Sedan slutet av 90-talet har Östersunds kommun sorterat ut matavfallet och komposterat det på Gräfsåsens avfallsanläggning. En period blev komposten till fin jord som medborgarna kunde köpa, men nu är det för mycket plast i matavfallet. Det enda komposten duger till nu är att använda den på anläggningen för att täcka den gamla deponin.

Varför ska vi sortera ut matavfallet?

• Matavfallet innehåller näringsämnen som kan användas till att gödsla åkermark med
• Matavfallet innehåller energi som kan användas som bränsle.
• Att elda upp matavfallet är stort slöseri med näringen och energin.
• Vi kan kompostera matavfallet här i Östersund, men om inte är utsorterat utan är blandat med restavfallet så eldas det upp i Sundsvalls sopförbränningsanläggning. Det är en onödig transport.

Varför är det viktigt att det är rätt sorterat?

Det går inte att använda jorden som blir av komposten om den innehåller felaktiga saker.

Bitar av plast, porslin och metall bryts inte ner i komposten. Vi sorterar ut så gott det går, men det är ändå för mycket felaktigt i komposten. Idag kan jorden bara användas på Gräfsåsen för att täcka deponin.

Har jag någon nytta av att anstränga mig?

Ja. Det blir billigare och du bidrar till minska ditt klimatavtryck.

Du betalar en årsavgift för matavfallskärlet, så du kan lika gärna ställa fram den varje tillfälle det är sophämtning. Matavfallet utgör en ganska stor andel av det avfall du får hemma. För restavfallskärlet betalar du varje gång så om du inte måste tömma det kärlet varje gång - då spar du pengar.

Det är ett sätt för dig att minska din klimatpåverkan. Om du sorterar ut matavfallet så blir den näringen och energin omhändertagen på ett bättre sätt än om du låter det gå till förbränning.

Varför ska matavfallet komposteras?

Matavfallet innehåller energi och näring som kan tas till vara på. Om det komposteras blir det en näringsrik jord, om det rötas kan det bli både fordonsgas och gödsel.

Om några år blir det lag på att matavfall ska sorteras ut och samlas in för att näringen och energin ska tas om hand.

Det är många rätt på bilden ovanför!

• Det är skottat både framför och bakom sopkärlen så att de går att lyfta sopbilens robotarm. De här sopkärlen töms med en sidlastare och har därför locköppningen vänd ut mot vägen. Om sopkärlen töms med en baklastande bil och personalen ska dra dem till bilen, då är det också viktigt att det är en skottad väg mellan sopkärlen och bilen. Du vet säkert hur tungt det är att dra dina sopkärl i snön! Vår personal drar flera hundra varje dag.
• Locken är avsopade. Det snöade hela dagen när bilden togs, så det blev ju ny snö på locken, men nattens två decimeter var i alla fall bortsopade.
• Sopkärlen står en bit ifrån varann. På så sätt får sopbilens robotarm tag i ett kärl i taget.

Om det är halt, då måste det sandas också, så att sopbilen kan stanna och starta vid dina sopkärl och om personal ska hämta sopkärlet ska de inte behöva halka.

Soppåsar och matavfallspåsar fryser fast i sopkärlet

Tips för att undvika att påsarna fryser fast i sopkärlen är

• att skaka på matavfallskärlet ibland
• att lägga äggkartonger av papper i botten av kärlet
• att inte lägga blöta påsar i soptunnan på vintern. Ställ ut påsarna i förväg om du har möjlighet, så att de fryser ihop innan du lägger dem i soptunnan. Eller låt det blöta rinna av innan du stoppar matavfallet i påsen.
• att du kan lägga hushållspapper och servetter i matavfallspåsen. Ja, inte det papper du har använt för att torka av motorolja eller annat farligt med, men snorpapper och papper för matrester.

Det är ditt ansvar som kund att soppåsarna ligger löst i sopkärlet.

Lycka till!

Sortera ditt avfall noga!

Om du är hemma mera – blir det mera sopor hemma. Tänk på att sortera ditt avfall rätt. Sorterat ut matavfallet och förpackningar och tidningar ska till återvinning. Ju bättre du sorterar desto mindre avfall går till förbränning och sopkärlet behöver inte tömmas lika ofta.

Knyt påsen om smittan

Förpacka mat och restavfall i rätt slags påse och stäng till innan du lägger det i soptunnan. På så sätt skyddar du dina sophämtare från eventuell smitta i soporna. Var särskilt noggrann om någon i hushållet är sjuk.

Överfyll inte soptunnan

Om locket till soptunnan inte går igen kan fåglar komma åt soporna och sprida ut dem. Och sophämtaren kan få direktkontakt med avfallet.

Begränsa dina besök till återvinningscentralen

Håll avstånd när du är på återvinningscentralen och låt barnen vänta i bilen. Försök att undvika köer. Måndagar och lördagar är det många besökare och alla dagar runt lunch.

I trädgården blir det skräp från buskar, häckar och löv. Ibland mer än vad som får plats i trädgården.Då kan du samla ihop det, packa det i säckar, eller bunta det på ett släp för att sedan köra det till en återvinningscentral. Där ska säcken tömmas. Och till våren får du köpa ny jord, torv och gödsel, som transporteras hit långt ifrån med lastbil. Torv är dessutom en ändlig resurs.

Om du använder trädgårdsavfallet in din egen trädgård så får du näring och jordförbättrare i din trädgård. Du spar in flera resor, den till återvinningscentralen, den till handelsträdgården och leveransen av jord och gödsel till handelsträdgården.

Frida Larsson är kommunens stadsträdgårdsmästare. Hur gör du med avfallet i din trädgård?

- Jag har en idé att inte ta in och ut så mycket från min trädgård utan ta hand om det på plats. Det måste inte vara en jättestor trädgård för det, men det behövs ett ställe med ett par pallkragar eller andra lådor med öppen botten. Och man måste tycka att det är okej med lite skräp i trädgården.

- Det är enklare (och roligare) om du också odlar något ätbart i din trädgård, säger Frida Larsson. Men det finns även några bra knep om du har trädgården för andra aktiviteter och prydnad.

Fridas tips för att ta hand om trädgårdsavfallet själv

Lägg i eller på jorden direkt

Lägg blast, blad eller gräsklipp i trädgårdslandet direkt. Jorden blir gödslad och ogräsfrön får svårare att gro. Lägg gräsklippet direkt på jorden och lägg det bortrensade ogräset ovanpå. Se till att ogräsets rötter får torka i solen, då slår de inte rot. Om det ändå gror, så är det lätt att dra upp när det nyligen har grott.

Det går bra att ta vad du har för att täcka jorden mellan plantorna, till exempel kottar, ull, halm eller löv.

Lägg i en öppen kompost

Stoppa potatisblast, ogräs och klipp från häcken i pallkragen för mellanförvarning. När det har komposterat två eller tre säsonger då är det jord.

Jäs ogräsrötter och frön i en säck

Lägg ogräset i en påse och stäng, låt det ligga några veckor för då jäser det och rötter och frön dör. Det luktar när man öppnar säcken men gräv ner det i pallkragen så slutar det lukta. Det är bra näring.

Använd gräsklipparen för att finfördela kvistar och löv

Fina kvistar går att köra över med gräsklipparen så att de blir finfördelade och går bra att sprida under häcken igen. Löven är också bra att smula sönder lite.

Finfördela det grövre i kompostkvarn

Kör grövre kvistar i kompostkvarnen, låna en om du inte har någon själv. Fliset är utmärkt att använda för att täcka under buskar och häckar eller i rabatter. Om du har tid och lust kan du klippa ner kvistarna för hand.

Låt skräphögen bli bo för igelkottar och småkryp

En liten skräphög av löv och kvistar kan bli en boplats för småkryp och igelkottar, om du tycker det är ok.

Strängodling

Lägg ut tidningar och kartonger på gräsmattan så att man kan lägga en sträng trädgårdsavfall på. Lägg det grövre i botten och det finare ovanpå. Täck sedan med jord och odla i detta. Till exempel trivs squash i en sådan sträng. Samma princip fungerar i pallkragar.

Eftersom intresset för odling och självhushåll ökar i samhället finns det många som börjat med täckodling. Hör dig för om någon granne eller vän vill hämta täckmaterial som gräsklipp och löv.

Ibland är det bäst att köra till återvinningscentralen, men lämna det sorterat

Har du riktigt stora träd och yviga buskar kan det bli svårt att ta hand om alla löv, barr och kottar om trädgården är liten. Dumpa det inte i skogen eller i bäckravinen. Håll trädgårdens frön och näring inom trädgården eller så får det bli en resa till återvinningscentralen.

På återvinningscentralen finns det en plats för grenar och kvistar. En annan plats för löv och gräsklipp. Det här materialet komposteras på Gräfsåsens avfallsanläggning.

Stenar och plattor komposteras inte så de ska lämnas i containern för keramik på återvinningscentralerna i Lit och Odenskog men i Brunflo får det bli i containern för mineralull.

Den fjärde största källan till hushållens utsläpp av koldioxid är kläderna. Genom att använda kläderna längre och sköta om dem bättre minskar vi vår klimatpåverkan. Vi kan laga, låna och återanvända!

Sälj kläder du inte använder.

Genom att ändra vår konsumtion av kläder i Sverige, påverkar vi utsläppen i Asien.

Tips på hur du kan bli textilsmart finns på Hallå konsument.

Det är bra för plånboken och bra för miljön att laga, låna och återanvända. Avfallet minskar när sakerna används längre och vi därmed använder resurserna bättre.

Köp secondhand i första hand

I Östersunds kommun finns det en mängd lokala butiker och verksamheter där du kan handla miljösmart genom att handla second hand, reparera något du redan har eller låna något. Alla som är miljönärmärkta finns på miljönär.se.

Tipsa oss gärna om fler verksamheter, din egen, eller någon annans, genom att kontakta kundcenter.

Rensa som en miljönär

Att laga det som går att laga och förlänga livstiden handlar om att visa respekt för dina grejer och för vad det faktiskt kostat på miljön att producera dem, även efter din tid med dem!

Är det dags att rensa? Ladda ner miljönär-metoden.