla­odlarnas tillsammans­odling. Att producera mat och blommor är huvud­syftet, men den sociala biten är minst lika viktig.

– Det bästa med tillsammansodlingen är att kunna skörda färska grönsaker varje dag hela sommaren, och en bra bit in på hösten, och att vi umgås över generations­gränserna, säger Karolin Sjöö som är med i Vallaodlarna för fjärde året i rad.

Vallaodlarna är 20 olika hushåll som samsas om ett stort trädgårds­land bakom Valla­skolan, 35x70 meter, där var och en bidrar med vad de kan.

– Vi har alla olika styrkor och kan bidra på olika sätt. Någon som är klen i ryggen och inte kan lyfta tungt har kanske ovärderlig kunskap om olika grödor. Någon annan som är nybörjare kanske istället orkar rensa ogräs flera timmar i sträck. Det är just det som är charmen, säger odlings­entusiasten Liz Nässén som hjälpte till att starta tillsammans­odlingen 2014.

Liz har en gedigen bakgrund inom biodynamisk odling och mat­produktion, men oavsett hur mycket hon tror sig kunna finns det mycket mer att lära.

– Det här är ett bra tillfälle för mig att lära mig att lyssna på andra. Man måste vara beredd att ge och ta och vara själv­kritisk, säger hon med ett skratt.

Storproduktion i fokus

Det finns flera andra tillsammans­odlingar i Östersund, bland annat i Hornsberg och på Jamtli. Alla bildar ett gemensamt gille i Hushållnings­sällskapet Jämtland. Några av dem satsar på mindre odlingar i pallkragar, men Valla­odlarnas fokus är stor­produktion som ska mätta många magar.

– Det blir massor av mat! Vi har 25 olika grödor; potatis, morötter, lök, purjolök, broccoli, grönkål, sockerärtor, bondbönor, mangold, squash, rosenbönor, Nya Zeeländsk spenat, svartkål och mycket mer. Jag har fortfarande mycket kvar i frysen sedan förra sommaren, berättar Liz.

Vad som ska odlas kommer de gemensamt fram till under vårens studiecirklar. Gruppen träffas ungefär var tredje vecka under våren och pratar om hur sommarens odling ska se ut. De diskuterar även olika odlingstekniker.

– Vi har inte bara ätbara växter, vi har mängder med blommor också. 75 solrosor, 50 meter ringblommor och mycket mer. Det blir ett färgstarkt hav som inte bara vi njuter av. Vi märker att många i närområdet gärna kommer förbi och tittar, säger Liz.

20 familjer en övre gräns

När Vallaodlarna startade var de åtta stycken entusiaster. Nu har skaran vuxit till 20 familjer och där sätter de en övre gräns.

– Det är första gången vi har behövt säga nej till familjer som vill vara med, men det känns viktigt för oss att gruppen inte är för stor. Alla ska kunna varandras namn och känna varandras barn. För att vi ska kunna jobba mot samma mål känns det betydelsefullt.

Tips till dig som vill starta en tillsammansodling

Om det inte finns plats i en befintlig tillsammansodling är det fritt fram att starta en ny. Kommunen upplåter marken gratis till den som vill starta en odling och tillsammans hittar man en lämplig plats. Liz har gott om tips till den som vill börja.

– Kontakta Studieförbundet Vuxenskolan, de anordnar studiecirklar i hur man startar en tillsammansodling. Sätt upp lappar och prata med grannarna för att se hur stort intresset är. Börja smått och låt odlingen växa – börja inte med 25 sorter på en gång! Och sist men inte minst; var beredd på att det kommer att ta en hel del av din fritid.

Att har en koordinator eller spindel i nätet, som har möjlighet att lägga ner lite mer tid än de andra, underlättar planeringen inför en odlingssäsong. För övriga familjer handlar det om cirka 3-4 timmar per vecka och större insatser vid arbetstoppar, som när det är dags att sätta potatis. Men om man någon enstaka gång inte kan vara med är det ingen som blir arg.

Att jobba tillsammans som en grupp, mot ett gemensamt mål, är en av de viktigaste delarna med en tillsammansodling menar Liz. Hon ser det som ett samarbete mellan människor och med naturen.

– Vi är noga med att det inte ska finnas någon skuld eller skam i om man inte kan någon gång. Alla bidrar så mycket de kan och ibland går det helt enkelt inte på grund av olika omständigheter. Tillsammansodlingen ska vara något lustfyllt – det är nog därför vi fikar jämt och ständigt! avslutar Liz med ett leende.