I början av juni kunde man se Östersunds kommunvapen på en minst sagt oväntad plats; Nasdaq-börsens stora jumbotron på Times Square i New York. Anledningen var att kommunen blivit medlem i något som heter Nasdaq Sustainable Bond Network, en internationell plattform för investerare och utgivare av det som kallas gröna obligationer.

Men vad är gröna obligationer? Hur fungerar de och varför är de bra för Östersunds kommun? Vi tar det från början.

En obligation = ett lån

En obligation är detsamma som ett lån och ett sådant tar de flesta av oss från banken. Kommunens verksamhet är dock såpass omfattande att vi istället för att ta banklån kan låna pengar direkt av finansmarknaden, bland annat i form av obligationer. Att låna pengar via obligationer är billigare än att låna av banken eftersom räntan är lägre.

Gröna obligationer finansierar gröna projekt

Eftersom Östersunds kommun bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete och genomför många investeringar som uppfyller högt satta miljökrav har vi möjlighet att låna pengar via så kallade gröna obligationer. En grön obligation är ett lån som finansierar klimatsmarta, ekologiskt hållbara och energieffektiva projekt.

– Den stora skillnaden mellan en vanlig obligation och en grön obligation är att transparensen, insynen, är mycket högre. Vi som ger ut obligationen, alltså lånar, måste tydligt visa vad pengarna går till. På så sätt kan investerarna vara säkra på att deras pengar används i projekt som främjar en hållbar tillväxt, berättar Erik Sundberg, finanschef på kommunen.

Så går det till att ge ut gröna obligationer

Det första som sker är att kommunen upprättar ett ramverk* som definierar vad ett grönt projekt är. Därefter sammanställer kommunen en projektportfölj av de investeringar som uppfyller miljökraven. Investerarna läser på om projekten och beslutar om de vill låna oss pengar genom att köpa en grön obligation. Vi betalar sedan ränta till investerarna och rapporterar regelbundet om hur projekten fortlöper.

*Ramverket och kommunkoncernens miljöarbete är granskat av det norska klimat- och miljöforskningsinstitutet Cicero. Östersund fick den sammanlagt högsta bedömningen som går att få; ”Dark Green”.

Östersundshem – en av kommunens verksamheter som lånar grönt

Östersundshem är ett av de bolag som har tagit del av kommunens ”gröna pengar”. Faktum är att hela deras låneportfölj på cirka 800 miljoner kronor är 100 procent grön, eftersom alla projekt kan klassas som gröna. De senaste 2-3 åren har Östersundshem bland annat investerat i fem stora nybyggnadsprojekt; Stallmästaren, Tallbo, Litshöjden, Remonthagen och Tallåsen.

– För att dessa projekt ska klassas som gröna måste bland annat byggnadernas energiprestanda vara 15 procent bättre än Boverkets krav. Vi redovisar framför allt vår koldioxidbesparing men har även valt att redovisa ytterligare insatser som till exempel elbilspooler för hyresgäster, solceller och sunda byggnadsmaterial. Det känns skönt att kunna visa investerarna, svart på vitt, vad resultatet av deras pengar är, berättar Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem.