Minska ditt matsvinn!

Varje år slänger vi närmare 390 000 ton mat i de svenska hemmen. Det kostar massor av pengar, men det innebär också att vi förbrukar energi, vatten och mark i onödan. Om du minskar ditt matsvinn gör du en insats för klimatet och miljön, men också för din plånbok.

Matsvinn är mat som slängs i onödan, och hade kunnat användas om vi hade tänkt efter före. Mycket av maten vi slänger kasseras för att den inte ätits upp i tid, för att vi kastar rester eller helt enkelt för att vi köpt så mycket mat att den blir dålig innan vi hinner äta den. Exempelvis blir två kastade frukter per vecka 10 kilo frukt på ett år.

Spara pengar och minska klimatpåverkan

Om vi låter maten hamna i våra magar istället för i soptunnan skulle vi spara mycket pengar. Ett hushåll skulle kunna spara 3 000 - 6 000 kronor per år, bara genom att minska matsvinnet. Det skulle dessutom bidra till minskad klimatpåverkan.

Tips på hur du kan minska ditt matsvinn

  • Lär dig vad datummärkningen står för och lär dig lita på dina sinnen. Ser det bra ut, luktar det bra och smakar det bra så är det oftast inget fel, även om bäst före-datumet har passerat. Film: Vad betyder bäst före?
  • Planera dina inköp. Inventera vad som finns hemma, gör måltidsplaner och skriv inköpslistor.
  • Välj "fula" varor. Det är inget fel på en krokig gurka, en knölig morot, ett äpple med "slips" eller en konservburk med en liten buckla.
  • Använd så mycket du kan av ett livsmedel. Till exempel stocken på broccolin: gör en soppa, hacka ner i en gryta eller skär den i mindre bitar och ät som vanligt.
  • Töm förpacknignarna ordentligt, det gömmer sig mer fil i paketet än vad du tror!
  • Välj bäst före-datum efter när du ska äta produkten. Är det något du ska ha ikväll kan du ta ett kortare datum, är det något du ska ha om en eller två veckor ett längre.
  • Använd kylen rätt. Håll en låg temperatur i kylskåpet, ju lägre temperatur desto bättre håller dina livsmedel. Temperaturen ska gärna ligga på plus 4 - 5 grader. Var du ställer dina matvaror spelar också roll. Kött, fisk och mejeriprodukter ska stå på den kallaste platsen. De flesta grönsaker mår bäst av att förvaras i kylen. Medan andra, som banan och ananas kan få köldskador. Ägg kan förvaras i rumstemperatur, bäst före-datumet är satt utifrån det. Men de kan också förvaras i kylen och då håller de även efter bäst före-datumet.
  • Tänk på portionsstorleken! Ta en mindre protion om du inte tror att du kommer orka äta upp eller ta det säkra före det osäkra och ta en liten portion för att sen ta mer.
  • Ta hand om resterna: gör matlådor, ha kylskåpsrensning till middag då och då eller hitta på nya kombinationer och maträtter med resterna!

Har du svinnsikt?

Att minska sitt matsvinn är att minska sin miljöpåverkan. Med hjälp av Livsmedelsverkets Svinnsiktscoach kan du som vill bli lite snällare mot maten och miljön få pepp och tips.

Har du en livsmedelsverksamhet och vill minska ditt matsvinn?
Då kan du läsa mer här.

Så länge håller maten 

Vad betyder egentligen bäst före och sista förbrukningsdag? Är det någon skillnad och hur mycket ska du egentligen bry dig?
Här reder vi ut vad som gäller.

Bäst före och sista förbrukningsdag

  • Bäst före-datum: är en rekommendation från tillverkaren som berättar hur länge ett livsmedel förväntas hålla sin kvalité. Därefter blir kvalitén så småning om sämre, men det kan fortfarande vara fullt ätbart. Titta, lukta, smaka!
    Film: Vad betyder bäst före?
  • Sista förbrukningsdag: anger hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Används framförallt för livsmedel som lätt kan förstöras av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel riskerar att bli hälsoskadligt, trots att det har förvarats enligt förpackningens anvisning.
Infografik om bäst före-datum och sista förbrukningsdag

Så mycket mat slänger vi

Varje år slänger vi närmare 200 000 ton fast mat och häller ut drygt 190 000 ton mat i vasken i de svenska hemmen.

Det blir cirka 19 kilo matavfall per person eller 350 gram per vecka. Dessutom hälls alltså ytterligare 18 kilo per person eller 350 gram per vecka ut i vasken.

I Östersunds kommun kastar varje hushåll som bor i villa 350 gram. De hushåll i kommunen som bor i flerfamiljshus i kastar mindre, i genomsnitt 160 gram ätbar mat per vecka.

Läs mer om Matavfall

Sidan uppdaterad 2022-06-22