Kemikalier, miljögifter och farliga ämnen

Kemiska bekämpningsmedel är kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bekämpningsmedel kan orsaka störningar och skador i form av till exempel nedsatt fertilitet, rubbad ämnesomsättning och försämrad frösättning.

Undvik helst att använda kemiska bekämpningsmedel så långt det är möjligt. Många gånger finns andra alternativ, till exempel mekanisk bekämpning, hetvatten, flamning och marktäckning.

Du måste ansöka om tillstånd hos Östersunds kommun om du ska använda bekämpningsmedel inom följande områden:

• på tomtmark för flerfamiljshus
• på förskolegårdar och skolgårdar
• på allmänna lekplatser
• inom skyddsområde för vattentäkt
• vid planerings- och anläggningsarbeten.

Tänk på att du kan behöva tillstånd även från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket, till exempel för användning av växtskyddsmedel.

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats, klicka dig fram till "Växtskydd".

På Länsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om kurser för till exempel skogs- och jordbruk som Länsstyrelsens ordnar och som ger behörighet och tillstånd att använda kemiska bekämpningsmedel. Klicka på "Lantbruk" och därefter "Tillsyn".

Anmäl till oss om du ska sprida bekämpningsmedel på banvall, idrottsanläggning eller större område tillgängligt för allmänheten

Om du ska sprida bekämpningsmedel inom följande områden måste du skicka in en skriftlig anmälan till kommunen:

• på banvall
• på idrottsanläggning (till exempel golfbana)
• på område större än 1000 m² där allmänheten får färdas fritt (med undantag för åkermark)

Informera allmänheten

Om du ska sprida bekämpningsmedel i ett område där allmänheten får färdas fritt (undantaget vall och osådd åkermark) måste du informera om detta minst en vecka innan åtgärden.

Du ska informera på väl synliga anslag av minst A5-storlek (148x210 mm). Anslagen ska vara gjorda av ett material som tål regn, snö eller annan väderpåverkan.

I informationsanslagen ska följande finnas:

• karta, kartskiss eller beskrivning över spridningsområdet
• namn, adress och telefonnummer till den som ska utföra spridningen, och i förekommande fall till den för vars räkning spridningen ska ske
• avsikten med spridningen
• bekämpningsmedlets namn och registreringsnummer
• spridningsmetod
• beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen
• uppgifter om var man kan få mer information om spridningen.

Du ska ta bort anslagen inom minst åtta månader men tidigast en månad efter att bekämpningen är utförd.

Alla bekämpningsmedel som används i Sverige måste vara godkända av Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen har ett register över godkända kemiska bekämpningsmedel, bekämpningsmedelsregistret.

Ett godkänt bekämpningsmedel ska ha ett registreringsnummer på förpackningens etikett. Registreringsnumret kan användas för att söka efter produkten i bekämpningsmedelsregistret.

Bekämpningsmedel delas in i tre behörighetsklasser:

• Klass 1 - för yrkesmässigt bruk. Kräver utbildning och särskilt tillstånd av Jordbruksverket eller Länsstyrelsen (beroende på var besprutningen ska ske).
  Läs mer om tillstånd och utbildning i bekämpningsmedel från Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
• Klass 2 - för yrkesmässigt bruk. Kräver utbildning och för vissa områden även tillstånd från eller anmälan till kommunen, beroende på var besprutningen ska ske. Läs mer längre upp på sidan.
• Klass 3 - för privat bruk. Kemikalier av klass 3 får användas av var och en.

Alla butiker som säljer bekämpningsmedel är skyldiga att känna till vilka risker som produkterna kan medföra för miljön och för människors hälsa.

Om du ska inneha eller hantera brandfarliga och explosiva varor måste du ansöka om tillstånd. Du ansöker om tillstånd hos Jämtlands Räddningstjänstförbund.

Om du ska förvara brandfarliga eller explosiva varor i en cistern omfattas du av ett antal olika regler som gäller för cisterner. Läs mer på sidan Cistern, oljetank.

Många av de träskyddsmedel som används för att impregnera trä är giftiga för både människor och för miljön. Träskyddsmedlen som används för att impregnera virke kan bland annat innehålla arsenik, krom, koppar och kreosot. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande och kan bland annat förorena mark och grundvatten för lång tid framöver. Fråga därför efter alternativ till traditionellt impregnerat virke när du handlar!

Det finns alternativ till trä som är impregnerat med giftiga ämnen. Fråga där du köper virket! Kärnvirke, lärkträ och ek har en naturligt längre hållbarhet än andra träslag. Träet kan dessutom värmebehandlas för att ytterligare förlänga hållbarheten. Det finns även virke som tryckimpregnerats med linolja, som är ett miljövänligare alternativ till traditionellt impregnerat trä.

Genom att välja konstruktion och läge kan det till exempel gå bra att använda obehandlat trä som sedan målas eller oljas in. Tänk dock på att skydda ändträet och ta hjälp av andra material om konstruktionen kommer i kontakt med vatten.

Elda aldrig upp impregnerat trä!

Allt kasserat träimpregnerat virke räknas som miljöfarligt avfall, vilket betyder att du till exempel inte får elda upp det själv eftersom förbränningen frigör en rad farliga ämnen.

Läs mer om hur du ska hantera miljöfarligt avfall både som privatperson och företagare på våra sidor Avfall och återvinning.

Få information om impregnerat virke från din återförsäljare

Om du har frågor om impregnerat virke vänder du dig i första hand till det försäljningsställe där du köpt eller ska köpa virket.

Säljarna är skyldiga att lämna skriftlig information om bland annat vilka verksamma beståndsdelar som finns i träskyddsmedlet, vilka hälsorisker och skyddsåtgärder som finns och hur avfall från virket ska tas om hand.

Uppgifter om vilka träskyddsmedel som är godkända finns på Kemikalieinspektionens webbplats.

Om du har frågor om kemikalier eller miljöskydd i Östersunds kommun är du välkommen att kontakta oss. Våra kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan.

Du kan läsa mer om bland annat de ämnen som finns i träskyddsmedel på Kemikalieinspektionens webbplats. Sök på "träskyddsmedel".

PCB är en grupp kemikalier som under perioden 1956-1973 tillverkades och användes som till exempel mjukgörare i fogmassor och halkfria golv, och som tillsatser i färger och oljor.

Sanering av PCB kan vara aktuellt för dig som har en byggnad som byggts eller renoverats under åren 1956-1973.

Med tiden insåg man att PCB var mycket giftigt och skadligt för vår hälsa och för miljön. PCB förbjöds i fogmassor och halkfria golv 1973 och ett totalförbud för nyanvändning av PCB kom 1978. Det finns dock fortfarande kvar produkter med PCB i samhället. PCB finns även kvar i många byggnader och i slutet av 1990-talet upptäckte man att fogmassor och golv börjat läcka PCB.

PCB är mycket svårt att bryta ned i naturen vilket medför att ämnena kan spridas över stora områden och ligga kvar under lång tid. Eftersom PCB även är fettlösligt kan det med tiden ackumuleras i fettvävnaderna hos människor, djur och växter och då orsaka stora skador.

Det är viktigt att stoppa spridningen av PCB direkt från de byggnader och den utrustning som fortfarande innehåller de skadliga ämnena, innan ämnen sprids till miljön.

Vad gäller för sanering av PCB?

Regeringen har beslutat om en förordning, den så kallade PCB-förordningen, med regler om hur hanteringen av PCB ska gå till för att förhindra att de skadliga ämnena sprids till miljön. Du som har en byggnad som byggts eller renoverats under perioden 1956-1973 påverkas av förordningen och kraven på sanering.

I förordningen finns bland annat tidplaner för när sanering av PCB i olika byggnader ska vara slutfört och hur det ska gå till för att göra hanteringen säker och inte orsaka ytterligare spridning.

Läs mer om arbetet med PCB och se aktuella tidplaner för sanering på Naturvårdsverkets webbplats under fliken "Stöd i miljöarbetet".

Om du ska sanera PCB ska du anmäla saneringen till kommunen minst tre veckor innan saneringen påbörjas. För att anmäla använder du blanketten Anmälan om PCB-sanering.

När saneringen är slutförd ska du också lämna in blanketten Sammanställning sanerad PCB.

PFAA, perfluorerade alkylsyror, är ett samlingsnamn för en grupp giftiga kemikalier som användes i brandskum mellan 1985 och 2003 men som på grund av sina fett- och vattenavvisande egenskaper även används i impregnerat papper, impregnerade textilier, rengöringsmedel, skidvalla och heltäckningsmattor. De mest kända typerna av PFAA är PFOS och PFOA.

PFAA är kroniskt giftigt och bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, vilket gör att det även ansamlas i kroppen hos levande organismer. Flera av kemikalierna är reproduktionsstörande och misstänks också vara cancerframkallande.

PFAA förekommer inte naturligt i miljön utan de kemikalier av denna typ som finns i naturen kommer från mänsklig aktivitet. På grund av att PFAA inte bryts ned i naturen förekommer kemikalierna i princip i allt ytvatten i hela landet.

De största utsläppen tros idag komma från läckage av brandskum vid brandövningsplatser, men kemikalierna kan även komma från till exempel industriell tillverkning av olika slag, samt från andra källor. Eftersom PFAA som kommer ut i naturen bryts ned mycket långsamt eller inte alls så kan kemikalierna förorena mat och dricksvatten.

Provtagningar efter PFAA i kommunala dricksvattentäkter

2014, då larmet om PFAA kom, tog Östersund kommun prover i samtliga kommunala dricksvattentäkter, i två av dessa (Tandsbyn och Häggenås) hittades PFAA, men i mycket låga halter.

Eftersom halterna var långt under farlig nivå kommer kommunen inte att vidta några åtgärder förutom att fortsätta bevaka PFAA-halterna genom årlig provtagning.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med provtagning av dricksvatten? Besök vår sida om vattenkvalitet.

Östersunds kommun har även tagit prover på sjövatten i Kungsgårdsviken med anledning av närheten till den gamla brandövningsplatsen på Bynäset. Även dessa prover visade på förekomst av PFAA, men i låga halter. Försvarsmakten kommer att fortsätta med provtagning av både jord och vatten på och runt Bynäset under hösten 2014.

Mer information om till exempel halter och förekomst av PFAA finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med provtagning av dricksvatten?

Besök vår sida om vattenkvalitet.

Hur påverkas människors hälsa av PFAA?

Att utsättas för PFAA genom intag ger inga akuta hälsoproblem, men kan vara skadligt på lång sikt eftersom ämnena ackumuleras i kroppen. Undersökningar som gjorts på djur som utsatts för PFAA visar ett samband mellan PFAA-exponering och leverskador samt påverkan på fettomsättning, sköldkörtel, immunförsvar och avkommans utveckling efter födseln. Dessa samband har även påvisats hos människor, men i betydligt mindre grad.

Bada i eller dricka vatten som innehåller PFAA

Det är inte farligt att bada i vatten som innehåller PFAA.

De halter av PFAA som eventuellt kan förekomma i dricksvatten eller livsmedel är i de allra flesta fall långt under de nivåer som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet angett för tolerabelt dagligt intag, TDI.

Om man mer än en gång i veckan äter insjöfisk som är kraftigt förorenad av PFAA så kan det dock hända att man exponeras för halter av PFAA i närheten eller över det tolerabla dagliga intaget.

Kvinnor som är eller vill bli gravida, kvinnor som ammar samt spädbarn bör undvika att dricka vatten som innehåller mer än 900 nanogram PFAA per liter.