Om kulturmiljöer

Kulturmiljön är hela den miljö som vi människor format genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Kulturmiljön är en viktig del av samhällets historia, den ger kontinuitet i vardagen och ökar människors förståelse för sin omvärld. Vi delar alla ansvaret för att skydda och vårda vår kulturmiljö, såväl enskilda personer som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet.

Kulturmiljö och kulturarv

Kulturmiljö är ett smalare begrepp än kulturarv. Kulturmiljö används som begrepp för hela den miljö som formats av oss människor genom tiderna, allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap, medan kulturarv omfattar såväl kulturmiljöer som berättelser, traditioner och andra så kallade immateriella värden.

En kulturmiljö är inte statisk, och synen på vad som anses vara värt att vårda ändras med tiden. Nya kvaliteter kan uppmärksammas, omvärlden kan komma att värderas annorlunda och ny kunskap kan komma fram.

Förfall, exploatering och renovering kan ändra den syn man har på olika byggnader och områden. Därför är det viktigt att diskussionen om vad som är av kulturhistoriskt intresse sker löpande.

Kulturmiljövärden - begrepp och lagstiftning

K-märkt och kulturhus

Dessa begrepp används ofta i dagligt tal, men de förekommer inte i någon lagstiftning. De har därför ingen juridisk innebörd, men används ofta när man syftar på alla former av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och områden.

Kulturmiljövärdena i Sverige skyddas av flera lagar. Värdena ska vägas in beslut som fattas med stöd av miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och kulturminneslagen (KML).

De olika lagarna har olika begrepp som används om skyddsvärda kulturmiljöer (vilken lag som använder de specifika begreppen står inom parentes).

  • Riksintresse (miljöbalken)
  • Byggnadsminne - synnerligen märklig byggnad (kulturminneslagen)
  • Kyrkligt kulturminne (kulturminneslagen)
  • Särskilt värdefull byggnad (plan- och bygglagen)
  • Allmänt värdefull byggnad (plan- och bygglagen)
  • Särskilt värdefullt bebyggelseområde (plan- och bygglagen)

Begreppen kan överlappa varandra. Till exempel kan ett område beröras av ett riksintresse, samtidigt som det utpekats som ett särskilt värdefullt bebyggelseområde. En enskild byggnad kan vara klassad som både byggnadsminne och särskilt värdefull byggnad.

Nationellt miljökvalitetsmål om god bebyggd miljö

Förutom de ovanstående begreppen så finns kulturvärden i bebyggd miljö också med i ett av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål, det om "God bebyggd miljö".

Miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö på Boverkets webbplats

Kyrkligt kulturminne

Alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda eller anlagda innan 1940 är skyddade som kyrkliga kulturminnen. Även vissa yngre kyrkor kan vara skyddade, och Östersunds kommun har flera sådana yngre kyrkor som är skyddade.

För att göra väsentliga ändringar på ett kyrkligt kulturminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

I Riksantikvarieämbetes bebyggelseregister (BeBR) finns alla skyddade anläggningar och byggnader registrerade och dokumenterade.

Några kyrkliga kulturminnen i Östersunds kommun är till exempel Stora kyrkan, Marielundskyrkan och Hornsbergskyrkan.

Kyrkliga kulturminnen på Länsstyrelsen Jämtlands webbplats.

Fornlämningar

Fornlämningar är ofta en betydelsefull del av kulturvärdena i landskapet. Fornlämningar är de levande historieböcker som vi omger oss av. De berättar om vår historia. Om hur vi levt, bott, fångat mat, begravt våra döda med mera. Bevarade och tillgängliga fornlämningarna ger landskapet en historisk dimension där medborgarna kan uppleva historien i sitt närområde.

Fornlämningar är skyddade i kulturmiljölagen och får inte skadas. Enligt kulturmiljölagens andra kapitel är fornlämningar lämningar efter människors verksamhet under forna tider. Lämningarna ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna.

Fornlämningar kan till exempel vara boplatser, gravfält, fångstplatser, färdvägar, odlingsrösen eller kyrkoruiner. Det är länsstyrelsen som beslutar om fornlämningar, och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd.

Enligt fornsök på riksantikvarieämbetets hemsida finns det drygt 4 000 fornlämningar i Östersunds kommun. Fornlämningarna är spridda över hela kommunen och för mer information om dessa kan länsstyrelsen kontaktas.

Enligt kulturmiljölagen (KML) 2 kap. 1 § är fornlämningar lämningar efter människors verksamhet under forna tider som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna.

Genom samråd med länsstyrelsen och eventuella ändringar i byggplanerna, arkeologiska utredningar eller undersökningar, kan man i de flesta fall bygga på mark med fornlämningar.

Fornlämningar och fornfynd hos Riksantikvarieämbetet

Kommunens förhållningssätt

  • Fornlämningar ska beaktas i ett tidigt skede vid planeringen av olika typer av förändringar i den fysiska miljön. Detta sparar resurser och kan effektivisera planering och tillståndsprövning samt underlätta för fastighetsägaren.
  • Oftast räcker det med att analysera fornlämningssituationen i fornminnesregistret Fornsök i kombination med uppgifter från befintliga kulturmiljöprogram eller liknande. Resultat som publicerats i rapporter från tidigare utförda arkeologiska utredningar och undersökningar är också ett viktigt material för att tolka fornlämningsbilden och ge ett perspektiv på historien i landskapet. Länk till fornsök
  • I samband med planeringen av exploateringsområden kan det finnas extra skäl att uppmärksamma fornlämningssituationen, då denna kan påverka planens lämplighet och genomförbarhet.
  • Fornlämningar kan utnyttjas som målpunkter vid planeringen av grönstruktur och rekreationsstråk (3 kap. 4 och 5 § p 3 Plan- och bygglagen PBL).

Vart kan jag vända mig för ytterligare råd och stöd i frågor som rör kulturvärden?

Länsstyrelsens webbplats om samhällsplanering och kulturmiljö finns mer information för dig som vill fördjupa dig i området kulturmiljö.

Du kan också läsa mer om kulturvärden, lagstiftning kring kulturvärden och vad detta innebär i praktiken på Boverkets webbplats på temat kulturmiljö.

Sidan uppdaterad 2021-11-15