Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljö

Kulturmiljön är hela den miljö som vi människor format genom tiderna. Det kan vara allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Kulturmiljön är en viktig del av samhällets historia, den ger kontinuitet i vardagen och ökar människors förståelse för sin omvärld.

Har du frågor om kulturmiljö i Östersunds kommun? Ta kontakt med Kundcenter så hjälper vi dig. Våra kontaktuppgifter finns längre ner på sidan. 

På vår kulturmiljöwebb kan du se bilder och läsa mer om kulturmiljöer i Östersunds kommun. För närvarande finns kulturmiljöerna i våra yttre stadsdelar samt i tätorterna Brunflo, Fåker, Häggenås, Lit, Orrviken och Tandsbyn.

Gå till kulturmiljöwebbenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om vad plan- och bygglagen säger om kulturvärden på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kulturmiljö och kulturarv

Kulturmiljö är ett smalare begrepp än kulturarv. Kulturmiljö används som begrepp för hela den miljö som formats av oss människor genom tiderna, allt från en enskild plats eller byggnad till hela landskap, medan kulturarv omfattar såväl kulturmiljöer som berättelser, traditioner och andra så kallade immateriella värden.

En kulturmiljö är inte statisk, och synen på vad som anses vara värt att vårda ändras med tiden. Nya kvaliteter kan uppmärksammans, omvärlden kan komma att värderas annorlunda och ny kunskap kan komma fram.

Förfall, exploatering och renovering kan ändra den syn man har på olika byggnader och områden. Därför är det viktigt att diskussionen om vad som är av kulturhistoriskt intresse sker löpande.

Kulturmiljöprogram för Östersunds kommun

Som en fördjupning till kommunens översiktsplan Östersund 2040 så har vi också tagit fram en så kallad fördjupad översiktsplan för kulturmiljöerna i kommunen - vårt kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogrammet behandlar i huvudsak kulturmiljö med fokus på den bebyggda miljön.

Kulturmiljöprogrammet pekar ut och lyfter fram de värden som finns i kulturmiljön. Programmet är rådgivande när vi prövar beslut om bygglov, översiktsplaner och detaljplaner.

Vårt kulturmiljöprogram är indelat i tre etapper, den första behandlar centrala Östersund och antogs 2014. Den andra etappen berör de yttre stadsdelarna och tätorter i kommunen och är under framtagande. Den tredje etappen rör landsbygden och planeras till 2017.

Läs mer om kulturmiljöprogrammet

Att tänka på om kulturmiljöer - allmän varsamhet

Det finns allmänna förhållningssätt som är viktiga att ha med sig när man arbetar med byggnader och bebyggelseområden som är kulturhistoriskt särskilt värdefulla.

Möjligheten att ändra på kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader är beroende av den enskilda byggnadens karaktär, dess arkitekturhistoriska värde och dess rumsliga funktion i den omgivande miljön.

Om du ska ändra ett hus eller ett område som är kulturhistoriskt särskilt värdefullt så är det bra om du rådfrågar en byggnadsantikvarie eller en arkitekt innan.

I dokumentet Konsekvenser för klassificering av kulturmiljövärdenPDF kan du läsa hur olika klassificeringar av kulturmiljövärden påverkar våra beslut om bygglov och planer.

Om du ska ändra en befintlig byggnad

Tänk på att:

  • Behålla det individuella formspråket, proportioner och tidstypiska drag
  • Utföra ändringar varsamt och anpassa dem till huvuddragen i eventuell huvudbyggnad
  • Behålla tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster, balkonger, entrépartier, staket och andra detaljer
  • Bevara ursprungliga detaljer
  • Bevara ursprungliga material eller ersätta dem med samma material
  • Eftersträva tidstypiska material och tidstypiskt färgsättning när du underhåller och förnyar byggnaden

Om du ska ändra komplementbyggnad eller tillbyggnad

Tänk på att:

  • Underordna och anpassa komplement- och tillbyggnadernas höjd, volym och utförande till huvudbyggnaden
  • Placera komplement- och tillbyggnaderna så att du behåller områdets eller husets karaktäristiska gatumiljö, gård, förträdgård, utblickar och liknande
  • Anpassa tillbyggnader till huvudbyggnadens utformning och karaktär, eller ge tillbyggnaderna ett modernt formspråk

Förhållandet mellan bebyggelsen, naturen och tomtmark

Tänk på att:

  • Behålla bebyggelsens struktur, alltså husen placering i förhållande till exempelvis varandra och till öppna ytor och gator
  • Behålla balansen mellan bebyggelsen och trädgårdar eller öppna ytor. Grundstrukturen med friliggande hus i grönska är särskilt viktig
  • Behålla öppenheten i området genom låga staket och häckar samt obebyggda trädgårdar
  • Vara försiktig om du ska ändra karaktärsskapande terräng- och markförhållanden samt växtlighet. Bevara så långt det är möjligt äldre murar, terrasser och inhägnader
  • Undvika omfattande stödmurar och hårdgjorda ytor

Vad innebär skydd av kulturmiljön?

Vi delar alla ansvaret för att skydda och vårda vår kulturmiljö, såväl enskilda personer som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet.

För att skydda kulturmiljövärdena i Sverige finns ett antal lagar som reglerar hur man till exempel får bygga eller ändra byggnader. Några lagar som tar upp kulturmiljövärden är bland annat plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturminneslagen.

Vad har kulturmiljön för betydelse för mig som vill ändra en byggnad?

Enligt plan- och bygglagen är man alltid skyldig att vara varsam när man förändrar en byggnad. Det gäller alla byggnader oavsett ålder.

Utöver detta kan det finnas byggnader som är så kallat särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, och som därför inte får förvanskas. Det kallas för förvanskningsförbud och innebär att dessa byggnaders ursprungliga karaktär enligt lag måste bevaras.

Läs mer om förvanskningsförbud på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Du bör vara uppmärksam på att det kan finnas utökad bygglovplikt eller förbud mot förvanskning för byggnader eller områden som är klassade som särskilt värdefulla.

Vill du veta om din byggnad är klassad som särskilt värdefull, eller om den omfattas av så kallade q- eller k-bestämmelser i detaljplanen för området?

I vårt kulturmiljöprogram kan du hitta byggnader och bebyggelseområden som vi klassat som särskilt värdefulla.

Läs mer om kulturmiljöprogrammet

Om du inte hittar din byggnad i kulturmiljöprogrammet så kan du alltid ta kontakt med oss om du har frågor. Våra kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

Vad är tidstypiskt med min byggnad?

För dig som ska renovera eller förändra en byggnad kan det vara viktigt att veta vad som är tidstypiskt för byggnader från olika tidsepoker.

I våra informationsblad om olika årtiondens arkitektur, tidstypiska drag och bevarandevärden finner du en kortfattad guide till vad du bör tänka på om du vill göra förändringar på ditt hus.

1940-taletPDF

1950-taletPDF

1960-taletPDF

1970-taletPDF

Vart kan jag vända mig för ytterligare råd och stöd i frågor som rör kulturvärden?

Webbplatsen Varsamt.orglänk till annan webbplats finns till för att förmedla kunskap och information om byggnadskultur för att du som till exempel ska renovera eller göra om ska kunna göra medvetna val som hjälper till att bevara kulturhistoriska värden.

Du kan också få råd och stöd i byggnadsvårdsfrågor av Jamtlis byggnadsantikvarier, läs mer och se kontaktuppgifter på Jamtlis webbplats.länk till annan webbplats

Länsstyrelsens webbplats om samhällsplanering och kulturmiljölänk till annan webbplats finns mer information för dig som vill fördjupa dig i området kulturmiljö.

Du kan också läsa mer om kulturvärden, lagstiftning kring kulturvärden och vad detta innebär i praktiken på Boverkets webbplats på temat kulturmiljölänk till annan webbplats.

Kulturmiljövärden - begrepp och lagstiftning

K-märkt och kulturhus

Dessa begrepp används ofta i dagligt tal, men de förekommer inte i någon lagstiftning. De har därför ingen juridisk innebörd, men används ofta när man syftar på alla former av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och områden.

Kulturmiljövärdena i Sverige skyddas av flera lagar. Värdena ska vägas in beslut som fattas med stöd av miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och kulturminneslagen (KML).

De olika lagarna har olika begrepp som används om skyddsvärda kulturmiljöer (vilken lag som använder de specifika begreppen står inom parentes).

  • Riksintresse (miljöbalken)
  • Byggnadsminne - synnerligen märklig byggnad (kulturminneslagen)
  • Kyrkligt kulturminne (kulturminneslagen)
  • Särskilt värdefull byggnad (plan- och bygglagen)
  • Allmänt värdefull byggnad (plan- och bygglagen)
  • Särskilt värdefullt bebyggelseområde (plan- och bygglagen)

Begreppen kan överlappa varandra. Till exempel kan ett område beröras av ett riksintresse, samtidigt som det utpekats som ett särskilt värdefullt bebyggelseområde. En enskild byggnad kan vara klassad som både byggnadsminne och särskilt värdefull byggnad.

Nationellt miljökvalitetsmål om god bebyggd miljö

Förutom de ovanstående begreppen så finns kulturvärden i bebyggd miljö också med i ett av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål, det om "God bebyggd miljö".

Läs mer om miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Riksintresse

I miljöbalken står det att vissa områden kan ha ett nationellt intresse av att bevaras. Det rör områden som har stora kulturhistoriska värden. Dessa områden ska enligt miljöbalken skyddas från åtgärder som kan innebära påtaglig skada.

Kommunen är skyldig att ta ställning till riksintressen och redovisa dem i sin översiktsplan, vilket oftast sker genom att kommunen meddelar skydd av riksintressen genom så kallade q- och k-bestämmelser i detaljplanerna.

Det är Riksantikvarieämbetet som beslutar om riksintressen, och Länsstyrelsen som övervakar att kommunerna tar sitt ansvar för att tillgodose riksintressena.

Läs mer om riksintressen på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Riksintressområden i Östersunds kommun

I Östersunds kommun finns totalt sju riksintresseområden för kulturmiljövården.

Läs mer om riksintresseområden i Östersunds kommun på Länsstyrelsen Jämtlands webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Byggnadsminne

Ett byggnadsminne är en byggnad med synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det kan också vara en byggnad som ingår i ett bebyggelseområde med synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

För att ändra på en byggnad som är byggnadsminnesförklarad behöver man tillstånd från Länsstyrelsen.

Läs mer om byggnadsminnen i Östersunds kommun hos Länsstyrelsen Jämtlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om byggnadsminnen på Riksantikvarieämbetets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Några byggnadsminnen i Östersunds kommun är till exempel Östersunds tennishall, Sommarhagen och Brunflo järnvägsstation.

Kyrkligt kulturminne

Alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är uppförda eller anlagda innan 1940 är skyddade som kyrkliga kulturminnen. Även vissa yngre kyrkor kan vara skyddade, och Östersunds kommun har flera sådana yngre kyrkor som är skyddade.

För att göra väsentliga ändringar på ett kyrkligt kulturminne krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

I Riksantikvarieämbetes bebyggelseregister (BeBR)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns alla skyddade anläggningar och byggnader registrerade och dokumenterade.

Några kyrkliga kulturminnen i Östersunds kommun är till exempel Stora kyrkan, Marielundskyrkan och Hornsbergskyrkan.

Läs mer om kyrkliga kulturminnen i Östersunds kommun hos Länsstyrelsen Jämtland.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Allmänt värdefull byggnad

I stort sett alla byggnader har ett tekniskt, historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värde.

Läs mer om allmänt värdefulla byggnader och varsamhetskrav hos Boverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Särskilt värdefull byggnad

Särskilt värdefulla byggnader är sådana som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel. Särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas, vilket betyder att man inte får ändra på byggnaden varken in- eller utvändigt.

Särskilt värdefulla byggnader kan i kulturmiljöprogrammet vara klass A eller klass B. Klass A innebär ett starkare skydd, och kan innebära att kommunen meddelar rivningsförbud eller skyddsbestämmelser för byggnaden. Klass A kan också innebära ett såpass starkt skydd att det hindrar till exempel tillgänglighetsåtgärder eller tekniska åtgärder. Klass B innebär att kommunen kan införa varsamhetsbestämmelser för byggnaden.

Rivningsförbud, skyddsbestämmelser eller varsamhetsbestämmelser för specifika byggnader meddelas i detaljplanen för området där byggnaden ligger.

Läs mer om särskilt värdefulla byggnader och förvanskningsförbud på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Särskilt värdefullt bebyggelseområde

Områden med byggnader och omgivande miljö som bedöms vara särskilt värdefulla kan klassas som särskilt värdefulla bebyggelseområden. Dessa områden omfattas då av samma förbud mot förvanskning som särskilt värdefulla byggnader.

I de bebyggelseområden som pekats ut som särskilt värdefulla ska kommunen, när vi handlägger bygglovsbeslut och planer, ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena och se till så att besluten inte innebär att dessa värden förvanskas eller omintetgörs.

Läs mer om förvanskningsförbud på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fornlämningar

I Östersunds kommun finns drygt 4 000 fornlämningar.

Fornlämningar är skyddade i kulturmiljölagen och får inte skadas. Enligt kultumiljölagens andra kapitel är fornlämningar lämningar efter människors verksamhet under forna tider. Lämningarna ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och vara varaktigt övergivna.

Fornlämningar kan till exempel vara boplatser, gravfält, fångstplatser, färdvägar, odlingsrösen eller kyrkoruiner. Det är länsstyrelsen som beslutar om fornlämningar, och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd.

Läs mer om fornlämningar och fornfynd hos Riksantikvarieämbetetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad säger plan- och bygglagen?

Enligt plan- och bygglagen (8 kap 17 §) är man alltid skyldig att vara varsam med alla byggnader, oavsett vad de är klassade som.

Läs mer om kulturvärden hos Boverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Byggnader eller bebyggelseområden som är klassade som särskilt värdefulla får enligt lagen inte förvanskas, och ska underhållas så att deras särskilda värden bevaras (8 kap 13-14 §).

Kommunen får införa så kallade k- och q-bestämmelser i detaljplaner.

  • k-bestämmelser innebär krav på varsamhet
  • q-bestämmelser skyddar särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelseområden mot förvanskning genom rivningsförbud och skyddsbestämmelser

Både k- och q-bestämmelser ger stärkt juridiskt skydd. Framförallt gäller det q-bestämmelser, som i vissa fall kan medföra att fastighetsägaren har rätt till ersättning om q-bestämmelserna innebär att pågående markanvändning försvåras.

Läs mer om ersättning och inlösen hos Boverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kulturmiljöer och tillgänglighet

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska alla byggnader vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tillgänglighet ska ses som en angelägenhet för alla och inte bara en fråga för personer med funktionsnedsättningar.

Även särskilt värdefulla byggnader och miljöer kan och ska vara tillgängliga. Särlösningar får göras bara i undantagsfall och endast för byggnader och miljöer som är särskilt värdefulla klass A.

God tillgänglighet till och inom en äldre byggnad skapas i samverkan mellan dagens funktionskrav och byggnadens arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden. Alla byggnader går i allmänhet att göra tillgängliga, det är mest en fråga om hur man gör.

Kommunens bygglovhandläggare kan svara på frågor om hur en byggnad eller en miljö kan blir tillgänglig på ett varsamt sätt.

Sidan uppdaterad 2017-07-17