Om krisen eller kriget kommer

Hur ska vi vara förberedda för klara av att hantera följderna av allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter?

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer"

Sista veckan i maj får alla hushåll i Sverige broschyren "Om krisen eller kriget kommer" hem till sig. Brosch­yren är samhälls­infor­mation från Myndigheten för sam­hällsskydd och beredskap, MSB.

Den tar upp hur vi ska bli bättre förberedda på följd­erna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger. Tyngdpunkten i innehållet ligger på hur männi­skors kan förbereda sig för att kunna se till grundläggande behov när viktiga funkt­ioner i samhället inte fungerar som vanligt.

Broschyren Om krisen eller kriget kommer (PDF)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Framsidan av broschyren "Om krisen eller kriget kommer"

Ladda ner broschyren "Om krisen eller kriget kommer"

Frågor och svar om broschyren

Vad handlar broschyren om?

Innehållet tar upp hur vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Varför är informationen viktig?

Informationen är ett verktyg för att du ska kunna ta ditt ansvar. Är du välinfor­merad och förberedd kan du agera och hjälpa andra om något händer.

Ansvaret för Sveriges säkerhet och beredskap är gemensamt för alla som bor här.

Varför kommer broschyren just nu?

Regeringen ser att satsningen är nödvändig för att alla som bor i Sverige ska bli bättre förberedda på att hantera allvarliga händelser både i fredstid och i värsta fall i krig.

I vilka format och språk finns broschyren?

Broschyren finns med text på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska samt översatt till 13 språk. Alla versioner publiceras som pdf-filer i slutet av maj.

Aktuella språk som broschyren finns översatt till:

  • Sveriges minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani arli, samiska (nord-, syd och lulesamiska)
  • Arabiska
  • Dari
  • Engelska
  • Franska
  • Persiska
  • Ryska
  • Tigrinska
  • Somaliska

Källa: www.dinsakerhet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vart kan jag vända mig för att få svar på frågor om broschyren eller veta mer om broschyrens innehåll?

På DinSäkerhet.se finns fördjupad information om broschyrens innehåll.

www.dinsakerhet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Under perioden 21 maj till 29 juni svarar MSB:s kontaktcentrum på frågor om broschyren. Du kan ställa dina frågor via chatt, e-post eller sociala medier. Det går också att ringa.

Kontaktcentrum är öppet måndag till fredag:

  • 21 maj till 1 juni: klockan 08-19
  • 4 juni till 29 juni: klockan 08-17

Kontaktuppgifter till MSB:s kontaktcentrum

Vår kris- och krigsberedskap

En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det finns mycket som kan hända. Till exempel transportstörningar, översvämningar, skogsbränder, it-attacker, terror­angrepp och militära konflikter. Vårt samhälle är sårbart, inte minst för att vi måste ha el till väldigt mycket.

Frågor och svar om kris- och krigsberedskap

Hur länge anser MSB att jag ska klara mig utan stöd vid en kris?

MSB vill inte låsa fast rekommendationer vid en viss tid. Under en kris är det svårt att ge några tidsgarantier, det är bland annat beroende av vad som har hänt och hur många som är drabbade.

En vanlig rekommendation är att du ska klara dig utan stöd i 72 timmar. Det kan vara bra att ha den inriktningen. Samtidigt är det rimligt att sträcka ut rekommendationen.

Det kan ju vara så att de verkligt allvarliga konsekvenserna av exempelvis ett omfatt­ande elavbrott uppstår först efter några dagar och då är det bra att ha beredskap för att klara sig och sina näras viktigaste behov en något längre tid.

Var finns mitt närmaste skyddsrum?

På MSB:s karta med skyddsrum kan du se var ditt närmaste skyddsrum finns. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Zooma in på kartan på önskat kvarter.

MSB:s karta över skyddsrumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Har du funderingar om skyddsrum finns de flesta svaren på MSB:s webbsida.

Vanliga frågor och svar om skyddsrum (MSB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka risker finns i Östersunds kommun?

Östersund är en relativt riskfri kommun. Här finns inga tunga industrier som bedöms som farliga. Vi har ett klimat som sällan ger vare sig extrem nederbörd eller extrem kyla. Den nederbörd vi får är oftast hanterbar.

Men det finns självklart andra typer av risker som vi behöver ta i beaktande. Risker som elstör­ningar, telestörningar, transportstörningar, it-störningar, naturolyckor, brist på livs­medel, brist på dricksvatten, brist på värme, smittor och kemikalieolyckor.

Kommunen har identifierat och analyserat risker inom kommunens geografiska område och tagit fram handlingsplaner utifrån dessa.

Naturrelaterade händelser kan innebära allvarliga följdhändelser som skador på infrastruktur och elförsörjning. Sådana skador kan i sin tur påverka exempelvis vatten- eller värme­för­sörjningen. Östersund och Jämtland har på senare år drabbats av en del kraftiga stormar, så som stormen Ivar 2013.

Vi har vid ett antal tillfällen också drabbats av höga vattenflöden även om det sker mer sällan. Direkta konsekvenser av översvämningar är vägar och broar som måste stängas vilket i sin tur kan innebära att samhällen avskärmas. I Östersunds kommun är Lits­området och Norderön exempel på sådana riskområden.

Sannolikheten för att drabbas av ett dammbrott i vårt område är väldigt låg men skulle det ske skulle konsekvenserna kunna bli allvarliga. Vid ett dammbrott skulle boende längs Indalsälven direkt påverkas av de höga flödena. Följdhändelser som strömavbrott och förstörd infrastruktur skulle i sin tur kunna påverka boende i hela kommunen.

Det förändrade klimatet skulle också kunna innebära att skogsbränder blir allt vanligare. Inom Östersund finns stora skogsområden som lätt skulle kunna brinna. Även skyfall, kraftigt snöfall, ras, skred och värmeböljor skulle kunna drabba Östersund på samma sätt som andra kommuner.

Vad gäller den tekniska infrastrukturen så hänger den ihop och är till största del beroende av electricitet för att fungera. Ett långvarigt avbrott i dricks­vatten­försörj­ning­en skulle ställa stora krav på VA-systemet och i förlängningen innebära stora påfrest­ningar på allmänhet och kommun. Ett exempel är cryptosporidiumutbrottet i Östersund 2010-2011 när allmänheten fick koka sitt vatten i 85 dagar.

Läs mer i foldern ”De största riskerna i vårt län” från Länsstyrelsen Jämtlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Risker och hot mot Sverige

Även om Sverige är tryggare än många andra länder finns det risker och hot mot vår säkerhet och självständighet. Vi behöver alla lära oss mer om hur vårt samhälle och vårt dagliga liv kan påverkas av olika påfrestningar och angrepp och hur vi kan för­bereda oss för att klara av dem så bra som möjligt.

Sverige påverkas i allt högre utsträckning av händelser som sker utanför våra gränser. Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats de senaste åren. Läget bedöms vara instabilt och utvecklingen oförutsägbar. En störning någon annanstans kan exempelvis påverka Sveriges import av livsmedel, mediciner, informationsteknik och andra nödvändiga varor och tjänster.

Läs mer om risker och hot mot Sverige på www.dinsakerhet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Var hittar jag information under en kris?

På Krisinformation.se hittar du samlad information från Sveriges myndigheter i samband med kriser.

Krisinformation.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Krisinformation.se på Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

www.ostersund.se är kommunens primära kanal vid kriskommunikation. Via vår kompletterande kanal mobilappen når vi snabbt ut med information med hjälp av appens pushnotiser.

Vid behov kan kommunen också öppna särskilda trygghets-/servicepunkter där invånare kan ta del av viktig information.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2018-11-14