Solceller

Intresset för solceller ökar i takt med att de blir allt effektivare. De senaste åren har vi i Sverige fördubblat solcellskapaciteten varje år.

I Sverige har solceller använts sen 70-talet. I början användes mest fristående system utan möjlighet att ansluta till elnätet, ofta i sommarstugor, båtar och husvagnar. De fristående systemen har fortfarande en stabil marknad i Sverige, men solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet blir allt vanligare.

Det är tack vare att tekniken blivit billigare, och att du som vill producera el från solen idag kan få stöd på olika sätt. Bland annat genom statligt investerings stöd.

Hur mycket el blir det?

Det finns två sätt att ta tillvara på solens energi: solfångare producerar varmvatten som du kan använda till att ta en varm dusch eller annat. Eller solceller som producerar el att använda till matlagning, belysning och annat.

De vanligaste solcellssystemen på marknaden idag omvandlar cirka 15 procent av den inkommande solenergin till el. Resten reflekteras eller blir till värme. En del av energin går förlorad i systemet innan elen kan användas, vilket innebär att cirka 14 procent av solens energi blir till el.

En kvadratmeter solceller ger cirka 150 watt en solig dag.

Överbliven el

När solen skiner producerar du din egen el, men när solen inte skiner köper du el via ditt elbolag, precis som vanligt. Det går även att lagra solelen i batterier så att du kan använda den senare.

Producerar du mer el än vad du förbrukar kan elen gå in på elnätet. För att kunna mata in elen på elnätet och få betalt för den måste du installera en mätare som ger timvärden på levererad el.

Statligt investeringsstöd för solceller

Du kan söka statligt investeringsstöd för att installera solceller fram till den sista december 2020. Från och med 2018 är stödnivån max 30 procent av kostnaden, för alla sökanden. Stödet delas ut till alla typer av aktörer, allt från företag till offentliga organisationer och privatpersoner. Du ansöker om investeringsstödet hos Länsstyrelsen.

Läs mer om det statliga investeringsstödet på Energimyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Högsta möjliga stöd är 1,2 miljoner kronor och de stödberättigande åtgärderna får maximalt uppgå till 37 000 exklusive moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

Du kan även söka ROT-avdrag för att installera solceller, men detta kan inte kombineras med det statliga stödet.

Solkartan

Solkartan har tagits fram av Metria AB på uppdrag av Östersunds kommun och är till för dig som funderar på att installera solceller. Med hjälp av solkartan kan du göra en första bedömning om det är en bra idé att sätta upp solceller på ditt tak. Med hjälp av den kan du uppskatta hur mycket solen strålar på just ditt tak, vilka delar av taket som är bäst att installera solceller på och även hur mycket el du skulle kunna producera på ett år.

Kartan är inte exakt, utan är bara ett hjälpmedel för en första bedömning, Om du bestämmer dig för att skaffa solceller är det därför viktigt att göra en besiktning på plats för att få en helt korrekt bild av förutsättningarna.

Hur funkar det?

Solkartan har tagits fram genom att beräkna den genomsnittliga solinstrålningen per kvadratmeter takyta under ett år. Hur stor del av solinstrålningen som når taken beror dels på takens lutning och dels vilket väderstreck taket vetter mot.

Taken som vi har räknat på är förenklade. Det innebär att alla detaljer som små takkupor och skorstenar inte finns med. Kartan tar heller inte hänsyn till eventuella skuggeffekter från omgivande träd, byggnader eller liknande.

Använd solkartan så här

Hitta din byggnad genom att zooma och dra i kartan, eller sök på adressen.

Färgskalan visar hur stor solinstrålningen är på olika delar av taket. Rött indikerar en hög potential, och blått en lägre potential.

Klicka här för att komma till solkartan.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Solkartan är inte helt perfekt

Värt att ha i åtanke är att solkartan bygger på de byggnader som fanns 2017 och laserskanningen gjordes mellan 2012-2014. Byggnader som inte fanns när datainsamlingen gjordes får därför felaktiga resultat.

Vissa svarta tak får inte något resultat av laserskanningen, vilket också kan ge upphov till felaktiga resultat. Ett felaktigt resultat syns i kartan som tak marmorerade med alla färger i skalan. 

Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2018-10-10