Rötgasanläggning för matavfall i Jämtland Härjedalen

Östersunds kommun planerar att tillsammans med länets kommuner bygga en rötgasanläggning intill Gräfsåsens avfallsanläggning. Här kan du läsa mer om hur ditt matavfall blir fordonsbränsle och biogödsel – alltså cirkulär ekonomi.

Matavfall är rikt på både energi och näring. I stället för att elda upp matavfallet kan vi göra fordonsgas och biogödsel av det. Biogödslet kan vi sprida på de jämtländska åkrarna, där det odlas mat eller foder till våra djur. På så sätt kan vi få nytta av näringen i matavfallet och fordonsgasen blir ett lokalt producerat bränsle.

Naturvårdsverket är med och finansierar rötgasanläggningen till 45 % för att den bidrar till att minska mängden utsläpp av växthusgaser.

Matavfallspåsar i en hög på golvet. I bakgrunden en hjullastare.

Hur påverkar det mig?

Du sorterar ut matavfallet och vi tar hand om det. På så sätt gör du en insats för miljön! Matavfallet tas om hand lokalt och vi får lokalt producerat fordonsbränsle och biogödsel.

Men matavfallet måste vara rent, det får inte finnas plast eller annat skräp i det för då fungerar inte rötningen av matavfallet. Vi kommer att ersätta bioplastpåsarna för matavfallet med papperspåsar för att rötningsprocessen ska fungera. Papperspåsarna gör det tydligare att plast inte hör hemma i matavfallet.

För insamling av matavfall är påse av papper det vanligaste i Sverige.

Vad är matavfall?

Matavfall – det är skal från frukt och grönsaker, kaffesump med filter, tepåsar, teblad och matrester, hushållspapper och servetter. Det går också bra med snittblommor men inte krukblommor. Jord fungerar inte i rötgasanläggningen.

Vi ska inte skapa matsvinn, men det finns ändå sådant som inte går att äta upp - bananskal till exempel. Det ska stoppas i tunnan för matavfall.

Läs mer om matavfall och använd vår sorteringsguide.

Matåtervinn så får vi matåtervinst - här är kopplingen till den gemensamma kampanjen i länet.

Varför en rötgasanläggning?

  • För att det blir en lösning för hela regionen att ta hand om matavfallet när det är insamlat.
  • För att hållbar produktion av förnybara drivmedel ska stimuleras enligt Jämtlands energi och klimatstrategi 2020-2030.
  • Fordonsgasen kan ersätta fossilt bränsle. Det är en biogas som inte ger något mera koldioxid till atmosfären än vad som redan finns där. Biogödsel kan ersätta importerat konstgödsel.
  • För att från den 1 januari 2024 är det lag på att allt biologiskt avfall ska separeras och materialåtervinnas vid källan eller samlas in separat, enligt EU:s avfallsdirektiv.

Vad händer?

Sommaren 2021: Länets kommuner har fattat beslut att de antar aktieägaravtal, bolagsordning, ägardirektiv och samverkans och uppdragsavtal.

Sommaren 2021: Projektering och upphandling.

2023: Byggandet påbörjas.

Våren 2025: Anläggning ska vara klar

1,5 år efter produktionsstart: kommer rötslam att certifieras.

Hur fungerar en rötgasanläggning?

Det är en anläggning som gör gas av organiskt avfall genom att röta det.

Substrat - det vill säga matavfall och överblivet ensilage blandas och värms upp så att bakterier dör. Sedan förs det över i en syrefattig miljö så att substratet bryts ner och bildar gas och gödsel.

Rågasen som bildas kommer uppgraderas till komprimerad gas så att det kan användas som fordonsgas. Och så blir det biogödsel som kommer att Krav-certifieras så att det kan användas på ekologiska jordbruk och odlingar.

Så här finansieras rötgasanläggningen

Investeringarna uppgår till 276 miljoner kronor. Projektet får 124,2 miljoner kronor i bidrag från Klimatklivet. Förutsättningen är att anläggningen är klar 2024-12-31. Det är alltså bråttom att få nödvändiga beslut så att arbetet kan komma igång.

Resten betalar kommunerna i Jämtlands län tillsammans där Östersunds kommun står för den största delen.

Logotyp: Svarta bokstäver på vita rutor med en senapsgul botten. Text Klimatklivet. Lokala klimatinvesteringar. Mätbara resultat.
Hjälpte informationen på sidan dig?
Sidan uppdaterad 2021-08-16