Skolplaneringsverktyget

Skolplaneringsverktyget är ett hjälpmedel för att planera hur kommunens skolstruktur ska se ut. Till exempel var skolor och förskolor bör ligga och hur många elever skolorna behöver ha.

Skolplaneringsverktyget arbetar med två parametrar. Dels var barn och elever bor (deras adress). Dels var respektive förskola och grundskola ligger och vilken angiven kapacitet de har (förutsättningar att ta emot ett visst antal elever).

Genom att använda skolverktyget kan vi säkerställa att vi:

  • Har rätt kapacitet på rätt plats. Det innebär att vi ser till att skolor/förskolor ligger på rätt plats utifrån barn och elevers behov av plats, både i närtid och på lång sikt.
  • Uppfyller kraven på närhet. Alltså att barn och elever ska ha rimliga avstånd till sin förskola eller skola.
  • Generellt sett bygger hållbara enheter, vilket innebär förskolor med en minsta storlek på cirka 68 platser och generellt upp till en storlek på 100–120 platser. I varje område inom tätorten kan det komma att finnas förskolor med plats för 144 alternativt 108 barn. På så vis blir förskolorna mer robusta och mindre sårbara. Vid år med färre barn i barnkullarna kan rektorerna att se över sin organisation. Exempelvis kan en lösning vara att tillfälligt stänga avdelningar som inte behövs, eller organisera barngrupperna så att det är färre barn per grupp.

Om barnrättsperspektivet

Ett digitalt laboreringsverktyg

I verktyget, som är GIS-baserat, kan kommunen testa olika tänkbara scenarier. Vad händer om vi bygger ut den skolan? Vad händer om vi flyttar den? Ryms alla barn på våra skolor i framtiden? Vilka förutsättningar skapar vi för att barn och elever kan gå och cykla till skolan? Det blir ett digitalt laboreringsverktyg som underlättar planering av skolor och erbjuder en snabb överblick och goda beslutsunderlag.

Fler fördelar med verktyget

  • Vi kan ta hänsyn till framtida befolkningsändringar genom befolkningsprognoser
  • Bra för människors hälsa och miljö: verktyget kan hjälpa kommunen att finna en geografisk struktur som gör det möjligt för fler elever och vårdnadshavare att gå eller cykla till skolan. Fysisk aktivitet kan också ge bättre studieresultat, eftersom rörelse stimulerar hjärnkapaciteten.
  • Positiva effekter för klimatet: om fler kan gå eller cykla till skolan minskar biltrafiken, vilket i sin tur ger minskade koldioxidutsläpp.
  • Genom en klok och genomtänkt skolstruktur är det möjligt att frigöra pengar från lokalkostnader och kringkostnader, som istället kan läggas på barnens rätt till en god utbildning.

Men att planera var skolor och förskolor ska ligga för att det ska vara så effektivt som möjligt handlar inte bara om att värna om hälsa och miljö och spara pengar. Utan också om att det ska bli så hållbart som möjligt både utifrån medborgarnas bästa och verksamhetens perspektiv.

Sverigeunikt

Att Östersunds kommun jobbar med det här har spridit sig till andra kommuner och organisationer och intresset är stort. Det är många som upplever samma utmaningar. Tanken är att det ska komma till gagn i hela landet.

Sidan uppdaterad 2022-06-02