Ordlista

Här hittar du förklaringar på vanliga ord och begrepp som används när du ska söka lov eller anmäla att du ska bygga nytt, ändra eller riva.

A-E

Besvärstid

Besvärstid är den tid du har på dig för att överklaga ett beslut. I byggärenden är besvärstiden oftast 3 eller 3+1 veckor.

Byggherre

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra ett projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbete. Byggherren är alltså den som beställer ett byggarbete, inte den entreprenör eller byggfirman som utför det.

Byggsanktionsavgift

Om du har byggt något utan lov kan du bli skyldig att betala byggsanktionsavgift.

Läs mer på sidan Olovligt byggande

Detaljplan

En detaljplan är ett juridiskt dokument som anger bestämmelser för hur marken inom ett visst område får användas och hur byggnader ska se ut.

Läs mer på vår sida Översiktsplaner och detaljplaner.öppnas i nytt fönster

Enkla åtgärder

Enkla åtgärder, som är bygglovspliktiga, är till exempel:

  • Små ändringar i en- eller tvåbostadshus (inglasning av altan, växthus, kolonistuga, garage eller bastu).
  • Små ändringar i flerbostadshus eller verksamheter (exempelvis ny- och tillbyggnad mindre än 20 kvadratmeter, skärmtak, eldstad eller rökrör).
  • Byte av färg, eller annan åtgärd som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt.
  • Skyltar.
  • Rivning av mindre byggnader där miljöfarligt avfall inte uppkommer.
  • Markåtgärder där nivån förändras med mer än 0,5 meter.

F-J

Fasadritning

En fasadritning visar en av byggnadens sidor när man tittar på den utifrån. Fasadritningar ska ofta skickas med i ansökan om lov av olika slag. Normalt behöver du skicka med fasadritningar för varje fasad som berörs av det du tänkt göra. Om du till exempel ska göra en tillbyggnad på ditt bostadshus ska du skicka med fasadritningar över alla fasader där det går att se tillbyggnaden.

På fasadritningarna ska du skriva in åt vilket väderstreck den aktuella fasaden vetter.

Du kan också skicka en samlad fasadritning där samtliga berörda fasader visas på samma ritning.

Läs mer om ritningar på vår sida Exempelritningar och handlingar.öppnas i nytt fönster

Har du inga fasadritningar? I vårt bygglovsarkiv finns många olika ritningar för ett stort antal byggnader i kommunen. Om ritningar finns kan du beställa kopior av dessa mot en mindre kostnad.

I vår e-tjänst Bygglovsarkivetlänk till annan webbplats kan du titta på de ritningar som finns i vårt bygglovsarkiv.

Grannehörande

Grannehörande, eller granneyttrande, är när berörda sakägare får möjlighet att yttra sig om din ansökan om till exempel bygglov.

Grannar kan också ha möjlighet att yttra sig i ärenden som till exempel när du ansöker om tillstånd för djur inom detaljplanelagt område, när du ska borra för värmepump eller andra åtgärder som du vill göra som kan påverka dina grannar i någon mån.

För bygglovsansökningar får berörda sakägare yttra sig om din ansökan innebär en avvikelse från någon bestämmelse i en detaljplan eller områdesbestämmelse. Sakägarna avgör inte om du får bygga eller inte utan får möjlighet att ge sin bild av hur de tänkta byggnationerna kan påverka dem.

Om du sökt lov för något som ligger utanför detaljplanelagt område eller område utan områdesbestämmelser hör vi som regel alltid grannarna, med vissa undantagsfall.

Oavsett om det är en avvikelse eller inte är det alltid kommunen som har ansvaret för att inhämta grannehöranden. Det du själv kan göra är att informera dina närmaste grannar om dina planer.

Läs mer om grannehörande på vär sida Grannars möjlighet att påverkaöppnas i nytt fönster.

I vår e-tjänst Svara på grannehörandelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du svara på grannehöranden.

K-O

Kartutdrag för enkla byggärenden

Läs mer om att beställa kartutdrag för enkla byggärenden på sidan Kartor och geografisk information, GIS

Komplementbyggnad

Komplementbyggnad är en byggnad som är ett tillägg till en annan byggnad. För att något ska kunna vara en komplementbyggnad krävs att det finns en huvudbyggnad på fastigheten. En komplementbyggnad är till exempel ett fristående uthus, ett garage, en friggebod eller annan mindre byggnad. Små växthus räknas också som komplementbyggnader.

Kontrollansvarig

En kontrollansvarig arbetar på uppdrag av byggherren. Den kontrollansvarige ska upprätta kontrollplanen och byggherren ska sedan låta utföra kontrollerna. En kontrollansvarig ska ha kunskap, erfarenhet och lämplighet för sitt uppdrag och måste enligt plan- och bygglagen vara certifierad.

Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du söka kontrollansvariga och andra sakkunniga inom Jämtlands län.

En kontrollansvarig ska vara självständig gentemot den åtgärd som han eller hon kontrollerar. Det innebär att den som är kontrollansvarig för ett projekt inte kan jobba på samma företag som bygger eller som har beställt bygget.

För enkla åtgärder behövs oftast ingen kontrollansvarig. Läs mer om i vilka fall du behöver en kontrollansvarig i vårt informationsblad När behövs kontrollansvarig?PDF

Kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som beskriver hur byggherren ska kontrollera att ett byggprojekt följer plan- och bygglagen. Byggherren tar fram en kontrollplan tillsammans med den som är kontrollansvarig.

Kontrollplanen ska alltid innehålla uppgifter om:

  • Vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet.
  • Vilka intyg och andra hadnlingar som ska lämnas in till kommunen.
  • Vilka anmälningar som ska göras.
  • Vem som ska utföra kontrollen.
  • Hur arbetsplatsen ska vara organiserad.

Ett förslag till kontrollplan ska vanligtvis lämnas in före det tekniska samrådet. För enklare projekt (enkla åtgärder) ska kontrollplan lämnas in redan i samband med ansökan om bygglov. Det är bygglovshandläggaren som fattar beslut om att fastställa kontrollplanen.

Kulturmiljö

Kulturmiljön är hela den miljö som vi människor format genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap.

Läs mer på vår sida om kulturmiljö.öppnas i nytt fönster

Laga kraft

Om inte du, eller någon annan sakägare, överklagat beslutet inom fyra veckor så vinner beslutet laga kraft. Det innebär att beslutet inte längre går att överklaga.

Läs mer om laga kraft på vår sida Bygglov - steg för steg.

Marklov

Marklov är den typ av lov som berör markarbeten som schaktning, fyllning och trädfällning.

Läs mer på vår sida Marklov.öppnas i nytt fönster

Nybyggnadskarta

På en nybyggnadskarta finns en detaljerad redo­visning av hur det ser ut inom en tomtplats, vilka bestämmelser som gäller och var till exempel anslutningspunkterna till vatten- och avloppsnätet finns.

Läs mer om nybyggnadskartor här.

P-T

Planritning

En planritning ör en överblick av byggnaden eller byggnadsdelen sedd ovanifrån. Väggar, rumsindelning och fasta installationer (till exempel kök) ska vara inritade.

Läs mer om ritningar på vår sida Exempelritningar och handlingar.öppnas i nytt fönster

Har du ingen planritning? I vårt bygglovsarkiv finns många olika ritningar för ett stort antal byggnades i kommunen.

I vår e-tjänst Bygglovsarkivetlänk till annan webbplats kan du titta på ritningarna som finns i vårt bygglovsarkiv.

Primärkarta

Primärkarta är den geografiska databas som ligger till grund för kartutdrag för enkla byggärendenöppnas i nytt fönster och för nybyggnadskarta. Primärkartan är mycket detaljrik och har hög noggrannhet.

q-bestämmelser, q-märkning

En q-bestämmelse eller en q-märkning är det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan. Det är en bestämmelse som ger skydd åt byggnad eller bebyggelse inom detaljplanens område.

Bestämmelsen innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och får därför inte förvanskas. Det kan till exempel innebära att en byggnad inte får rivas, eller att man måste bevara befintlig gestaltning.

De specificerade skyddsbestämmelserna för det aktuella objektet finns i detaljplanens plankarta.

Rivningslov

Läs mer om rivningslov på vår sida Riva, rivningslov.öppnas i nytt fönster

Sanktionsavgift

Läs mer om sanktionsavgifter under vår sida Olovligt byggande, svartbygge.

Sektionsritning

En sektionsritning visa byggnaden eller tillbyggnaden i genomskärning. Alltså hur det skulle se ut om fasaden togs bort och väggar, golv och tak syns framifrån (som i ett dockhus).

Läs mer om ritningar på vår sida Exempelritningar och handlingar.öppnas i nytt fönster

Har du inga sektionsritningar? I vårt bygglovsarkiv finns många olika ritningar för ett stort antal byggnaden i kommunen.

I vår e-tjänst Bygglovsarkivetlänk till annan webbplats kan du titta på ritningarna som finns i vårt bygglovsarkiv.

Situationsplan

En situationsplan är en karta över det område där du ska bygga något eller göra en åtgärd av något slag. På siutationsplanen ska den åtgärd du vill göra framgå, skalenligt och måttsatt. Situationsplaner i bygglovsärenden grundar sig ofta på en fullständig eller förenklad nybyggnadskarta eller på ett kartutdrag för enkla byggärendenöppnas i nytt fönster. Dessa kartor finns till försäljning på Östersunds kommun, läs mer på vår sida Kartor och geografisk information, GIS.öppnas i nytt fönster

En situationsplan kan också vara av mycket enklare slag, till exempel en karta som du ritat själv eller hämtat från karta.osterund.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Det gäller till exempel om du ska skicka med en situationsplan i anmälan om installation av eldstad eller värmepump, eller för liknande åtgärder. När du gör ansökan via våra e-tjänster framgår det vilken slags karta som krävs i ditt ärende.

På den situationsplan som du ska skicka med i en ansökan om bygglov ska följande finnas med:

  • Fastighetsgränser.
  • Utvändig VA-anläggning.
  • Höjdsättning av tomten.
  • Tillfart.
  • Den aktuella byggnaden eller tillbyggnaden ska vara inritad och måttsatt.
  • Eventuella murar och slänter ska markeras.

Du behöver olika underlag för din situatinsplan beroende på vilken typ av byggnad som du söker bygglov för och om byggnaden ligger inom detaljplanelagt område eller inte.

  • För nybyggnation (ej komplementbyggnad) inom detaöjplanelagt område behöver du basera din situationsplan på en nybyggnadskarta.
  • För nybyggnad utanför detaljplan räcker det med en förenklad nybyggnadskarta.
  • För tillbyggnad, ändring eller komplementbyggnad ska du använda ett kartutdrag för enkla byggärendenöppnas i nytt fönster.

Strandskydd

Strandskydd är rikstäckande bestämmelser som reglerar byggnadsverk nära stränder.

Läs mer på vår sida om Strandskyddöppnas i nytt fönster.

Svartbygge

Läs mer på vår sida om Olovligt byggande, svartbygge.öppnas i nytt fönster

Tekniskt samråd

Läs mer om tekniskt samråd på vår sida Bygglov - steg för stegöppnas i nytt fönster.

U-Ö

Ändrad användning

Att ändra användningsområde för en bostad eller en lokal kan vara bygglovspliktigt eller anmälningspliktigt. Om ändringen är avsevärd krävs ofta ett bygglov (till exempel om du ska ändra ett kontor till en bostad).

Läs mer på vår sida Åtgärda eller förändra byggnad.

Överklaga

Du har rätt att överklaga ett beslut om bygglov eller om byggsanktionsavgift inom tre veckor från det att du har tagit del av beslutet.

Läs mer på vår sida Överklaga beslut om bygglov.öppnas i nytt fönster

Översiktsplan

En översiktsplan är kommunens vision ocoh plan för framtiden. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande dokument, men ska vara vägledande i beslut om detaöjplaner samt i bygglovsbeslut och beslut om förhandsbesked utanför detaljplanelagt område.

Läs mer på vår sida Översiktsplaner och detaljplaner.öppnas i nytt fönster

 

Sidan uppdaterad 2018-03-28