​Planprocessen

Här kan du läsa mer om hur en detaljplan blir till och hur du som medborgare eller sakägare har möjlighet att påverka planen.

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som styr hur marken inom det detaljplane­lagda området får användas. I detaljplanen kan det till exempel stå om marken ska användas till bostäder, handel, kontor, park eller något annat. Det kan också stå vilken storlek det får vara på hus, hur höga husen får vara, hur långt från tomtgränsen de får vara och vilka rättigheter som finns att dra fram ledningar eller gångvägar över andras mark.

En detaljplan gäller tills att den upphävs eller ersätts av en ny. De flesta detaljplanelagda områden finns i tätorterna, och i vissa fritidshusområden.

​Så blir en detaljplan till

Det tar ungefär 9-12 månader för en detaljplan att bli färdig. Under planarbetets gång har medborgare och sakägare möjlighet att tycka till om planen vid samrådsfasen och vid granskningsfasen.

Under planarbetetets gång kan det komma fram synpunkter och omständigheter som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget.

Det är de förtroendevalda i miljö- och samhällsnämnden (eller Kommunstyrelsen, för planer av så kallat principiell betydelse) som bestämmer om en detaljplan ska antas (godkännas).

Läs mer om varje skede i planprocessen genom att klicka på respektive rubrik nedan.

1. Planbesked

Ett planbesked är ett mycket tidigt principbeslut och innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte.

Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som detaljplaneläggning, alltså arbetet med att ta fram detaljplanen, kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked utgör detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

Läs mer om att ansöka om planbesked.

2. Uppdrag

Efter ett positivt planbesked ger de förtroendevalda i miljö- och samhällsnämnden eller Kommunstyrelsen kommunens planhandläggare i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplanen.

Uppdraget till planhandläggarna är den formella starten av ett planarbete. Varje detaljplaneprocess innebär en prövning av ett stort antal faktorer. Kommunen kan därför aldrig på förhand lova att en plan med ett visst innehåll kommer att vinna laga kraft.

3. Samråd

När ett planarbete går in i samrådsfasen ska alla som har kunskaper om det område som ska planläggas få lämna in sina synpunkter och åsikter om vad som är tänkt att hända med området i framtiden.

Samrådsfasen varar normalt i 3-4 veckor.

Samråd innebär att förslaget till detaljplan ställs ut i ett antal offentliga lokaler och läggs ut på kommunens hemsida. Förslaget skickas också ut till alla berörda, kommunens nämnder och styrelser, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera. Ibland ordnar kommunen också offentliga samrådsmöten.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur man ska behandla synpunkterna.

Miljö- och samhällsnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till samrådsredogörelsen och beslutar om hur arbetet ska fortsätta.

4. Granskning

Efter samrådsfasen kommer granskningen. Vid granskningen ska kommunen avgöra hur de synpunkter som framkom vid samrådet har påverkat planförslaget.

Granskningsfasen pågår i minst tre veckor och innebär att planförslaget finns tillgängligt i ett antal offentliga lokaler och på kommunens webbplats. Om planförslaget kan intressera många boende i något visst område brukar man även försöka se till så planen finns tillgänglig i någon lokal i det området.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar planhandläggaren alla synpunkter som kommit in i ett så kallat granskningsyttrande, där planhandläggaren också föreslår hur synpunkterna ska behandlas. Miljö- och samhällsnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till förslaget.

Om planförslaget ändras efter granskningen måste det ställas ut igen. Om ändringarna bara berör ett fåtal personer har kommunen dock möjlighet att hantera ändringarna enligt reglerna för standardförfarande. Annars är planförslaget färdigt för antagande.

5. Antagande

Detaljplaner antas normalt genom beslut i Miljö- och samhällsnämnden, men det kan också vara Kommunstyrelsen som behandlar besluten.

Om det handlar om enklare ärenden, eller om ärenden där principfrågorna redan blivit avgjorda i ett annat sammanhandhang, så kan miljö- och samhällsnämnden fatta beslut om att anta detaljplanen. Detta framgår i så fall alltid av handlingarna.

De som fortfarande har synpunkter på planförslaget, men som inte fått sina (skriftliga) synpunkter tillgodosedda under processens gång, får veta vem som ska fatta beslut om att anta detaljplanen och när detta kommer att ske.

6. Överklagande

Om man berörs av en detaljplan och har haft synpunkter som inte blivit tillgodosedda, och även lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång, har man rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos länsstyrelsen. Det beslut som länsstyrelsen tar går i sin tur att överklaga hos mark- och miljödomstolen.

Om du inte är sakägare, utan har synpunkter på ärendet mer allmänt, kan du endast agera före det att planen antas. Det kan du till exempel göra genom att på olika sätt väcka opinion i frågan, eller genom att kontakta de förtroendevalda som ska besluta i ärendet.

Du hittar kontaktuppgifter till kommunens förtroendevalda på sidan Förtroendevalda Nämnder/styrelser.

7. Planen vinner laga kraft

Om ingen överklagar detaljplanen, eller när överklagandet är avgjort, vinner detaljplanen laga kraft.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen, och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar. Detaljplanen är nu juridiskt bindande.

Sidan uppdaterad 2017-03-13