Avlopp

Närbild på avloppet i en diskho

Avloppsvatten är det gemensamma namnet för de olika typer av vatten som transporteras bort i ledningarna.

Ett ledningsnät ser till att förorenat vatten från exempelvis bad, dusch och toalett skickas till reningsverket för rening. Det benämns spillvatten. Ett annat ledningsnät ser till att leda bort allt regn- och smältvatten som fångas upp av tak och asfalterade ytor. Sådant avloppsvatten kallas för dagvatten.

Toaletter, diskvatten, duschvatten ska alltid kopplas på kommunens spilledning​ som leds till kommunens reningsverk. Avloppsvatten renas i flera steg innan det släpps ut i en sjö eller vattendrag. Vattnet måste renas från näringsämnen och matrester (det man kallar organiska ämnen). Till det måste kemikalier och elenergi användas.

När avloppsvatten renas från näringsämnen och en del organiska ämnen såsom fett, proteiner och kolhydrater bildas slam. Vi producerar ca 4 000 ton slam årligen. Slammet kontrolleras regelbundet vad gäller dess innehåll av näring, tungmetaller och organiska föroreningar som PCB, PAH och nonylfenol. Idag går nästan allt slam till sluttäckning av gamla tippen på Gräfsåsens avfallsanläggning.

Rätt i avloppet

  1. Toapapper
  2. Kiss
  3. Bajs
  4. Miljömärkta produkter av schampo, tvål, tvättmedel, diskmedel och rengöringsmedel.
  5. Smuts från disk och tvätt.

Fel i avloppet

  1. Hushållspapper
  2. Våt-/torrservetter
  3. Olja
  4. Färgrester
  5. Lösningsmedel
  6. Bomull med aceton
  7. Blekmedel
  8. Fotokemikalier
  9. Bekämpningsmedel
  10. Övriga kemikalierester
  11. Mediciner
  12. Bomullspinnar/tops
  13. Trasor
  14. Tamponger/bindor/trosskydd
  15. Kondomer
  16. Kattsand
  17. Matrester
  18. Onödigt fett
  19. Cigaretter/snus/aska
  20. Överdosera inte tvätt-/diskmedel

Våra kommunala avloppsreningsverk

Göviken i Östersund

Göviken är Östersunds största avloppsreningsverk. Verket tar emot avloppsvatten från Östersund, Brunflo, Frösön och delar av Ås. Det är cirka 50 000 personer anslutna till reningsverket. Utöver detta tillkommer industrier vars anslutning motsvarar 10 000 personer. Vi renar cirka 20 miljoner liter avloppsvatten varje dygn.

När vattnet efter 20 timmars behandling i reningsverket når Storsjön igen har vi minskat dess innehåll av fosfor och organiska föroreningar med mer än 90 %.

Rening av avloppsvatten och produktion av biogas sker i fyra steg:.

  1. Grovrening
    Större föremål som exempelvis tops, papper, bindor och kondomer fastnar i galler (så kallat rens), medan tyngre partiklar sjunker till botten i sandfånget. Renset (större föremål) läggs i en container och körs till Gräfsåsens avfallsanläggning.
    Bara för att större föremål samlas in och inte går vidare genom reningsverket innebär inte att det är fritt fram att slänga vad som helst i toaletten. När det här fastnar på gallren är det vått och tungt, hade det här istället slängts i de brännbara soporna hade transporterna från reningsverken minskats. Dessutom kan dessa föremål fastna på vägen i ledningsnätet eller i pumpstationer och orsaka stopp som tar både tid och pengar i anspråk.
  2. Kemisk rening
    Avloppsvattnets innehåll av näringsämnet fosfor fälls ut kemiskt, bildar tyngre partiklar och sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna. Partiklar kallas nu för slam och pumpas vidare till slambehandlingen.
  3. Biologisk rening
    Syreförbrukande material (organiskt material i form av bl.a. matrester) bryts ned av mikroorganismer. Detta ger upphov till ett slam som kan sjunka till botten i efterföljande sedimenteringsbassänger.
  4. Rötning och biogas
    Slam som bildas vid kemisk och biologisk rening pumpas till förtjockning. Genom rötning minskar volymen och biogas bildas. Rötningen sker i en syrefri miljö som håller en temperatur på 35°C. Under rötningen bildar bakterier biogas som består till ca 60% metan. Biogasen används till uppvärmning av hus eller till bränsle för bilar. På årsbasis produceras ungefär 1 500m³ gas per dygn som kan användas till fordonsbränsle. Efter rötning centrifugeras slammet så att det uppnår en torrhalt på 25% vilket innebär att volymen minskar ytterligare. Slammet transporteras till Gräfsåsens avfallsanläggning.

Fåker

Avloppsvattenflödet från Fåkers samhälle är ca 170 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är 380 stycken. Reningsverket är dimensionerat för 500 personer.

Reningen av avloppsvattnet sker i fyra steg:

  1. Allt avloppsvatten rinner till en pumpstation vid Näkten och härifrån pumpas avlopps­vattnet in till reningsverket. Avloppsvattnet silas för att större föremål som tops, papper, bindor och kondomer ska avskiljas.
  2. Avloppsvattnet sprids därefter ut över ett bärar­material som mikroorganismer växer och lever på. Med hjälp av dessa mikroorganismer sker en nedbrytning av organiska ämnena som t.ex. matrester, fetter, proteiner.
  3. En flytande fällningskemikalie tillsätts för att fälla ut fosfor som en slamflock. Flocken sjunker till botten på en bassäng. Det renande avloppsvattnet leds ut till Näkten. De partiklar som sjunker till botten av bassängerna kallas för slam. Detta skrapas till en pumpgrop och pumpas till en förtjockare. Där ökas slammets torrhalt.
  4. Den slutliga avvattningen sker med centrifug. Slammet transporteras till Gräfsåsens avfalls­anläggning. Anläggningen är ansluten till ett datoriserat driftövervakningssytem som larmar när fel uppstår.

Häggenås

Avloppsreningsverket i Häggenås renar avloppsvatten från bebyggelsen i Häggenås samhälle. Till verket, som är dimensionerat för 500 personer, är 360 personer anslutna. Varje dygn behandlas ca 170 m³ avloppsvatten.

Rening sker i dammar

Reningsverket består av tre dammar. Avloppsvattnet leds med självfall till den första dammen via en intagsbrunn. I dammen sker avskiljning av fasta partiklar. Avloppsvattnet pumpas sedan vidare till damm nummer två och i samband med detta tillsätts en fällningskemikalie. Nu bildas en slamflock vilken sjunker till botten på dammen. Vattnet leds därefter vidare med självfall till en tredje damm. Här sker ytterligare sedimentering. Från den tredje och sista dammen leds det renade vattnet vidare till ett öppet dike och så småningom ut i Hårkan.

Dammarna töms efter behov på det slam som sedimenteras i botten. Slammet lagras i en slamlagun där det avvattnas. Efter avvattning används slammet som anläggningsjord inom området.

Anläggningen är ansluten till ett datoriserat driftövervakningssystem som larmar om fel uppstår.

Lillsjöhögen

Lillsjöhögens reningsverk renar avloppsvatten från bebyggelsen i Lillsjöhögen samhälle. Antalet anslutna personer ca 60 stycken. Verket är dimensionerat för 85 personer. Varje dygn behandlas ca 21m³ avloppsvatten.

Mekanisk och kemisk rening

Avloppsvattnet genomgår först en mekanisk rening då det passerar en slamavskiljare. Här fastnar tops, papper, kondomer och partiklar som inte har löst sig i vattnet. Avloppsvattnet rinner därefter vidare till en pumpstation som pumpar det till ett flockningskärl. Vid pumpningen tillsätts en fällningskemikalie. Det bildas då en flock mellan fosforjoner och fällningsmedlet. Flocken får sjunka i en efterföljande sedimenteringsbassäng. Det renade avloppsvattnet släpps slutligen ut i Rörsjön.

Slammet sugs upp av en slambil för vidare transport till Gövikens reningsverk för avvattning. Efter det transporteras slammet till Gräfsåsen. Anläggningen är ansluten till ett datoriserat driftövervakningssystem som larmar när fel uppstår.

Lit

Varje dygn behandlas ca 500 m³ avloppsvatten från Lits samhälle i reningsverket. Antalet anslutna personer är ca 1 300 och verket är dimensionerat för 2 000 personer.

Rening i tre steg

I det första reningssteget passerar avloppsvattnet två stycken mikrosilar med tvättpress där större föremål såsom tops, papper, bindor och kondomer fastnar.

I nästa steg sker den kemiska reningen. Fosforinnehållet fälls ut med hjälp av en flytande fällningskemikalie. Kemikalien bildar en flock som tillsammans med fosforjoner sjunker till botten i den efterföljande bassängen. Därefter leds avloppsvattnet ut till Indalsälven.

Partiklar som sjunker till botten av bassängerna bildar ett slam. Med hjälp av skrapor i bassängens botten skrapas slammet till en pump som sedan pumpar det till en förtjockare. I förtjockaren höjs slammets torrhalt innan den slutliga avvattningen sker i en centrifug. Torrhalten blir till slut 18-20%. Idag transporteras ca 200 m³ avvattnat slam årligen från Lit till Gräfsåsens soptipp. På Gräfsåsen komposteras slammet tillsammans med bark under två år. Den slutliga produkten kallas för anläggningsjord. Lits avloppsreningsverk är anslutet till ett datoriserat driftövervakningssytem som larmar om fel uppstår.

Lockne

Avloppsflödet från Lockne samhälle är ca 50 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är 70 stycken och reningsverket är dimensionerad för 125 personer.

Kemisk rening i dammar

Anläggningen består av två dammar. Avloppsvattnet leds in i första dammen där större föremål som tops, papper, bindor och kondomer stannar. Dammen fungerar även som en större slamavskiljare. Vattnet pumpas mellan första och andra dammen. I samband med detta tillsätts en fällningskemikalie som binds kemiskt till fosfor. I andra dammen avskiljs den bildade flocken. Under sommarhalvåret sker en nedbrytning av organiskt material av bakterier. Under vinterhalvåret är nedbrytningen sämre på grund av den låga vattentemperaturen och syrehalten i dammen. Det renade avloppsvattnet leds ut till Locknesjön.

Det slam som avskiljs i dammarna töms ur efter behov. Slammet pumpas till en slamlagun där det får torka. Materialet kan sedan användas som anläggningsjord inom området. Anläggningen är ansluten till ett datoriserat driftövervakningssystem som larmar när fel uppstår.

Orrviken

Avloppsvattenflödet från Orrvikens samhälle samt Fannbyn är ca 300 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är 300 stycken. Reningsverket är dimensionerat för 500 personer.

Rening i dammar med syresättningstrappa

Anläggningen består av tre dammar och en byggnad för kemikaliedosering. I den första dammen sker avskiljning av tyngre partiklar. Efter första dammen pumpas vattnet till damm nummer två. När pumpning sker doseras fällningskemikalie in i tryckledningen till den andra dammen. I denna damm finns skärmväggar monterade för att minska risken för kortslutningsströmmar. Från damm två leds vattnet via en syresättningstrappa till den tredje dammen. Då vattnet passerat denna damm leds det vidare ut i Storsjön.

Det finns även en slamlagun inom området som används när dammarna töms på slam. Slammet får sedan frystorka innan det används som anläggningsjord inom området. Prov tas på slammet innan det används. Anläggningen är ansluten till ett datoriserat övervakningssystem som larmar när fel uppstår.

Tandsbyn

Avloppsflödet från Tandsbyns samhälle är ca 110 m³ per dygn. Antalet anslutna personer är 400 stycken. Reningsverket är dimensionerat för 500 personer.

Reningen sker med följande steg

Avloppsvattnet pumpas en pumpstation in till verket. Där får det passera genom ett galler där större föremål som tops, papper, bindor, kondomer fastnar. Avloppsvattnet sprids sedan ut över ett bärarmaterial som mikroorganismer växer och lever på. Med hjälp av dessa mikroorganismer bryts organiska ämnen ner som t.ex. matrester, fetter och proteiner. En flytande fällningskemikalie tillsätts slutligen för att fälla ut fosfor som en slamflock. Flocken sedimenterar till botten på bassängen.

Det renade avloppsvattnet leds ut i fyra biologiska dammar och därefter via en bäck till Musviken vid Locknesjön.

Slammet som bildas i reningsverket pumpas till slamtorkbäddar. Med slamtorkbädd menas asfalterade, dränerade, ytor där slammet kan avvattnas. Efter vintern när slammet har frusit sker transport till Gräsfåsens avfallsanläggning.

Anläggningen är ansluten till ett datoriserat driftövervakningssytem som larmar när fel uppstår.

Sidan uppdaterad 2016-04-26