Träd och växter nära dig

Bild på en vägren med massor av rosa och lila lupiner i blom

Lupiner kan utgöra en vacker färgklick men det är en invasiv art som tränger ut våra inhemska orkidéer och ängsblommor. Foto: Trafikverket

I Östersunds kommun arbetar vi aktivt för en rik biologisk mångfald på kommunens mark. Vi ska alla värna våra inhemska växter och framförallt fridlysta växter. Och vi ska hjälpas åt med att bekämpa så kallade invasiva arter - växter som inte hör hemma i vår natur. Ibland kan träd och buskar stå på "fel" ställen. Stora trädgrenar och ibland hela träd kan, om de är på väg att knäckas eller falla, utgöra en fara och måste tas ned.

Invasiva växter

Främmande växter kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Så kallade invasiva arter kommer ursprunglingen från andra delar av världen. De hör inte hemma i vår natur och de tränger ut våra inhemska arter och kan lätt ta över hela områden. Några växter som betraktas som stora, potentiella hot mot den biologiska mångfalden i Östersund är exempelvis blomsterlupin, parksallat och jätteloka.

Blomsterlupin

Många ser de färgglada lupinerna som vackra tillskott vid vägkanter och på fält, men blomsterlupinen hör inte hemma i vår naturliga flora och den snabba spridningen av växten är ett hot mot våra artrika vägkanter och inhemska ängsblommor, och riskerar att slå ut exempelvis blåklocka, prästkrage och kattfot och våra fridlysta orkidéer.

Läs mer om hur Trafikverket arbetar med lupiner vid vägkanterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Parksallat

Parksallad som är på väg att smita ut ur en trädgård

Så här kan det se ut när parksallad smiter ut från en trädgård. Den sprider sig med rötterna. Om blommorna tillåts gå i frö sprids växten ännu längre.


Parksallaten har tyvärr fått stor spridning i vår kommun. Dess ljusgröna blad breder ut sig i täta mattor både i trädgårdar och på kommunal mark och kväver all annan växtlighet.

Tips: Klipp ner på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då är plantan som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten.

Förhindra att lupiner och parksallat sprider sig från din trädgård

Om du vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, är det bra om du ser till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommornas fröställningar direkt efter blomningen och låta dem gå till förbränning. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.

Trädgårdsavfall får inte dumpas i parker och stadsnära skogar

Det händer att villaägare dumpar trädgårdsavfall utanför villatomten istället för att köra det till en återvinningscentral. Denna nedskräpning medför en förfulning men också en okontrollerad spridning av invasiva växter.

Bild: Jätteloka - en blomma som är högre än en kvinna som står intill

Så här ser jättelokan ut. Foto: Haninge kommun

Jätteloka och vanlig inhemsk björnloka

Vi får in många frågor från oroliga östersundsbor om de höga vita blommor som blivit allt vanligare i Östersunds parker på senare år. I de allra flesta fall, som vi sett hittills, har det rört sig om vanlig björnloka som förekommer allmänt här i Jämtland. Den är inte en invasiv art så den låter vi stå. Vår uppfattning är att jättelokan (kallas också jättebjörnloka) inte har fått ett särskilt starkt fäste i Östersunds kommun hittills.

Rapportera om du ser jätteloka på kommunal mark

Jättebjörnloka blir mycket hög; cirka 2 - 4 meter och blommorna kan bli en halv meter breda. De måste grävas bort innan de går i frö (men se upp med växtsaften som tillsammans med solljus ger skador på huden). Om du ser en jättebjörnloka på kommunal mark, är vi tacksamma om du meddelar oss på kommunen, se kontaktuppgifter nedan.

Läs mer om jättelokan och hur du känner igen den på Naturvårdsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin

Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem.

Läs mer om EU-listade invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om invasiva växter och djur på Länsstyrelsens hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Inga invasiva växter i komposten!

Invasiva arter hör inte hemma i komposten, där de kan föröka sig, utan de ska gå till förbränning.

Privatperson

Lägg de invasiva växterna i plastsäckar och ta med dem till en återvinningscentral. Se till att säckarn är ordentligt förslutna och håller tätt. Då hindras spridning av frön under transporten. Ta kontakt med personalen på återvinningscentralen och berätta att du vill slänga invasiva växter, så får du hjälp med att slänga dem rätt.

Hitta närmaste återvinningscentral

Företag

De invasiva växteran ska fraktas till Gräfsåsens avfallsanläggning i tätslutande säckar för att hindra att de sprider frön under transporten. Meddela i Gräfsåsens kundmottagning att du har med dig invasiva växter.

Gräfsåsens avfallsanläggning

Fridlysta växter

Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.

Blåsippor i Jämtland

Blåsippan är fridlyst men där finns ett undantag. I Jämtlands län får du plocka blåsippor men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.

Låt alla blommor och andra växter stå i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.

Dispens från fridlysning

Fridlysta arter har ett starkt lagskydd. Det är förbjudet att göra åtgärder som kan påverka eller avsiktligt störa fridlysta arter, eller deras fortplantningsmiljöer och viloplatser. Men du kan söka dispens för att utföra åtgärder om det inte finns någon annan lösning och om artens möjlighet att finnas kvar inte försämras.

Läs mer om fridlysta växter och djur och hur du söker dispens från fridlysningen på Länsstyrelsens hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Giftiga växter och "ogräs"

Växter som förekommer naturligt i Jämtland finns också i våra parker och stadsnära skogar. Dem tar vi inte bort även om de är giftiga eller betraktas som ogräs. Vi främjar en biologisk mångfald där alla arter har sin plats i ekosystemet.

Träd och grova grenar som utgör en fara

Träd som kan falla eller vara en fara i trafiken - Meddela oss direkt!

Om du ser ett träd eller annan växtlighet som är uppenbart trafikfarlig, eller om den utgör en omedelbar fara på annat sätt; till exempel om träd håller på att falla omkull eller om grenar hänger ut över cykelbanor, är vi tacksamma om du kontaktar kommunen direkt.

Trädfällning

Träd och buskar på kommunal mark

Vi blir ibland kontaktade för att fälla träd som står på kommunal mark och som är till förtret för våra grannar. Kommunen är dock restriktiv med att fälla friska träd. Träden har ofta höga estetiska eller ekologiska värden. De fyller en funktion i landskapsbilden och i det ekologiska samspelet. En trädfällning kan också ge andra negativa effekter, till exempel att sly börjar växa på ytan istället.

Synnerligen goda skäl ska finnas om vi ska fälla träd som

  • fäller löv och barr på privat mark
  • står i vägen för paraboler eller stör TV-mottagningen
  • skuggar uteplats
  • skymmer utsikt

Inga nya trädfällningsärenden förrän tidigast 2022

Nu har vi emellertid inte resurser att göra dessa utredningar. Vi har förfrågningar om trädfällning liggande sedan två år tillbaka. Dessa utreder vi, men det kommer att ta både ett och två år. Och vi tar inte emot nya förfrågningar i nuläget.

Vill du fälla träd på egen tomt?

Tänk på att träd, även på privat mark, kan vara skyddade i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Det kan, till exempel, vara träd som utgör ett värdefullt inslag i den bebyggda miljön.

Kontrollera om dina träd har ett skydd i detaljplanen i e-tjänsten Bygg - Gällande detaljplanerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Har dina träd ett skydd i detaljplanen, måste du ansöka om marklov

Trädalléer har ett särskilt skydd

Trädalléer har ett särskilt naturvärde. En allé ska bestå av minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel trädrad för att omfattas av skyddsbestämmelserna. Träden ska till övervägande del bestå av vuxna träd, det innebär att mer än hälften av träden ska vara vuxna.

Vill du fälla hela eller delar av en allé ska du kontakta länsstyrelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2020-10-05