Toleransprojektet i Östersunds kommun

I Östersunds kommun har det bedrivits toleransprojekt sedan 2014 och sammanlagt har sedan starten cirka 225 grundskoleelever genomgått projektet. 

Från och med läsåret 2018/2019 så medverkar och deltar kommunens alla 8 senaredelsskolor. Som lärare eller utbildningsledare finns i regel tre vuxna med på varje utbildningstillfälle. Under resan till Polen utökas antalet vuxna till ungefär det dubbla.

Hur?

Eleverna träffas 15 gånger under ett läsår. Vi ses med två veckors intervall och växlar mellan onsdagar och torsdagar de gånger vi träffas. Träffarna sker under skoltid och eleverna anmäls som närvarande med annan skolverksamhet, eftersom det arbete vi gör under dagarna också kopplas till läroplanen.

Den första elevträffen brukar vara i början av oktober och därefter rullar det på med tio träffar innan vi åker med elevgruppen till Polen. Efter Polenresan träffas vi cirka fem gånger och projektet brukar avslutas i början av juni.

Var?

Vår utbildning sker i ABF:s lokaler och under skoltid, vilket innebär att eleverna som deltar i projektet, under den dagen vi träffas har annan skolverksamhet än sin ordinarie undervisning. Att vi träffas i andra lokaler än skola fyller funktionen av en neutral plats där man som elev kan släppa på eventuellt invanda roller samt att vi, tillsammans, ostört kan arbeta under en hel dag.

Så här ansöker du

I gruppen av elever ingår både pojkar och flickor från årskurs 8 och 9. Eleverna kommer från högstadieskolorna i Östersunds kommun. I varje grupp ingår mellan 24-28 elever.

Eleverna får tidigt på hösten en presentation i sitt klassrum av lärare från Toleransprojektet om vad det innebär att delta. Alla får då också en ansökningsblankett. Om man är intresserad fyller man i blanketten tillsammans med sina vårdnadshavare och lämnar in den på sin skola. Utifrån ansökningarna tas sedan gruppen ut. Uttagningen av elever styrs lite av storleken på skolan, en stor skola får med några elever fler än vad en liten skola får. Den slutliga elevgruppen kommer sedan att bestå av elever från olika högstadieskolor.

Skola

Undervisningen i Toleransprojektet sker på skoltid och räknas in i den vanliga skolgången. Arbetet eleverna gör i Toleransprojektet kommer dem tillgodo i flera av skolans ämnen. Historia, religion, svenska och bild blir naturligt en del av toleranskursen. Men eleverna kommer att utveckla förmågor som de har stor ǵlädje av i många av skolans ämnen. De ordinarie lärarna på hemskolan anser inte att eleverna "missar" skola när de deltar i Toleransprojektet och mycket av det eleverna gör förmedlas till ordinarie lärare på hemskolan.

Varför?

Toleransprojektet har som grund i att motverka spridningen av icke-demokratiska strömningar i samhället. Utöver det ger det också möjligheten för elever att öka sin självkännedom och utvecklas till den bästa versionen av sig själv.

"Polenresan"

Som en integrerad del i projektet åker eleverna till Polen. Autenticitet i arbetet med de historiska berättelserna är av mycket stort värde och därför är en resa till Förintelsens minnesplatser en integrerad del av toleranskursen. I slutet av kursen besöker vi tillsammans platser i Polen som vi under året läst om, bland annat Auschwitz. Östersunds kommun står för alla omkostnader i samband med resan.

Diskussioner som grund

Under de träffar vi har med eleverna följer vi ett metodiskt upplägg som bygger på narrativer/autentiska berättelser från Förintelsen. Ur dessa berättelser hämtas ett tema som på olika sätt diskuteras och bearbetas under en heldag.

Den pedagogiska modell vi använder kan ses som en form av deliberativa samtal. Utifrån narrationen får eleverna - tillsammans i mindre grupper - diskutera, ta ställning till och reflektera kring olika frågeställningar. Frågeställningarna är av öppen karaktär och har inget facit, vilket i förlängningen gör att det blir elevernas diskussioner som står i centrum, samt de lärdomar eleverna drar av att höra andras åsikter.

”Att lära sig av historien för att lära sig om sig själv”

Underlaget till elevernas diskussioner har alltid karaktären av att börja i historien för att sedan ta eleverna till nutid och ge dem möjlighet att reflektera kring hur de själva fungerar i olika situationer de ställs inför, till exempel hur grupptryck kan påverka en eller på vilka grunder man gör olika val i livet.

Eleverna får både kunskap om historia, men också kunskap om sig själva och sig själva i ett socialt sammanhang samt möjligheten att ifrågasätta normer och fundera kring hur dessa uppstår.

Sidan uppdaterad 2024-02-08