Naturvård och parkskötsel

Orkidéer i vägdike

I vägdikena längs Vallsundsvägen växer orkidéer, prästkragar, blåklockor, måra m.m.

Alla som bor i stan behöver parker och grönområden för fritid och rekreation. Men naturen måste också få finnas för sin egen skull - det är allt liv på jorden beroende av. Och grönytorna i stan spelar också en viktig roll för att mildra klimatförändringarnas effekter. Här berättar vi hur vi sköter alla kommunala grönytor så att vi människor ska trivas, men också för att främja den biologiska mångfalden och för att Östersund ska stå bättre rustad mot de extrema väder, som är en följd av klimatförändringarna.

Vi jobbar effektivt med en begränsad budget

Utifrån den budget vi har, sköter vi drift och underhåll av parker och grönområden men också planteringar och utsmyckningen av stadsmiljön. Centrala staden med Badhusparken och Lillsjöns naturreservat har vi ett extra öga på varje år.

Fem fokusområden

Men för att kunna göra lite mer, har vi delat in kommunen i fem geografiska fokusområden.

  • Odensala, Torvalla
  • Frösön, Orrviken
  • Södra Östersund: Odenslund, Körfältet. Lit och Häggenås. 2022
  • Norra Östersund: Karlslund, Stadsdel Norr, Lugnvik
  • Brunflo, Ope, Tandsbyn

Varje år koncentrerar vi resurserna lite extra på ett fokusområde då vi ger just dessa parker, grönområden och den offentliga miljön en extra ansiktslyftning.

Vi klipper inte alla grönytor

En stor del av våra grönytor håller vi kortklippta och prydliga för lek, spel och picknick. Men gräsmattor gynnar inte den biologiska mångfalden. Därför klipper vi inte alla grönytor.

Biologisk mångfald

På vissa grönytor låter vi gräset växa och blommor får gå i blom och i frö innan vi slår gräset en gång per säsong. På blomsterängar samlar vi också upp långgräset. Det ger en magrare mark som gynnar alla ängsblommor. Där trivs fjärilar, bin och andra pollinatörer. Vi har dock inte resurser att samla upp gräset på alla ytor där vi slår gräset. På gräsängar slår vi ner gräset, hackar sönder det och låter det ligga.

I träddungar röjer vi långgräs en gång varje säsong. Det håller slyet borta. Då är vi tacksamma om hundägare plockar upp bajset efter sina hundar så det inte sprutar omkring när vi röjer.

Blommande tibast - violetta blommor på bar kvist

Tibast

Giftiga växter och "ogräs" får stå

Växter som förekommer naturligt i Jämtland finns också i våra parker och stadsnära skogar. Dem tar vi inte bort även om de är giftiga eller betraktas som ogräs. Vi främjar en biologisk mångfald där alla arter har sin plats i ekosystemet. Blommor vars blomning löser av varandra, från tidig vår till sen höst, gynnar pollinerare som fjärilar och bin.

Tibast

Tibast är en buske som ger bär om hösten som är giftiga för oss människor. Men på våren blommar den på bar kvist och bjuder de första fjärilarna och humlorna på nektar.

Maskrosor

Maskrosor är en av de viktigaste nektarkällorna bland de växter som som vi ofta kallar ogräs. De dukar upp till fest på vår och försommar för humlor och bin men också för skalbaggar, fjärilar och blomflugor. Och maskrosorna fortsätter att blomma långt in i hösten.

Tistlar

Tistlar räknar vi människor som ogräs men de är också populära bland pollinerande insekter och en viktig näringskälla för dem under sensommar och höst.

Läs mer nedan om pollinerare och biologisk mångfald

Med invasiva växter är det en annan femma

Träd: låta stå, flytta eller fälla och plantera nytt?

Träden i tätbebyggelsen spelar en stor roll för trivseln. Dessutom ger träden svalka och tar upp regnvatten - något vi i Östersund kommer att behöva allt mer, nu när vårt klimat förändras.

Grönska ska alltid ersättas

När vi bygger i Östersunds tätort har vi en ersättningsmodell där trädens värde ska återskapas inom samma geografiska område. Om inte trädet kan stå kvar ska vi, i första hand, flytta trädet. Om inte trädet klarar en flytt så planterar vi ett nytt träd på samma plats. I tredje hand kompenserar vi ett fällt träd med ny grönska inom samma geografiska område.

Gamla och unga träd

I Östersunds parker och grönytor är träden alltför jämnåriga. Det betyder att de kommer att dö ungefär samtidigt och då blir det tomt. Vi arbetar nu långsiktigt med ett trädföryngringsprogram för att få mer varierad ålder på träden i parkerna, längs gator och på övriga grönytor. Det innebär att vi fäller träd; även träd som inte är lastgamla, och planterar nya istället. På så sätt får även kommande generationer uppleva stora träd i de tätbebyggda områdena i kommunen.

Läs mer nedan om poppelallén i Badhusparken

Läs mer nedan om träden längs Marielundsvägen

Norra Gröngatan

Vi planerar även för nya träd i Norra Gröngatans allé mellan Fältjägargränd och Samuel Permansgatan 2022 - 2023.

Vi provar nya sorters träd

Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar att växa här. Våra vanliga sorter kanske dör när klimatet förändras? Därför testar vi att plantera arter som tidigare inte funnits i Östersund. Vi blandar och varierar trädarterna när vi planterar nytt. Då blir det inte lika kännbart om någon art skulle dö.

Läs mer nedan om var och hur vi testar olika trädarter

Träd eller grova grenar som riskerar att falla - Meddela oss direkt!

Om du ser ett träd eller annan växtlighet på kommunal mark som hotar att falla eller är en uppenbar fara på annat sätt, är vi tacksamma om du

kontaktar kommunen direkt

Växtlighet som inkräktar på trottoarer, cykelbanor och gator eller som skymmer sikten i trafiken utgör en trafikfara

Läs vad som gäller för trafikfarliga träd, häckar och buskar

Hjälp oss att hålla koll på träden!

Östersunds kommun har låtit kartlägga träden i staden och kommunens tätorter som en del i ett digitalt projekt . Nu behöver vi din hjälp för att samla in ännu mer information om våra träd! Gå ut och inventera, eller spela trädbingo för att inventera på ett lite roligare sätt.

Läs mer om trädkartan

Vi värnar grönområden vid exploateringar

En stad med bara huskroppar, betong och asfalt har svårt att klara de extrema väder som vi får på grund av klimatförändringarna. Insprängda grönområden med träd och buskar absorberar inte lika mycket solvärme och ger istället skugga. De har en utjämnande effekt på temperaturen. Vid kraftiga regn eller vid kraftig snösmältning tar gröna ytor emot stora mängder vatten och hjälper till att förhindra översvämningar.

Ett viktigt arbete är att värna de gröna ytorna i stadsmiljön.

Våra parker och uflyktsmål

Läs mer om parker och utflyktsmål i Östersund

Mer om naturvård och parkskötsel

Pollinerande insekter och biologisk mångfald

Fjärilar och bin

Pollinerare som fjärilar och bin är viktiga för att vi människor ska kunna odla vår mat. Men de trivs inte längre i det moderna jordbruket. Därför måste vi välkomna dem till stadens grönytor.

På sensommaren slår vi, och samlar upp gräset på en del öppna grönytor för att främja blommande arter och pollinerare. De områdena är bland annat Remonthagen, en bit efter E 14, Vallaleden mot S. Strandvägen, Vallaleden mot och omkring Storsjöodjursspaningsplatsen; allt som allt cirka 17 hektar.

Vi klipper selektivt i Odensala och sparar de områden som har vitklöver, rödklöver och käringtand i de annars kortklippta gräsmattorna. Det syns speciellt tydligt på gräsytorna omkring Rondellen i Odensala.

Vi röjer i dag inte längre bort sälg på samma sätt som förut, utan sparar dem eftersom de blommar allra tidigast på våren. Då finns det inte mycket annan mat att tillgå för våra pollinerare.

Svärmande bin? Ring Svärmtelefonen!

Om du upptäcker en bisvärm på fel ställe, ring
Svärmtelefonen 0766 - 86 07 01

En biodlare i din närhet rycker då ut och hämtar svärmen. Det är Sveriges biodlares riksförbund som står för denna kostnadsfria tjänst.

En banner med texten Upptäckt bisvärm? Ring Svärmtelefonen 0766-86 07 01, Biodlarna

Biologisk mångfald i våra planteringar ...

Vi har under senare år satt mer och mer krokus i våra planteringar och ute i parkytorna för att gynna de pollinerare som vaknar tidigt. När vi beställer sommarblommor till våra planteringar, försöker vi, så långt det går att välja växter som gynnar bin, humlor och fjärilar.

... och i våra vägdiken

I jämtländska vägdiken kan du hitta en ovanligt stor mängd olika växter. Bland annat längs Vallsundsvägen. Där slår vi vägdikena mellan Rödövägen och Önevägen, för att upprätthålla mångfalden.
Se mer om "artrik vägkant" i
Nationell vägdatabas

Brunkullaäng i Ängsmon

I Ängsmon finns en brunkullaäng som vi slår. Gräset samlar vi upp för hand för att gynna brunkullan och andra örter. Ängen ligger mellan Jordbruksvägen - Fältvägen - Skördevägen och skyddas av ett staket.

Biologisk mångfald även under vatten

För att fisk och andra vattenlevande djur och insekter ska kunna sprida sig i vattendragen har vi byggt bort vandringshinder i två bäckar. Här tar vi hjälp och stöd från Länsstyrelsen.

Läs mer om hur vi gynnar den biologiska mångfalden i våra projekt

Nya trädsorter

Med ett förändrat klimat får träden nya förutsättningar att växa här. Därför testar vi att plantera arter som tidigare inte växt i Östersund. Om våra gamla vanliga trädsorter inte kommer att trivas så bra i framtiden, kanske de nya trivs bättre. Vi blandar och varierar trädarterna när vi planterar nytt. Då blir det inte lika kännbart om någon art skulle dö.

Vi testar bland andra:

  • Hästkastanj
  • Hassel
  • Pärlhagtorn
  • Olika sorters vårtbjörk
  • Olika sorters apel
  • Ek
  • Rödek
  • Grå valnöt
  • Katsura
  • Rödbladig skogslönn
  • Gulbjörk
  • Maakia
  • Korallpil
  • Körsbärsoxel
  • Kaukasisk vingnöt

I Erikslund har vi en provyta där vi testar olika träd.

Karta med en markering vid Erikslund

Klicka för större karta

Invasiva växter

Bild: Lupiner vid vägkant

Invasiva växter är konkurrenskraftiga växter som människan fört hit från andra delar av världen. De tränger ut alla inhemska växter och hotar den biologiska mångfalden. Dem måste vi hjälpas åt att bekämpa.

Blomsterlupin (bilden) och parksallat är invasiva arter som spridit sig i Jämtland och som vi alla bör bekämpa. Men här finns också de EU-listade växterna jätteloka och jättebalsamin som fastighetsägare är skyldiga att bekämpa.

Fridlysta växter

Skogsbacke med blåsippor

Blåsippor

Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.

Blåsippor i Jämtland

I Sverige är blåsippan fridlyst. Men det finns ett undantag. I Jämtlands län får du plocka blåsippor men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.

Låt alla blommor och andra växter stå i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.

Läs mer om fridlysta växter på Naturvårdsverkets hemsida

Önskemål om trädfällning

Träd och buskar på kommunal mark

Vi blir ibland kontaktade för att fälla träd som står på kommunal mark och som är till förtret för våra grannar. Kommunen är dock mycket restriktiv med att fälla friska träd. Träden har ofta höga estetiska eller ekologiska värden. De fyller en funktion i landskapsbilden och i det ekologiska samspelet. En trädfällning kan också ge andra negativa effekter, till exempel att sly börjar växa på markytan istället.

Enligt ett politiskt beslut tar vi, i vår bedömning av önskemål om trädfällning, inte hänsyn till om trädet

  • fäller löv och barr på privat mark
  • står i vägen för paraboler eller stör TV-mottagningen
  • skuggar uteplats
  • skymmer utsikt

Inga nya trädfällningsärenden förrän tidigast 2023

Nu har vi emellertid inte resurser att göra dessa utredningar. Vi har förfrågningar om trädfällning liggande sedan två år tillbaka. Dessa utreder vi, men det kommer att ta både ett och två år. Och vi tar inte emot nya förfrågningar i nuläget.

Våra projekt 2022

Kyrkparken blir ljusare och får nya sittplatser

Foto: Nya sittplatser i Kyrkparken

Kyrkparken med alla träd och buskar har gett ett lummigt intryck, men kunde också upplevas som mörk, skum och otrygg. Nu har Kyrkparken öppnats upp för luft och ljus så att den uppfattas som snygg och trygg. Vi har redan tagit bort buskar och fällt träd. Som ett led i vårt trädföryngringsprogram ska vi ersätta de fällda träden med nya. Målet är att få träd i olika åldrar. En del av de gamla träden stod också för nära Gamla kyrkan.

De stora, fina popplarna har fått lite beskäring; dels av säkerhetsskäl och dels för att minska ned trädkronorna och därmed förlänga deras livslängd.

Kyrkparken får också nya sittplatser och vi utökar antalet så att fler kan vila benen i Kyrkparken. Nu finns här 5 bänkar, 6 stolar och 2 bord. Och en kungatron!

Foto: Den pampiga "tronen" i Kyrkparken
Foto: En lysande gatlykta mot en kvällshimmel.

Hösten 2022

Vi förnyar och förstärker utebelysningen i parken. Och den trista transformatorstationen ska få en spektakulär belysning som kommer att pigga upp den!

När vi ändå gräver för den nya belysningen kommer vi att snygga till gångvägarna i parken.

Foto: En stolpe med tre gatlyktor mot en kvällshimmel.

Arbetet i Kyrkparken påbörjades hösten 2020 och kommer att pågå under några år.

Ängsmark längs Fagerbacken

Blåklint och vallmo i närbild


Längs Fagerbacken från Lillsjön och mot stan anlägger vi ängsmarker istället för artfattiga gräsmattor.

Vi har sökt pengar från Naturvårdsverket/Länsstyrelsen s.k. LONA bidrag för att ta bort kortklippta gräsytor längs Fagerbacken och i stället anlägga äng för att gynna pollinerare. Vi börjar med de första kvarteren hösten 2020 från Lillsjön och upp till Odenskogsvägen, på ena sidan gång- och cykelvägen.

Dessa ängar kommer sedan att skötas på samma sätt som ängar, vi slår och samlar upp gräset för att gynna de blommande växter vi sått. 

Arbetet påbörjades hösten 2020.

Detta är ett LONA-pollineringsprojekt med bidrag från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA

En logotyp med texten "Lokala naturvårdssatsningen"

Poppelallén i Badhusparken

Popplarna som växter längs "långa bänken" i Badhusparken ska också förnyas med början 2022.

Dags för en generationsväxling i poppelallén

Av Badhusparkens alla träd hör de i poppelallén till de mest uppskattade. De bildar en struktur som ger platsen en speciell karaktär och gjort området till ett kännetecken för Östersund.

Redan när Badhusparken anlades, runt år 1900, var popplarna längs muren och solterrassen bland de första träden som planterades. Under en lång period var de till och med formklippta. Den delen av allén är över 120 år gammal. För att vara poppel, som inte brukar bli så gamla, är det en anmärkningsvärd ålder. Åldern börjar därför ta ut sin rätt.

Märkta av tidens tand

Fastän träden står kvar med en åldrad värdighet är de försvagade, märkta av tidens tand. De har till exempel svampangrepp på grund av den intensiva beskärningen de fick i sin ungdom.

Vi har under de senaste åren vårdat dem för att förlänga deras liv, men det är nu dags för en generationsväxling. Det är nödvändigt att ta ett helhetsgrepp.

Vi planterar för framtiden

Vår plan är att ta bort den äldsta trädraden mot muren och ersätta den med nya träd för att bevara denna fantastiska trädstruktur för framtida generationer. Vi kommer också göra nya växtbäddar med en uppbyggnad av marken som ger de nya träden så bra förutsättningar som möjligt – så de kan stå kvar minst lika länge som föregångarna.

En trädkram?

De ståtliga jämtlandspopplarna är ett lika älskat som givet inslag i Badhusparken, och det kommer bli ett kännbart tomrum efter dem. Så det är läge att säga hejdå – med en trädkram kanske? Så småningom kommer vi kunna säga hej till nya träd.

Marielundsvägen får nya träd

Under hösten 2021 fällde vi träden i Marielundsvägens allé längs gång- och cykelstråket mellan Skolgatan och Brunflovägen. Då beredde vi också marken för nyplantering. Våren 2022 kommer vi att plantera tallar i den nya allén. Tallen är en karaktärsväxt för Storsjöbygden och de nya tallarna kommer att smälta in fint med tallarna som växer ovanför Skolgatan.

Marken under träden blir ingen vanlig gräsmatta. Där kommer vi att anlägga ängsmark och så ängsblommor för att gynna fjärilar, humlor och andra pollinerare.

En man och hans hund på promenad i allén i höstfärger.

Allén längs Marielundvägen med de gamla träden

Biologisk mångfald i kraftledningsgator

Tillsammans med Jämtkraft och Läns­styrelsen arbetar vi för att öka den biologiska mångfalden i kraftlednings­gatorna. Vårvintern 2020 högg vi ut en del i kraftledningsgatan i kanten av Lillsjöns naturreservat, för att skapa en bättre livsmiljö för Violett guldvinge - en fjäril som anses vara starkt hotad. Den finns dock kvar i Jämtland, Ångermanland och Västerbotten.

Vi kommer att fortsätta arbetet i kraft­ledningsgatan mellan campingen och E 14 där det finns fler arter som vi vill gynna.

En logotyp med texten "Lokala naturvårdssatsningen"
Sidan uppdaterad 2022-08-04