Naturvård och parkskötsel

Orkidéer i vägdike

I vägdikena längs Vallsundsvägen växer orkidéer, prästkragar, blåklockor, måra m.m.

Alla som bor i stan behöver parker och grönområden för fritid och rekreation. Men naturen måste också få finnas för sin egen skull - det är allt liv på jorden beroende av. Och grönytorna i stan spelar också en viktig roll för att mildra klimatförändringarnas effekter. Här berättar vi hur vi sköter alla kommunala grönytor så att vi människor ska trivas, men också för att främja den biologiska mångfalden och för att Östersund ska stå bättre rustad mot de extrema väder, som är en följd av klimatförändringarna.

Vi jobbar effektivt med en begränsad budget

Utifrån den budget vi har, sköter vi driften av parker och grönområden. Vi klipper gräs, lagar parkbänkar och rensar rabatter i alla parker och planteringar. Men för att kunna göra lite mer, har vi delat in kommunen i fem geografiska fokusområden. Varje år koncentrerar vi resurserna lite extra på ett fokusområde då vi ger just dessa grönområden, med dess utrustning, en extra ansiktslyftning.

2021 fokuserar vi på Frösön och Orrviken.

Vi klipper inte alla grönytor

En stor del av våra grönytor håller vi kortklippta och prydliga för lek, spel och picknick. Men gräsmattor gynnar inte den biologiska mångfalden. Därför klipper vi inte alla grönytor.

Biologisk mångfald

På vissa grönytor låter vi gräset växa och blommor får gå i blom och i frö innan vi slår gräset en gång per säsong. På blomsterängar samlar vi också upp långgräset. Det ger en magrare mark som gynnar alla ängsblommor. Och det gynnar, i sin tur, fjärilar, bin och andra pollinatörer. Vi har dock inte resurser att samla upp gräset på alla ytor där vi slår gräset. På gräsängar slår vi ner gräset och hackar sönder det.

I träddungar röjer vi långgräs en gång varje säsong. Det håller slyet borta. Då är vi tacksamma om hundägare plockar upp bajset efter sina hundar så det inte sprutar omkring när vi röjer.

Blommande tibast - violetta blommor på bar kvist

Tibast

Giftiga växter och "ogräs" får stå

Växter som förekommer naturligt i Jämtland finns också i våra parker och stadsnära skogar. Dem tar vi inte bort även om de är giftiga eller betraktas som ogräs. Vi främjar en biologisk mångfald där alla arter har sin plats i ekosystemet. Blommor vars blomning löser av varandra, från tidig vår till sen höst, gynnar pollinerare som fjärilar och bin.

Tibast

Tibast är en buske som ger bär om hösten som är giftiga för oss människor. Men på våren blommar den på bar kvist och bjuder de första fjärilarna och humlorna på nektar.

Tistlar

Tistlar räknar vi människor som ogräs men de är också populära bland pollinerande insekter och en viktig näringskälla för dem under sensommar och höst.

Läs mer om pollinerare och biologisk mångfald nedan.

Gamla och unga träd

I Östersunds parker är träden alltför jämnåriga. Det betyder att de kommer att dö ungefär samtidigt och då blir det tomt. Vi arbetar nu långsiktigt med ett trädföryngringsprogram för att få mer varierad ålder på träden i parkerna, längs gator och på övriga grönytor. Det innebär att vi fäller träd här och där och planterar nya istället. På så sätt kommer även kommande generationer att få uppleva stora träd i de tätbebyggda områdena i kommunen.

Hjälp oss att hålla koll på träden!

Östersunds kommun har låtit kartlägga träden i staden och kommunens tätorter som en del i ett digitalt projekt . Nu behöver vi din hjälp för att samla in ännu mer information om våra träd! Gå ut och inventera, eller spela trädbingo för att inventera på ett lite roligare sätt.

Läs mer om trädkartan

Vi ser till att grönytor blir kvar vid exploateringar

En stad med bara huskroppar, betong och asfalt har svårt att klara de extrema väder som vi får på grund av klimatförändringarna. Insprängda grönområden med träd och buskar absorberar inte lika mycket solvärme och ger istället skugga. De har en utjämnande effekt på temperaturen. Vid kraftiga regn eller vid kraftig snösmältning tar gröna ytor emot stora mängder vatten och hjälper till att förhindra översvämningar.

Ett viktigt arbete är att värna de gröna ytorna i stadsmiljön.

Våra parker och uflyktsmål

Läs mer om parker och utflyktsmål i Östersund

Pollinerande insekter och biologisk mångfald

Fjärilar och bin

Pollinerare som fjärilar och bin är viktiga för att vi människor ska kunna odla vår mat. Men de trivs inte längre i det moderna jordbruket. Därför måste vi välkomna dem till stadens grönytor.

På sensommaren slår vi, och samlar upp gräset på en del öppna grönytor för att främja blommande arter och pollinerare. De områdena är bland annat Remonthagen, en bit efter E 14, Vallaleden mot S. Strandvägen, Vallaleden mot och omkring Storsjöodjursspaningsplatsen; allt som allt cirka 17 hektar.

Vi klipper selektivt i Odensala och sparar de områden som har vitklöver, rödklöver och käringtand i de annars kortklippta gräsmattorna. Det syns speciellt tydligt på gräsytorna omkring Rondellen i Odensala.

Vi röjer i dag inte längre bort sälg på samma sätt som förut, utan sparar dem eftersom de blommar allra tidigast på våren. Då finns det inte mycket annan mat att tillgå för våra pollinerare.

Biologisk mångfald i våra planteringar ...

Vi har under senare år satt mer och mer krokus i våra planteringar och ute i parkytorna för att gynna de pollinerare som vaknar tidigt. När vi beställer sommarblommor till våra planteringar, försöker vi, så långt det går att välja växter som gynnar bin, humlor och fjärilar.

... och i våra vägdiken

I jämtländska vägdiken kan du hitta en ovanligt stor mängd olika växter. Bland annat längs Vallsundsvägen. Där slår vi vägdikena mellan Rödövägen och Önevägen, för att upprätthålla mångfalden.
Se mer om "artrik vägkant" i
Nationell vägdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Brunkullaäng i Ängsmon

I Ängsmon finns en brunkullaäng som vi slår. Gräset samlar vi upp för hand för att gynna brunkullan och andra örter. Ängen ligger mellan Jordbruksvägen - Fältvägen - Skördevägen och skyddas av ett staket.

Biologisk mångfald även under vatten

För att fisk och andra vattenlevande djur och insekter ska kunna sprida sig i vattendragen har vi byggt bort vandringshinder i två bäckar. Här tar vi hjälp och stöd från Länsstyrelsen.

Läs mer om hur vi gynnar den biologiska mångfalden i våra projekt

Invasiva växter

Bild: Lupiner vid vägkant

Invasiva växter är konkurrenskraftiga växter som människan fört hit från andra delar av världen. De tränger ut alla inhemska växter och hotar den biologiska mångfalden. Dem måste vi hjälpas åt att bekämpa.

Blomsterlupin (bilden) och parksallat är invasiva arter som spridit sig i Jämtland och som vi alla bör bekämpa. Men här finns också de EU-listade växterna jätteloka och jättebalsamin som fastighetsägare är skyldiga att bekämpa.

Fridlysta växter

Skogsbacke med blåsippor

Blåsippor

Cirka 300 av de kända växtarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Till exempel är alla orkidéer fridlysta. I Jämtlands län är dessutom gulsippa, skogsklocka och skäggklocka fridlysta. Fridlysning är ett skydd för sällsynta arter. Det innebär att man inte får plocka de fridlysta växterna och heller inte gräva upp dem eller förstöra deras livsbetingelser på annat sätt.

Blåsippor i Jämtland

Blåsippan är fridlyst men där finns ett undantag. I Jämtlands län får du plocka blåsippor men du får inte dra upp sipporna med rötterna eller gräva upp dem. Du får heller inte plocka blåsippor för försäljning eller för annat kommersiellt syfte.

Låt alla blommor och andra växter stå i våra parker och stadsnära skogar, så får vi alla njuta av dem nästa år också. Och nästa år.

Träd och grova grenar som kan utgöra en fara

Träd som kan falla eller vara en fara i trafiken - Meddela oss direkt!

Om du ser ett träd eller annan växtlighet som är uppenbart trafikfarlig, eller om den utgör en omedelbar fara på annat sätt; till exempel om träd håller på att falla omkull eller om grenar hänger ut över cykelbanor, är vi tacksamma om du

kontaktar kommunen direkt.

Önskemål om trädfällning

Träd och buskar på kommunal mark

Vi blir ibland kontaktade för att fälla träd som står på kommunal mark och som är till förtret för våra grannar. Kommunen är dock mycket restriktiv med att fälla friska träd. Träden har ofta höga estetiska eller ekologiska värden. De fyller en funktion i landskapsbilden och i det ekologiska samspelet. En trädfällning kan också ge andra negativa effekter, till exempel att sly börjar växa på markytan istället.

Enligt ett politiskt beslut tar vi, i vår bedömning av trädfällningsärenden, inte hänsyn till om trädet

  • fäller löv och barr på privat mark
  • står i vägen för paraboler eller stör TV-mottagningen
  • skuggar uteplats
  • skymmer utsikt

Inga nya trädfällningsärenden förrän tidigast 2022

Nu har vi emellertid inte resurser att göra dessa utredningar. Vi har förfrågningar om trädfällning liggande sedan två år tillbaka. Dessa utreder vi, men det kommer att ta både ett och två år. Och vi tar inte emot nya förfrågningar i nuläget.

Våra projekt 2021

Kyrkparken blir ljusare och får nya träd

Kyrkparken: mycket träd ocb buskar

Kyrkparken med alla träd och buskar ger ett lummigt intryck, men kan också upplevas som mörk, skum och otrygg. Nu ska Kyrkparken öppnas upp för luft och ljus så att den uppfattas som snygg och trygg. Vi har redan tagit bort buskar och fällt träd. Som ett led i vårt trädföryngringsprogram ska vi ersätta de fällda träden med nya. Målet är att få träd i olika åldrar. En del av de gamla träden stod också för nära Gamla kyrkan.

De stora, fina popplarna ska få lite beskäring; dels av säkerhetsskäl och dels för att minska ned trädkronorna och därmed förlänga deras livslängd.

Kyrkparken kommer också att få nya sittplatser och vi utökar antalet så att fler kan vila benen i Kyrkparken. Belysningen i parken kommer också att förnyas och förstärkas.

Arbetet påbörjades hösten 2020 och kommer att pågå under några år.

Ängar längs Fagerbacken

Längs Fagerbacken från Lillsjön och mot stan anlägger vi ängar istället för artfattiga gräsmattor.

Vi har sökt pengar från Naturvårdsverket/Länsstyrelsen s.k. LONA bidrag för att ta bort kortklippta gräsytor längs Fagerbacken och i stället anlägga äng för att gynna pollinerare. Vi börjar med de första kvarteren i höst från Lillsjön och upp till Odenskogsvägen, på ena sidan gång- och cykelvägen.

Dessa ängar kommer sedan att skötas på samma sätt som ängar, vi slår och samlar upp gräset för att gynna de blommande arter vi sår in. 

Flygbild över Odenskog med ängsytorna markerade.

Klicka för större bild

Arbetet påbörjades hösten 2020.

Detta är ett LONA-pollineringsprojekt med bidrag från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En logotyp med texten "Lokala naturvårdssatsningen"

Biologisk mångfald i kraftledningsgator

Tillsammans med Jämtkraft och Länsstyrelsen arbetar vi för att öka den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna. Vårvintern 2020 högg vi ut en del i kraftledningsgatan i kanten av Lillsjöns naturreservat, för att skapa en bättre livsmiljö för Violett guldvinge - en fjäril som anses vara starkt hotad. Den finns dock kvar i Jämtland, Ångermanland och Västerbotten.

Vi kommer att fortsätta arbetet i kraftledningsgatan mellan campingen och E 14 där det finns fler arter som vi vill gynna.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-06-22