Hälsa och miljö

Den miljö vi vistas i både inomhus och utomhus är starkt samman­kopplad med vår hälsa. På våra sidor om hälsa och miljö hittar du information om hur Östersunds kommun jobbar för att skydda medborgarnas hälsa och vår miljö i kommunen.

Du hittar även information om bland annat kemikalier, luftkvalitet, vattenskydd och trafikpåverkan.

Letar du efter information som rör sopor, kompostering eller andra renhållningsrelaterade frågor? Du hittar denna information på sidan Avfall och återvinningöppnas i nytt fönster.

Här kan du läsa mer om kommunens smittskyddsarbete.

Information om livsmedel och dricksvatten finns på sidan Livsmedel.öppnas i nytt fönster 

Luftkvalitet

Luftkvalitet inomhus

Om du har problem med ventilationen i din bostad vänder du dig i första hand till din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Det är de som har ansvaret för att avhjälpa problem med boendemiljön.

Om du efter en tid inte fått hjälp av hyresvärden eller din bostadsrättsförening kan du vända dig till kommunen för att göra en så kallad anmälan om olägenhet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Varför är bra ventilation viktig och hur uppstår problemen?

Det är viktigt att det hela tiden kommer in ny luft i bostäder. Dels för att människor och djur förbrukar det syre som finns i luften, men även för att till exempel rökning, tvättning och matlagning orsakar föroreningar i luften. Inredning och byggnadsmaterial kan också ge ifrån sig ämnen som påverkar inomhusluften.

Oftast uppstår problem med ventilation på grund av att:

  • Uteluftsventilerna är stängda - det blir undertryck i lägenheten när fönster och ventiler är stängda. Det skapas bakdrag i ventilerna och luft från andra lägenheter kommer in till dig.
  • Otäta ventilationskanaler – gamla hus byggda främst innan 1950-talet kan ha murade ventilationskanaler som inte är täta.
  • Installation av köksfläkt – köksfläktar och så kallade paxfläktar i badrum som är kopplade till en gemensam ventilationscentral kan orsaka bakdrag.·
  • Otätheter i huset – äldre hus kan ha otäta väggar vilket gör att sprickor och hål skapar kanaler där lukt kan passera.
  • Trapphus – när det blir ett övertryck i lägenheten, jämfört med trapphuset, bildas en luftström som tar sig ut från lägenheten. Detta gäller även för sopnedkast och underliggande garage.
  • Lukt utifrån – öppna fönster eller friskluftsventilationer som är placerade nära andra ventilationer eller fönster gör att lukter kan komma in i bostaden.
  • Lukt inifrån – Misstänker du fukt- och vattenskador, eller upplever andra avvikande långvariga lukter, ska du vända dig till din fastighetsägare eller förening som får utreda lukten eller den misstänkta skadan.

Vill du veta mer om den ventilationskontroll som du måste göra när du byggt ett nytt hus eller den återkommande ventilationskontrollen i flerfamiljshus eller andra större lokaler? Besök vår sida Obligatorisk ventilationskontroll, OVK.

Om du vill veta mer om ventilation i förskolor, skolor, äldreboende och andra offentliga lokaler (även sjukhus, campingar, hotell och andra tillfälliga boenden) ska du besöka vår sida Inomhusmiljö i offentliga lokaler.öppnas i nytt fönster

Luftkvalitet utomhus

Miljöövervakningsrapport för luft. Östersunds kommun har under de senaste åren gjort mätningar av luften i centrala Östersund under vinterhalvåret. Man mäter under vinterhalvåret eftersom luftföroreningarna ökar under denna period, dels på grund vädret men också till stor del för att fler använder och kallstartar bilen.

Våra mätningar är till för att kontrollera så Östersunds kommun uppfyller de miljökvalitetsnormer för utomhusluft som EU:s medlemsstater gemensamt kommit överens om. Miljökvalitetsnormerna är till för att skydda människors hälsa och miljön.

De ämnen som mäts är:

  • Kvävedioxid, en giftig gas som kan orsaka problem med luftvägarna.
  • Bensen, ett flyktigt organiskt kolväte som kan orsaka leukemi.
  • Partiklar (PM10), som har kopplingar till problem med luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Sedan Östersunds kommun började mäta luften utomhus för snart 15 år sedan har luften klarat miljökvalitetsnormerna för samtliga ämnen.

Det brukar tillfälligt kunna bli något högre halt av partiklar i utomhusluften under våren, när grus och sand på vägbanorna börjar torka och damma. De tillfälligt förhöjda halterna är dock inte så pass höga att de utgör någon akut hälsorisk.

​Vad gör kommunen för att förbättra utomhusluften?

Det är kommunen som är huvudansvarig för att miljökvalitetsnormerna följs i Östersunds kommun, men alla som bedriver verksamhet i kommunen har också ett stort ansvar för att följa Miljöbalkens regler. Kommunen arbetar bland annat med tillsyn inom miljöskyddsområdet, vilket innebär att våra miljöskyddsinspektörer regelbundet besöker verksamheter i kommunen för att se till så man följer miljöbalken. Kommunen har också möjlighet att vidta åtgärder och ställa krav på verksamheter i kommunen som inte lever upp till de lagkrav som finns.

Enligt Miljöbalken ska alla själva ha kunskap om på vilket sätt deras verksamheter påverkar miljön, och alla ska också självmant arbeta för att minimera miljö- och hälsopåverkan.

Kommunen arbetar också förebyggande, till exempel när vi arbetar fram olika planer eller när vi lämnar tillstånd till olika verksamheter.

Om du vill läsa mer om nationella miljömål, luftföroreningskällor och om det europeiska arbetet för förbättrad luftkvalitet kan du besöka Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och klicka dig fram till "Luft".

​Var kommer luftföroreningarna ifrån? Vad kan vi göra åt dem?

Vi människor är själva orsaken till de flesta luftföroreningarna, det mesta kommer från vägtrafiken och från att värma upp hus via vedeldning.

Partiklar i utomhusluften kan komma både från naturliga källor som till exempel vulkanutbrott, spridning av damm och salt samt skogsbränder. Dessa partiklar är dock oftast för stora för att vi ska andas in dem. De farligare små partiklarna kommer till exempel från när våra dubbdäck river upp asfalten, eller genom sot från vedeldning och förbränning av andra biobränslen.

Kemikalier, miljögifter och farliga ämnen

Östersunds kommuns miljö- och hälsoskyddsavdelning arbetar med tillsyn av kemikaliehantering hos både privatpersoner och företag. Vi arbetar tillsammans med Länsstyrelsen, Kemikalieinspektionen och andra ansvariga centrala myndigheter för att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om.

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.- ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål.

Vill du veta mer om de nationella miljökvalitetsmålen? Besök Kemikalieinspektionens webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bekämpningsmedel

Kemiska bekämpningsmedel är kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bekämpningsmedel kan orsaka störningar och skador i form av till exempel nedsatt fertilitet, rubbad ämnesomsättning och försämrad frösättning.

Undvik helst att använda kemiska bekämpningsmedel så långt det är möjligt. Många gånger finns andra alternativ, till exempel mekanisk bekämpning, hetvatten, flamning och marktäckning.

Du måste ansöka om tillstånd hos Östersunds kommun om du ska använda bekämpningsmedel inom följande områden:

  • på tomtmark för flerfamiljshus
  • på förskolegårdar och skolgårdar
  • på allmänna lekplatser
  • inom skyddsområde för vattentäkt
  • vid planerings- och anläggningsarbeten.

Tänk på att du kan behöva tillstånd även från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket, till exempel för användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats, klicka dig fram till "Växtskydd".länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du läsa mer om kurser för till exempel skogs- och jordbruk som Länsstyrelsens ordnar och som ger behörighet och tillstånd att använda kemiska bekämpningsmedel. Klicka på "Lantbruk" och därefter "Tillsyn".

Om du ska sprida bekämpningsmedel inom följande områden måste du skicka in en skriftlig anmälan till kommunen:

  • på banvall
  • på idrottsanläggning (till exempel golfbana)
  • på område större än 1000 m² där allmänheten får färdas fritt (med undantag för åkermark)

Om du ska sprida bekämpningsmedel i ett område där allmänheten får färdas fritt (undantaget vall och osådd åkermark) måste informera om detta minst en vecka innan åtgärden.

Du ska informera på väl synliga anslag av minst A5-storlek (148x210 mm). Anslagen ska vara gjorda av ett material som tål regn, snö eller annan väderpåverkan.

I informationsanslagen ska följande finnas:

  • karta, kartskiss eller beskrivning över spridningsområdet
  • namn, adress och telefonnummer till den som ska utföra spridningen, och i förekommande fall till den för vars räkning spridningen ska ske
  • avsikten med spridningen
  • bekämpningsmedlets namn och registreringsnummer
  • spridningsmetod
  • beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen
  • uppgifter om var man kan få mer information om spridningen.

Du ska ta bort anslagen inom minst åtta månader men tidigast en månad efter att bekämpningen är utförd.

Alla bekämpningsmedel som används i Sverige måste vara godkända av Kemikalieinspektion. Kemikalieinspektionen har ett register över godkända kemiska bekämpningsmedel, bekämpningsmedelsregistret.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ett godkänt bekämpningsmedel ska ha ett registreringsnummer på förpackningens etikett. Registreringsnumret kan användas för att söka efter produkten i bekämpningsmedelsregistret.

Bekämpningsmedel delas in i tre behörighetsklasser:

  • Klass 1 - för yrkesmässigt bruk. Kräver utbildning och särskilt tillstånd av Jordbruksverket eller Länsstyrelsen (beroende på var besprutningen ska ske). Läs mer om tillstånd och utbildning i bekämpningsmedel från Länsstyrelsen och Jordbruksverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Klass 2 - för yrkesmässigt bruk. Kräver utbildning och för vissa områden även tillstånd från eller anmälan till kommunen, beroende på var besprutningen ska ske. Läs mer längre upp på sidan.
  • Klass 3 - för privat bruk. Kemikalier av klass 3 får användas av var och en.

Alla butiker som säljer bekämpningsmedel är skyldiga att känna till vilka risker som produkterna kan medföra för miljön och för människors hälsa.

Brandfarliga och explosiva varor

Om du ska inneha eller hantera brandfarliga och explosiva varor måste du ansöka om tillstånd. Du ansöker om tillstånd hos Jämtlands Räddningstjänstförbund.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du ska förvara brandfarliga eller explosiva varor i en cistern omfattas du av ett antal olika regler som gäller för cisterner. Läs mer på sidan Cistern, oljetank.

Impregnerat trä

Många av de träskyddsmedel som används för att impregnera trä är giftiga för både människor och för miljön. Fråga därför efter alternativ till traditionellt impregnerat virke när du handlar!

Om du har frågor om impregnerat virke vänder du dig i första hand till det försäljningsställe där du köpt eller ska köpa virket. Säljarna är skyldiga att lämna skriftlig information om bland annat vilka verksamma beståndsdelar som finns i träskyddsmedlet, vilka hälsorisker och skyddsåtgärder som finns och hur avfall från virket ska tas om hand.

Uppgifter om vilka träskyddsmedel som är godkända finns på Kemikalieinspektionens webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du har frågor om kemikalier eller miljöskydd i Östersunds kommun är du välkommen att kontakta oss. Våra kontaktuppgifter hittar du i rutan uppe till höger på sidan.

Träskyddsmedlen som används för att impregnera virke kan bland annat innehålla arsenik, krom, koppar och kreosot. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande och kan bland annat förorena mark och grundvatten för lång tid framöver.

Du kan läsa mer om bland annat de ämnen som finns i träskyddsmedel på Kemikalieinspektionens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Sök på "träskyddsmedel".

Allt kasserat träimpregnerat virke räknas som miljöfarligt avfall, vilket betyder att man till exempel inte får elda upp det själv eftersom förbränningen frigör en rad farliga ämnen.

Läs mer om hur du ska hantera miljöfarligt avfall både som privatperson och företagare på våra sidor Avfall och återvinning.

Det finns alternativ till trä som är impregnerat med giftiga ämnen. Fråga där du köper virket! Kärnvirke, lärkträ och ek har en naturligt längre hållbarhet än andra träslag. Träet kan dessutom värmebehandlas för att ytterligare förlänga hållbarheten. Det finns även virke som tryckimpregnerats med linolja, som är ett miljövänligare alternativ till traditionellt impregnerat trä.

Genom att välja konstruktion och läge kan det till exempel gå bra att använda obehandlat trä som sedan målas eller oljas in. Tänk dock på att skydda ändträet och ta hjälp av andra material om konstruktionen kommer i kontakt med vatten.

PCB

PCB är en grupp kemikalier som under perioden 1956-1973 tillverkades och användes som till exempel mjukgörare i fogmassor och halkfria golv, och som tillsatser i färger och oljor. Sanering av PCB kan vara aktuellt för dig som har en byggnad som byggts eller renoverats under åren 1956-1973.

Med tiden insåg man att PCB var mycket giftigt och skadligt för vår hälsa och för miljön. PCB förbjöds i fogmassor och halkfria golv 1973 och ett totalförbud för nyanvändning av PCB kom 1978. Det finns dock fortfarande kvar produkter med PCB i samhället. PCB finns även kvar i många byggnader och i slutet av 1990-talet upptäckte man att fogmassor och golv börjat läcka PCB.

PCB är mycket svårt att bryta ned i naturen vilket medför att ämnena kan spridas över stora områden och ligga kvar under lång tid. Eftersom PCB även är fettlösligt kan det med tiden ackumuleras i fettvävnaderna hos människor, djur och växter och då orsaka stora skador.

Det är viktigt att stoppa spridningen av PCB direkt från de byggnader och den utrustning som fortfarande innehåller de skadliga ämnena, innan ämnen sprids till miljön.

Vad gäller för sanering av PCB?
Regeringen har beslutat om en förordning, den så kallade PCB-förordningenlänk till annan webbplats, med regler om hur hanteringen av PCB ska gå till för att förhindra att de skadliga ämnena sprids till miljön. Du som har en byggnad som byggts eller renoverats under perioden 1956-1973 påverkas av förordningen och kraven på sanering.

I förordningen finns bland annat tidplaner för när sanering av PCB i olika byggnader ska vara slutfört och hur det ska gå till för att göra hanteringen säker och inte orsaka ytterligare spridning.

Läs mer om arbetet med PCB och se aktuella tidplaner för sanering på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats under fliken "Stöd i miljöarbetet".

Om du ska sanera PCB ska du anmäla saneringen till kommunen minst tre veckor innan saneringen påbörjas. För att anmäla använder du blanketten Anmälan om PCB sanering.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

När saneringen är slutförd ska du också lämna in blanketten Sammanställning sanerad PCB.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

PFAA (PFOS, PFOA, med flera)
PFAA, perfluorerade alkylsyror, är ett samlingsnamn för en grupp giftiga kemikalier som användes i brandskum mellan 1985 och 2003 men som på grund av sina fett- och vattenavvisande egenskaper även används i impregnerat papper, impregnerade textilier, rengöringsmedel, skidvalla och heltäckningsmattor. De mest kända typerna av PFAA är PFOS och PFOA.

På grund av att PFAA inte bryts ned i naturen förekommer kemikalierna i princip i allt ytvatten i hela landet.

Kommunen har under 2014 tagit prover i samtliga kommunala dricksvattentäkter, i två av dessa (Tandsbyn och Häggenås) hittades PFAA, men i mycket låga halter. Eftersom halterna är långt under farlig nivå kommer kommunen inte att vidta några åtgärder förutom att fortsätta bevaka PFAA-halterna genom årlig provtagning.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med provtagning av dricksvatten? Besök vår sida om vattenkvalitet.

Östersunds kommun har även tagit prover på sjövatten i Kungsgårdsviken med anledning av närheten till den gamla brandövningsplatsen på Bynäset. Även dessa prover visade på förekomst av PFAA, men i låga halter. Försvarsmakten kommer att fortsätta med provtagning av både jord och vatten på och runt Bynäset under hösten 2014.

Mer information om till exempel halter och förekomst av PFAA finns på Livsmedelsverkets webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

PFAA förekommer inte naturligt i miljön utan de kemikalier av denna typ som finns i naturen kommer från mänsklig aktivitet. De största utsläppen tros idag komma från läckage av brandskum vid brandövningsplatser, men kemikalierna kan även komma från till exempel industriell tillverkning av olika slag, samt från andra källor.

Eftersom PFAA som kommer ut i naturen bryts ned mycket långsamt eller inte alls så kan kemikalierna förorena mat och dricksvatten.

PFAA är kroniskt giftigt och bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, vilket gör att det även ansamlas i kroppen hos levande organismer. Kemikalierna är kroniskt giftiga, flera av dem är reproduktionsstörande och misstänks också vara cancerframkallande.

Att utsättas för PFAA genom intag ger inga akuta hälsoproblem, men kan vara skadligt på lång sikt eftersom ämnena ackumuleras i kroppen. Undersökningar som gjorts på djur som utsatts för PFAA visar ett samband mellan PFAA-exponering och leverskador samt påverkan på fettomsättning, sköldkörtel, immunförsvar och avkommans utveckling efter födseln. Dessa samband har även påvisats hos människor, men i betydligt mindre grad.

Det är inte farligt att bada i vatten som innehåller PFAA.

Är det säkert att dricka vatten eller äta mat som innehåller PFAA?

De halter av PFAA som eventuellt kan förekomma i dricksvatten eller livsmedel är i de allra flesta fall långt under de nivåer som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet angett för tolerabelt dagligt intag, TDI.

Om man mer än en gång i veckan äter insjöfisk som är kraftigt förorenad av PFAA så kan det dock hända att man exponeras för halter av PFAA i närheten eller över det tolerabla dagliga intaget.

Kvinnor som är eller vill bli gravida, kvinnor som ammar samt spädbarn bör undvika att dricka vatten som innehåller mer än 900 nanogram PFAA per liter.

Inomhusmiljö i offentliga lokaler

En offentlig lokal kan vara till exempel en skola, en förskola eller en annan undervisningslokal eller fritidsanläggning. Det kan också handla om sjukhus, äldreboenden eller andra vårdlokaler. Hotell, vandrarhem, campingar och liknande lokaler som erbjuder tillfälligt boende är också offentliga lokaler.

​Hur kontrollerar kommunen offentliga lokaler?

Östersunds kommuns hälsoskyddsinspektörer gör återkommande inspektioner i offentliga lokaler där vi tittar på bland annat buller, fukt och mögel, ventilation och rutiner för städning.

​Vem är ansvarig för inomhusmiljön i offentliga lokaler?

Den som äger en fastighet eller bedriver verksamhet är skyldig att se till så inomhusmiljön inte orsakar olägenheter för människors hälsa. Olägenhet för människors hälsa är ett begrepp från Miljöbalken. Läs mer på sidan Fastighetsägares ansvarlänk till annan webbplats.

Om du, eller någon du är vårdnadshavare för, upplever problem till exempel i skolan, på vårdcentralen eller i en annan offentlig lokal ska du vända dig till den som ansvarar för verksamheten, till exempel förskolechef eller liknande funktion. Personalen på plats i lokalen kan ofta hjälpa dig att få tag i den som är ansvarig.

Berätta sedan om problemet du upplever. Det är bra om du förberett dig genom att till exempel skriva ner vid vilka tidpunkter eller under vilka omständigheter du upplever problemen. Är det på morgonen, eftermiddagen, hela dagen? Enbart vintertid? Ju mer detaljerade uppgifter du har, desto lättare är det för den som är ansvarig att utreda problemet.

Den verksamhetsansvarige ska därefter få rimlig tid på sig att undersöka problemet och eventuellt göra något åt det. Rimlig tid är normalt 1-2 veckor.

​Vad kan kommunen göra åt dålig inomhusmiljö?

Om du pratat med den som ansvarar för verksamheten, men inte fått någon hjälp, kan du vända dig till miljö- och hälsoskyddsavdelningen på Östersunds kommun. Det kallas då att du gör en så kallad olägenhetsanmälan. Där beskriver du problemet och anger när du kontaktat den som är ansvarig och vad denne försökt göra åt saken.

För att göra en anmälan ska du använda blanketten Anmälan om olägenhet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Läs noga igenom instruktionerna på sidan 4-6 i blanketten innan du skickar in den till oss. Om blanketten är rätt ifylld när den kommer in till oss kan vi handlägga ditt ärende snabbare.

Sidan uppdaterad 2016-04-26