PFAS i vatten – svar på vanliga frågor

På den här sidan hittar du svar på frågor om PFAS-föroreningar i vatten inom Östersunds kommun. Du kan också ta del av hela rapporten; PFAS i Östersunds kommun.

Under 2020 genomförde kommunen en gemensam PFAS-kartläggning tillsammans med Länsstyrelsen.

Totalt har Östersunds kommun tagit 79 vattenprover runtom i kommunen. Prover har tagits på grundvatten, ytvatten, spillvatten, dagvatten, lakvatten och snö. Under provtagningarna har vi hittat höga halter av PFAS i bland annat bäckar på Frösön och nedströms Furulundsområdet.

Rapport och karta

Här kan du ta del av hela rapporten PFAS i Östersunds kommun Pdf, 5.4 MB.

Bilaga 1. Grundvattenrör Pdf, 517.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2. Källfördelningsanalyser Pdf, 429.3 kB.
Bilaga 3. Analysreslutat Pdf, 277.1 kB.


Se kartan över resultaten från provtagningarna

Ingen eller mycket låga PFAS-halter i dricksvattnet

Sen 2014 har vi provtagit det kommunala dricksvattnet i Östersunds kommun. Proverna visar inga - eller mycket låga värden - av PFAS. Provtagningar av enskilda dricksvattenbrunnar har gjorts i de områden där PFAS-påverkan kan misstänkas.

Svar på vanliga frågor

Vad är PFAS?

Svar:

  • PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 4 000 ämnen.
  • Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.
  • PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande.
  • PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter, kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).
  • Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.
  • Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.

Hur farligt är PFAS för människor?

Svar: Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.

De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor.

Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden.

Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

Hur farligt är PFAS för miljön?

Svar: PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.

Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.

Kan människor och djur dricka av vattnet och bada i dessa områden?

Svar: Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid. Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt.

Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter som ligger långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Kan vi äta bären?

Svar: Ja. Bär och grönsaker tar inte upp några större halter av PFAS.

Är det farligt att vattna odlingar med PFAS-påverkat vatten?

Svar: Att äta grönsaker bevattnade med PFAS-påverkat vatten bedöms inte vara någon allmän risk. Men är vattnet provtaget och överstiger åtgärdsgränsen på 90 nanogram per liter bör du inte fortsätta vattna med detta då det kan innebära att PFAS sprids till nya platser.

Behöver jag vara orolig att få i mig PFAS via dricksvattnet?

Svar: Nej, de prover vi tagit på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter – långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Behöver jag vara orolig om jag har egen dricksvattenbrunn?

Svar: Vi har tagit dricksvattenprover på alla privata brunnar vi känner till inom misstänkt förorenade områden. Inget prov har visat på värden över Livsmedelsverkets åtgärdsgräns. Om du har en egen brunn, som inte har provtagits, och bor i något av de förorenade områdena kan du kontakta kommunen för rådgivning om provtagning.

Är det inte risk att hela Storsjön förgiftas av PFAS eftersom bäckar med höga PFAS-värden rinner ut i Storsjön?

Svar: Det blir en kraftig utspädning av det vatten som rinner ut i Storsjön, så halterna av PFAS i Storsjön är mycket låga.

Kan man äta fisk i Storsjön med tanke på att det finns höga halter PFAS i Östersund och på Frösön?

Svar: Aktuella prover på fisk visar PFAS i abborre och gädda runt Frösön och i Lillsjön. Halterna är på en sådan nivå att du rekommenderas att inte äta abborre eller gädda från dessa områden mer än två till tre gånger per år.

Läs mer på Länsstyrelsens sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kan jag testa mig för att se om jag fått i mig höga halter PFAS?

Svar: Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.

 

Varför upptäcker ni så höga halter av de här ämnena först nu?

Svar: En anledning till att vi körde en kartläggning under 2020 är att Länsstyrelsens provtagningar under 2018 och 2019 visade förhöjda halter i vissa vatten inom kommunen.

En annan orsak är kunskapsläget kring PFAS har förbättrats så att det nationellt sker fler insatser med provtagningar i närheten av potentiella riskområden. Samarbetet med Länsstyrelsen är en anledning till att så omfattande provtagning kunde ske. 

Vet man vem som är ansvarig för föroreningarna?

Svar: Vi har genomfört ett antal källfördelningsanalyser. I vissa fall har vi kunnat utläsa vilken typ av utsläppskälla som har orsakat de förhöjda halterna. Men i andra områden kan det vara mer svårtolkat eller röra sig om flera olika verksamheter.

I några områden finns tydliga indikationer på att utsläppen kommit från brandövningsplatser eller skidstadion.

På norra Frösön har tidigare övningar med brandskum som innehåller PFAS sedan länge varit kända och orsakat föroreningar. Det finns höga halter av PFAS i mark, grundvatten och ytvatten. Även strandnära provtagningar i Storsjön har visat på förhöjda halter av PFAS och det pågår en kontinuerlig spridning av ämnena till sjön. Enligt den information som i dagsläget finns tillgänglig är det framför allt Försvarsmakten, som tidigare haft övningar på området med brandskum innehållande PFAS.

Kommer områdena att saneras?

Svar: Det är den som orsakat föroreningen som är ansvarig för att sanera.

Än så länge finns det inga bra metoder för sanering men olika forskningsprojekt pågår. I första hand gäller det att spåra källan för att kunna minska spridningen och göra en bedömning om det finns något saneringsbehov. 

Bland de PFAS-ämnen vi hittat finns det sådana som inte är förbjudna, och en del av dessa används aktivt inom industrin idag. Dessutom kan källzoner (markområden med höga föroreningskoncentrationer) för PFOS och PFOA finnas kvar långt efter att det faktiska utsläppet har upphört. En kontinuerlig urlakning av källzonen kan sen pågå under många år. 

Är alla PFAS tillåtna att använda idag?

Svar: Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.

Hur kan jag hjälpa till att minska användningen av PFAS?

Svar: Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-07-06